 |
Innehållsdeklaration
av kosmetika |
||
|
|
|||
| Märkning | All kosmetika - parfym, kräm, deodorant, smink etc. - ska ha uppgifter om innehåll och hållbarhet. | ||
| Uppgifter om innehåll | Innehållsförteckningen ska börja med ordet "Innehåll" varefter listas alla ingredienser i fallande ordning efter vikt. Några undantag finns: | ||
| Små mängder | En del ämnen betraktas inte som beståndsdelar
och behöver inte deklareras: • Föroreningar i råvarorna. • Kompletterande tekniskt material som används vid framställningen men inte förekommer i slutprodukten. • Små mängder ämnen som används som lösningsmedel eller bärare av doftämnen. • Ämnen i mindre mängd än 1 % får nämnas i valfri ordning efter övriga ingredienser. |
||
| Doftämnen | • Doftämnen behöver inte deklareras.
Ämnen som används
till doftsättning - över 900 för närvarande
- får istället klumpas samman med ordet Parfum. • Undantag: Efter åratals diskussion i EU-organ beslutades om obligatorisk innehållsdeklaration av 26 doftämnen som är särskilt allergena. |
||
| Färgämnen | • Färgämnen
deklareras för sig efter det övriga innehållet och får listas
i valfri ordning. • För smink ("kosmetiska produkter som används i estetiskt syfte") som kan förekomma i flera nyanser får färgdeklarationen förenklas. Efter frasen Kan innehålla eller inom hakparentesen [+/-] listas samtliga färgämnen som ingår i en serie av t. ex. ögonskuggor. Exempel: |
||
|
|||
| vilket betyder att ett eller alla kan ingå. | |||
| Hemliga ingredienser | Marknadsförare kan ansöka hos ansvarig myndighet, i Sverige Läkemedelsverket, om undantag från reglerna om innehållsdeklaration.
I ansökan ska beståndsdelen man inte vill
uppge beskrivas enligt gällande nomenklatur
liksom hur den och den färdiga produkten ska användas.
Ansökaren ska också bedöma beståndsdelens
säkerhet och ange skäl till att inte deklarera
den. Man kan t. ex. vilja skydda sig mot konkurrens eller
så kan ingrediensen vara outforskad eller
okänd i branschen. • Om ansökan godkänns får marknadsföraren ett kodnummer som ska sättas på förpackningen i stället för ingrediensen. Numret gället i fem år som kan förlängas efter ny ansökan. Registreringsnumret består av sju siffror. De två första motsvarar året då sekretessen beviljades, de två följande medlemsstaten (Sverige = 15), de tre sista är ett registreringsnummer. Alltså: 0415022 är produkt 22 som fick sitt tillstånd i Sverige 2004. Landskoder Härifrån kommer produkter med hemliga ingredienser: Frankrike 01, Belgien 02, Nederländerna 03, Tyskland 04, Italien 05, Storbritannien 06, Irland 07, Danmark 08, Luxemburg 09, Grekland 10, Spanien 11, Portugal 12, Finland 13, Österrike 14, Sverige 15. |
||
| Gemensamma termer | Allt innehåll ska beskrivas med engelska INCI-namn, färgämnen med CI-nummer (Colour Index-nummer) (E-nummer används för livsmedel). Inget hindrar tillverkare eller leverantör att vara extra hjälpsam och komplettera med svenska termer, men då ska det handla om komplettering, inte ersättning. INCI-termerna ska alltid vara med. | ||
| Vem ansvarar? | Stickprovsundersökningar av kommunala och statliga myndigheter
har visat samma resultat de senaste åren: 5-10 %
av butikernas kosmetika saknar innehållsdeklaration
och 10-20 % av sminket. Vem har felat? • Tillverkaren, hans representant eller annan ansvarig för att produkten släpps ut, t. ex. importören. Informationen ska följa med varan i hela kedjan tillverkare - leverantör - återförsäljare - kund. • Återförsäljaren är skyldig att inhämta informationen från tillverkare eller grossist så att den finnns till hands för kunden i butiken före köpet. Det duger alltså inte för butiken att hänvisa till Internet, ett telefonnummer i Sundsvall eller en tysk mail-adress. |
||
| Myndigheter | Sverige • Läkemedelsverket är ansvarig myndighet i Sverige för att lagarna om kosmetika följs. Miljöförvaltningarna är verkets förlängda arm i kommunerna och kan hjälpa till och även agera på lokal nivå. • Kemikalieinspektionen övervakar innehållet i bekämpningsmedel, t. ex. alla insektsmedel. • Konsumentverket/KO övervakar att Marknadsföringslagen följs - den gäller naturligtvis även kosmetika - och kan t. ex. ingripa mot "en näringsidkare som vid sin marknadsföring låter bli att lämna sådan information som är av särskild betydelse från konsumentsynpunkt" och ålägga denne att lämna sådan information. USA • FDA (U.S. Food & Drug Administration) övervakar innehållet i kosmetika. Märkningsreglerna är lika de europeiska. Några skillnader: Samlingstermen "Parfum" är "Fragrance" i USA, "Kan innehålla" blir "May contain". Färgämnen namnges annorlunda. Tvål räknas inte som kosmetika och behöver därför inte innehållsdeklareras. |
||
|
• Kosmetika som är hållbar
kortare tid är 30 månader (2,5 år) ska
datummärkas med Bäst före månad-år
eller Bäst före dag-månad-år.
Vid behov ska man också komplettera med uppgifter
om "de villkor som måste uppfyllas för
att den angivna hållbarheten skall garanteras", t. ex. förvaring vid viss temperatur.
• Produkter som håller längre än 30 månader behöver inte datummärkas, men man måste tala om om hur länge efter förpackningens öppnande produkten kan användas utan fara. Detta ska göras med en särskild symbol (t.v.) följd av hållbarhetstiden uttryckt i månader och/eller år. Se detaljer om detta direktiv. |
||
| Information i beredskap | Tillverkaren, hans representant eller den
som först importerat produkten till EES ska ha information
lätt tillgänglig så att den kan användas
i förebyggande syfte, t. ex. om Läkemedelsverket
eller Giftinformationscentralen behöver uppgifter.
Det gäller uppgifter om: • Varornas beståndsdelar, t. ex. fysikaliska-kemiska specifikationer och kriterier för renhet och kontroll. Tillverkaren bör självklart ha fått dessa uppgifter från sin råvaruleverantör. • Varornas sammansättning. Färdiga parfymblandningar som ingår ska t. ex. kunna identifieras med namn och kodnummer och uppgift om leverantör. • Varornas tillverkningsmetoder. Tillverkaren eller importören ska ha kvalifikationer för eller erfarenhet av tillverkning enligt sitt lands lag och praxis. • Varornas risker. Det ska finnas uppgifter om säkerhet och eventuella oönskade hälsoeffekter vid användning och ibland också bevis för påstådda effekter. Här krävs inte att tillverkaren eller importören själv vet allt, utan de kan få hänvisa till namn och adress på godkända experter. |
||
Informationens placering
Rynkorna försvinner på 7 minuter! med |
Både behållare och ytterförpackning ska
märkas "i outplånglig, lättläst
och väl synlig skrift" (hur det är med den saken vet var och en som stått i en butik och tvingats förstora en innehållsförteckning genom att fotografera den med mobil). Behållare och ytterförpackning Uppgift ska finnas om • företaget så att det kan identifieras, • produktens vikt, volym eller antal om det inte syns, • användningsområde, om det inte framgår tydligt på annat sätt, • uppgifter om hållbarhet. Ytterförpackning • Batchnummer kan vid utrymmesbrist få anges bara på ytterförpackningen. Ytterförpackning eller annat • Innehållet kan få förtecknas endast på ytterförpackningen eller "på en bifogad folder, etikett, tejp eller kort" som konsumenten hänvisas till på ytterförpackningen. När inte heller detta är möjligt (t. ex. i fråga om små produkter som mascara, kulor med badskum) ska innehållsuppgifterna skyltas "i omedelbar närhet av produktens säljbehållare". En del företag löser det genom att på skyltstället ha en bunt häften med innehållsförteckningar för samtliga produkter - de där som alltid är slut eller Oj, de har nog ramlat bakom. • Obligatoriska varningstexter och uppgifter om särskilda försiktighetsåtgärder vid användningen kan också få ges bara på ytterförpackningen eller "på en bifogad folder, etikett, tejp eller kort" som det ska hänvisas till på både behållare och förpackning; aktuellt särskilt för frisörprodukter som används yrkesmässigt. |
||
| Övrig information faller till stor del under bestämmelserna om marknadsföring, t. ex. vad man påstår om djurförsök, varans "naturlighet" och andra egenskaper. Varken behållare, ytterförpackning eller annan varupresentation får antyda egenskaper som produkten inte har. | |||
| Vidare | - marknadsföringen | ||
|
|
|||
| •
Litteratur: Se t. ex. Antczak och Antczak (2001). • Nätpublikationer - se länksidan Lagtexter för aktuella länkar till Kosmetikadirektivet och Kemikalieguider för länkar till dess bilagor. |
|||
|
|
|||
|
© Shenet 1997 - 2013 |
|||
|
|
|||
