|
 |
Vad är hud? |
|
Utanpå köttet har
vi överhuden, som är en sorts tapet i olika
färger.
(skoluppsatsfynd ur Niels Vogel: De
två första människorna på jorden
var Hans och Greta; 1983)
|
Synonymer |
Hud, skinn, hy
1) Överhud
2) Läderhud, korium
3) Underhud, subkutant hudlager |
Engelska namn |
Skin, integument, complexion
1) Epidermis, epidermal skin layer, cuticle of scarf skin
2) Dermis, derma, dermal skin layer, true skin
3) Hypodermis, subcutaneous skin layer |
Andra namn |
Romanska språk
Cutis (nylatin), peau, derme (franska), cutis, epidermio,
piel (spanska), pelle, cute, carnagione (italienska)
1) Epidermis (nylatin), épiderme, épithélium
(franska), epidermis (spanska), epidermide (italienska)
2) Dermis, corium, cutis, cutis vera (nylatin),
derme, chorlon (franska), dermis, cuero (spanska)
3) Subcutis, panniculus adiposus (nylatin), hypoderme
(franska)
Nordiska språk
Hud (danska), hud (norska), húð (isländska), iho (finska)
1) Overhud (fanska), overhud (norska), orvaskesi (finska)
2) Læderhud (danska), lærhud (norska), verinahka (finska)
3) Underhud (danska), underhud (norskal), ihonalaiskerros (finska)
Andra språk
Derma (grekiska), Haut (tyska), huid (nederländska), skóra (polska)
1) Oberhaut (tyska)
2) Lederhaut (tyska)
3) Unterhaut (tyska) |
|
Hud |
Huden är kroppens största organ. Hos en vuxen täcker den nästan 2 kvadratmeter, väger ca 15 % av kroppens vikt, innehåller en tredjedel av dess vatten och över hälften av dess fett.
Den hindrar beståndsdelar från att förloras utåt men är tillräckligt genomtränglig för att avge vissa. Den fungerar som fysisk och kemisk barriär mot omgivningen samtidigt som den
tar in ämnen utifrån. Åtminstone 2 % av det vi smörjer
på oss tas upp av huden, sade man i början av 2000-talet på Sahlgrenskas hudklinik i Göteborg. 2003 fann man att så
mycket som 9 % av påförda solskyddsmedel gick
ut med urinen några timmar senare, alltså tas upp av huden och bearbetas av organismen. |
|
1) Överhud (epidermis) |
Överhuden är det tunnaste av hudens tre skikt -
0,05-0,1 mm, tunnast på ögonlocken -
men på sina ställen också det tjockaste - fotsulornas valkar kan bli flera cm tjocka. När den är
tunn (ömtålig och torr hy)
kan man se blodkärlen i läderhuden under, medan
ett tjockare lager (fet
hy) blir mer ogenomskinligt. Den är känslolös och blodlös men har mynningar ("porer") för utsöndring av fett och fukt.
Överhuden innehåller fem gånger mer
vattenlösligt C-vitamin än läderhuden inunder, men vattenlösliga
ämnen kan inte tränga igenom den utifrån
och inte heller proteiner. Den har dubbelt så hög halt fettlösligt E-vitamin, tar upp fettlösliga ämnen
men släpper ner dem till läderhuden. Mycket små nanopartiklar, mindre än 10 nanometer (miljondels mm) och om doserna är stora, kan antagligen passera och nå ner till läderhuden och därifrån nå blod, lymfa och inre organ.
Överhuden består av flera lager, på fotsulorna ända upp till fem. Två lager finns alltid: Hornlager överst, tillväxtlager underst.
1.1) Överhudens hornlager (stratum corneum)
Det vi ser av huden och vårdar så väl är ett lager förhornade celler som bildar kroppens första
och omedelbara skydd mot nötning, solstrålning och kemikalier. Lagret är 1/100 mm tjockt (10.000 nanometer), tjockare på ställen som nöts
mycket (armbågar, fotsulor). UV-strålning snabbar på
hornbildningen så mörk hud är också generellt tjockare än ljus. Hela tiden flagnar cellerna av och ersätts
underifrån av nya - smutsranden i badkaret
består av hornceller. Den naturliga fjällningen
är runt 10 gram per dag. Ljus hy förnyas
långsammare än mörk och hos alla går det långsammare
ju äldre vi blir. I 40-årsåldern tar
det ungefär en månad för hornlagret att förnya sig.
Avstötningen kan påskyndas med skrubbning utan att ytan börjar blöda, här finns ju inga blodkärl, men eftersom en av
hornlagrets uppgifter är att skydda
mot UV-strålning kan alltför snabb avnötning
göra lagren under känsliga för solsken.
Till sjukdomar i hornlagret hör psoriasis som
kännetecknas av extremt snabb avfjällning och nyproduktion. Typiska ansamlingar av hornsubstans å andra sidan är valkar, liktornar och vårtor, de senare orsakade
av virus. Parasitsjukdomar stannar ofta i hornlagret,
som skabb där man med blotta ögat kan se kvalsterhonans
gångar i överhuden. Många eksem orsakas av mekanisk och kemisk retning som hornlagret
inte förmår skydda mot.
Keratin
Horncellerna är torra, platta och döda celler av proteinet keratin, i överhuden i en mjukare variant än naglarnas och hårets s.k. hårda keratin. Keratin står emot svaga syror och baser, enzymer, bakterier m. m. och gör huden så
gott som vattentät. Det är olösligt i vatten men drar till sig fukt och sväller och mjuknar och blir mer genomsläppligt när fukthalten är hög, som efter ett bad. Det är då man ska passa på att tillföra krämer med aktiva ämnen och vara extra försiktig med sådant som kan orsaka irritation. I smink som mascara hjälper det till att göra färgen vattenfast. I hudvård gör det noll nytta eftersom molekylerna som alla proteinmolekyler är för stora för
att kunna tränga igenom hudens keratinlager. |
|
Talgkörtlarnas utmynningar
Talgkörtlarna avsöndrar dagligen ca 4 gram hudfett (sebum) som skyddar hornlagret mot torka, fukt och kyla. Det mesta töms via hårsäckar (torrare hy) men hos mörkhyade kan upp till 10 % av körtlarna också mynna ut direkt på
hudytan (fetare hy). I ansiktet kan mynningarna vara så stora att de kan ses med blotta ögat ("stora porer"). Om de täpps till av talg, döda hudceller eller pålagt tjockt fett blir resultatet pormaskar (komedoner) - vita först, mörknande till svarta när
fettet oxideras (härsknar). Sådan tilltäppning kan förebyggas med djuprengöring (ångbad, skrubbning, peeling). Betydligt svårare är att påverka själva produktionen - se nedan om läderhudens talgkörtlar.
Svettkörtlarnas utmyningar
Svettkörtlarna avsöndrar fukt som skyddar hornlagret mot bakterier och kemikalier och svalkar hela kroppen. En dag i vila är utsöndringen upp till en liter, en varm och fysiskt ansträngande dag kan den bli 2-4 liter. Svettmynningarna är mindre än talgmynningarna och syns sällan med blotta ögat. Liksom fettet töms fukten dels via hårsäckar (skrev, armhålor), dels direkt på huden (hårlösa ställen som panna, fotsulor, handflator). Hårsäckarnas svettning styrs framför allt av känslor medan de direkta mynningarna, som är många fler och avger mycket mer, påverkas av värme. Hudens fukthalt varierar med vätskeintag (det märks verkligen på huden hur mycket vatten man dricker) och
luftfuktighet (vinterluft är torrast, särskilt
inomhus). Uttorkning gör att hornlagret skrynklas och till slut
spricker, medan hög fuktighet ger fäste åt svamp och bakterier.
Syramanteln
Fuktbindande ämnen i fukten (aminosyror, karbamid, salter av mjölksyra) och talgen (fettsyror) bildar tillsammans den s.k. syramanteln som upprätthåller balansen mellan fukt, fett och bakterier på hudytan. Den
är speciellt effektiv i fet
hud vars låga pH (4-5) beror framför allt på att den innehåller mycket fettsyror och mjölksyra. Torr
hud saknar både fett och surhet (pH 6-7).
Fet hud är alltså något surare än
torr, liksom mörk hud och manlig hud är surare än ljus och kvinnlig.
Syramanteln
byggs upp särskilt under natten men fett och sura
ämnen avges dygnet runt och hudytan blir allt surare
under dagens lopp. Detta är ett problem för sminktillverkare
eftersom lågt pH kan påverka färgämnena. Pärlemorskimrande mica ändrar t. ex. lätt färg framåt eftermiddagen. Parfym luktar också olika och håller sig olika länge på fet och torr hud.
Både fettet och fukten försvinner vid rengöring
- det är själva poängen - och ju effektivare
tvätt desto svårare för huden att återvinna balansen. Resultat: huden blir mer genomtränglig och mottaglig för ämnen och retningar utifrån. Behovet av hudkrämer skapar vi alltså
ofta själva. Den fantastiska konsumtionen av olivolja och örtoljor i södra Europa och västra Asien under forntid och antik var ingen kulturhistorisk lustighet utan en nödvändighet. Inte nog med att klimatet var hett och torrt, favoritrengöringsmedlet var dessutom soda - kraftigt rengörande, avfettande och uttorkande. Olja på huden var ett måste. |
Naglar |
Naglar
Naglarna är
liksom hudens hornlager en förtjockning av överhuden men hornsubstans
är av en hårdare sort, s.k. hårt keratin. Som annat keratin är det färglöst och som resten av överhuden
saknar naglarna blodkärl, men det finns gott om dem under naglarna och därav får de sin rosa ton. Nagelbädden är också rik på nerver,
så en klämning gör ofta ordentligt ont. Blödningen lyser igenom nageln som en mörkblå
fläck.
Inga vitaminer eller proteiner som läggs på nageln kan
tränga in i den. Däremot syns ofta spår efter sjukdomar och näringsbrister som bromsat tillväxten tillfälligt, t. ex. ljusa fläckar (luftblåsor) eller tvärgående ränder som flyttar sig uppåt vartefter nageln växer. Fingernaglar växer ut helt på
5-7 månader, för stortånageln tar det ett år.
|
|
1.2) Överhudens tillväxtlager (stratum basale)
Överhudens understa lager tillväxtlagret, även kallat basalcellagret, består
av levande hudceller som ständigt nybildas genom näring
underifrån och förhornas
till torra döda celler vartefter de pressas uppåt. Hela processen från cellbildning upp till döden på ytan tar 20-30 dagar.
Lipider och liposomer
Mellan hudcellerna agerar fettceller som stötdämpare och fukthållare och fettbubblor som transportörer av olika ämnen. Både fettceller (lipider) och fettbubblor (liposomer) tillverkas syntetiskt. Särskilt krämer med liposomer, som kan fyllas med både fettlösliga och vattenlösliga ämnen, har marknadsförts hårt. Det finns två hakar med dessa "nanosfärer": De är instabila och går sönder eller klumpar ihop sig när de stryks på huden, och även de minsta (50 nanometer i diameter) är för stora för att komma igenom överhuden.
Pigment
En viktig
uppgift för fettcellerna är att hantera UV-strålning, som når ner i tillväxtlagret. Av fettämnen bildas t. ex. hormonet D-vitamin (duscha inte direkt efter solning
- vänta en timme medan lipiderna arbetar) och färgämnet melanin som i sin tur ger skyddande solbränna. (Rodnad efter att ha vistats i solen är inget förstadium till solbränna utan beror på inflammation djupare ner. Den gula färg som brun-utan-sol-piller ger orsakas inte heller av melanin utan av pillrens betakaroten som lagrats i fettvävnaden.)
Mörkhyade har inte mer melanin eller fler melaninbildande celler än ljushyade, men färgämnet bildas snabbare och bryts ner långsammare. Mörkast hud har aboriginer i Australien, ljusast holländare. Om inget melanin bildas alls blir man helt utan solskydd (albinism). Oregelbunden pigmentering finns av många slag: Fläckvis mer melanin (fräknar), fläckvis mindre melanin (vitiligo), fläckvis fler melaninbildande celler (födelsemärken, leverfläckar). Graviditetsmask (kloasma) är en mörkfärgning runt näsa,
på panna och på kinder, mörkare ju mer man
vistas i sol, som inte alltid bleknar bort
efter graviditet. Eftersom den orsakas av hormoner
på de pigmentbildande cellerna är det meningslöst
att försöka bleka bort den.
|
|
2) Läderhud (dermis) |
90 % av huden är läderhud. Den består av två lager, är 1-2 mm tjock, som tunnast på ögonlocken, tjock på övre delen av ryggen och allra tjockast på fotsulorna. Av djurs läderhud bereds skinn och pälsar. I motsats till överhuden är hela läderhuden levande. På en del ställen har den muskler. Skador gör ont, blöder och ger blåmärken. Via läderhuden kan
ämnen nå blod- och lymfsystem och därför
kan sjukdomar i läderhuden ingå som led i
sjukdomar i resten av kroppen. Tatueringar når hit och
syns genom överhuden. UVA-strålning når ner men stimulerar inte bildning av melanin, däremot hornbildning som gör huden tjockare.
Däremot kan läderhuden inte nås av fettlösliga ämnen som tillförs utifrån (som A-vitamin, betakaroten, E-vitamin), som bara går in i överhuden, och inte heller av proteiner eller vattenlösliga
ämnen (som C-vitamin), som inte ens gör det. Det enda man vet når ner till läderhuden är tretinoin och hydrokortison, som därför räknas som läkemedel. Antagligen passerar också extremt små nanopartiklar (mindre än 10 nanometer). De vanligaste nanopartiklarna i kosmetika har varit zinkoxid i solskydd, ett bruk som sedan 2008 är totalförbjudet medan EU-organ utreder zinkoxid i nanostorlek.
Bindväv
Läderhuden består av bindväv av proteintrådar. 70-80 % av vikten är fasta trådar av kollagen, 2-3 % elastiska trådar av elastin invävda däremellan. Tillsammans
bildar de en seg proteinväv med fantastisk smidighet - ben kan brytas medan läderhuden
förblir intakt.
Kollagen
Kollagen kan utgöra ända upp till en fjärdedel av kroppens protein. Efter
klimakteriet sjunker mängden med upp till
en tredjedel på tio år. Huden börjar blir stelare och rynkigare redan i 30-årsåldern när kollagenproduktionen minskar. Den regleras
bl. a. av fria radikaler som i höga halter bryter
ner proteintrådarna. Det är mot de fria
radikalerna som antioxidanter tillsätts i hudkrämer. Det fungerar i burken men inte i huden, eftersom varken fett- eller vattenlösliga
ämnen når ner till läderhuden.
Hudkrämer tillsätts också kollagen och
elastin, förr från aborterade foster, idag från unga djur eller syntetiskt tillverkat. Det sägs kunna föryngra huden genom att stimulera dess egen kollagenproduktion men samma gäller för kollagen och elastin som för keratin; proteinmolekylerna är för stora för
att tränga in ens i överhuden. Vad kollagen möjligen kan göra är att öka
fuktbindningen så att huden sväller lite så att rynkor fylls ut. Som någon uttryckt det: |
|
Att tillföra huden proteiner
utifrån är som att reparera ett hus
genom att kasta tegelstenar och sand på
det. |
|
|
Blodkärl
Blodet förs från hjärtat
ut i kroppen genom artärer (pulsådror) och tillbaka till hjärtat
genom vener (blodådror). Båda cirkulerar
blod till läderhudens nätverk av större
blodkärl och mindre kapillärer. Vid värme
vidgas dessa (rodnad), vid kyla dras de ihop (blekhet). Kärl och kapillärer kan ses genom tunn överhud och vid sjukdom i dem syns de ännu mer. Rodnad efter solning är kapillärer som inflammerats för att överhuden inte hunnit tillverka skyddande pigment. Blåmärken är trasiga kapillärer med utspillt blod nära hudytan. Utvidgade blodkärl syns som ådernät. Kroniskt inflammerade kärl (ansiktsros - acne rosacea) ger svullna, knottriga, variga och ilsket röda fläckar på kinder och näsa. Ett annat exempel på blodcirkulationssjukdom
i huden är inflammerade vener, som ger envisa bensår.
Nervceller
En enda kvadratcentimeter hud innehåller
tusentals nervceller och 500 nervändar som når
upp till läderhudens översta skikt men inte
till överhuden. Nervceller upprätthåller kontakt med hjärnan så att den kan reglera blodkärlens
sammandragningar och utvidgningar och registrera intryck
inifrån (rörelse, läge, kraft) och utifrån
(smärta, kyla). Ett exempel på nervsjukdom
i läderhuden är bältros där nerverna
är infekterade av ett virus.
Talgkörtlar
I läderhud och underhud finns talgkörtlarna som bildar hudfett (sebum). Flest finns i ansiktet
(300-900 per cm²) och på ryggen (100
per cm²). I handflator och på fotsulor saknas de helt. Talgen, fast till trögflytande i kyla, mjuk till lättflytande i värme, består av:
Förestrade fettsyror (43-44
%)
Vaxestrar (25 %)
Fria fettsyror (15-16 %)
Skvalen (12-15 %)
Kolesterol, fritt och förestrat (3 %), bl. a. 7-dehydrokolesterol som omvandlas av ljus till kolekalciferol (D-vitamin)
E-vitamin:
20 gånger mer i ansiktet med många talgkörtlar än på armarna, som
har få.
Problem med torr eller fet hy kan stamma dels från talgkörtlarnas öppningar i överhuden (se ovan), dels från körtlarna själva. Om de producerar lite fett, som i ljus hy där
körtlarna ofta också är små, blir överhuden torr och flagig
och till slut sprucken. Vanligaste orsaken till torr hud är dock överdriven tvättning. Inte ens normalproducerande talgkörtlar hinner bilda nytt fett i tillräcklig takt om huden avfettas alltför effektivt eller ofta. Kraftig utsöndring ger fet hy, typiskt för puberteten när testosteron sätter igång produktionen. Når bakterier ner i talgkörtlarna inflammeras de och det
uppstår finnar. Abnorm talgavsöndring ger feta flagor, klåda
och håravfall (seborré).
Svettkörtlar
Svettkörtlar (2-5 miljoner) finns i både läderhud och underhud.
• Merokrina körtlar (nära 400 per cm²) på hårlösa
ställen som panna, handflator och fotsulor avger sin fukt direkt på huden. Svettmängden är stor och ökas av värme.
• Apokrina körtlar (90-200 per cm²) i armhålor och skrev som avger fukt via hårsäckar. Körtlarna bildas först i puberteten och stimuleras framför allt av känslor. Svettmängden är mindre, konsistensen tjockare, färgen mjölkigare och framför allt svarar den apokrina svetten för det mesta av kroppens lukt. Ju fler apokrina körtlar desto starkare kroppslukt. Män har fler än kvinnor, afrikaner något fler än kaukasier, som i sin tur har fler än asiater och indianer. 50 % av koreanerna har inga apokrina körtlar alls.
Svett innehåller bland annat
• vatten (från merokrina körtlar 99,5 %),
• ammoniak,
• karbamid,
• salter av mjölksyra,
• salter,
• urinsyra,
• aminosyror,
• feromoner,
• tillförda ämnen, t. ex. läkemedel och flyktiga ämnen som eteriska oljor.
Några bakterier
innehåller svetten inte och det är först när den kommer i kontakt med bakterier på hudytan som den börjar lukta illa, framför allt av ammoniak. Flera av ämnena fungerar som fuktbindare - se ovan om den berömda syramanteln i överhuden.
Den mest typiska sjukdomen i svettkörtlarna är
abnorm svettavsöndring. |
Hår |
|
 |
Hårstrået lite på lut i hårsäcken.
Talgkörteln sitter överst,
hårmuskeln därunder. |
|
Hårsäckar
Hårsäckar (hårfollikler) finns på så gott som hela kroppen (runt
25 per cm²), ca 120.000 på huvudet och ytterligare nära 5 milj på resten av kroppen. Handflator,
fotsulor och ögonlock hör till de hårlösa undantagen. Större nanopartiklar (100-20 nanometer) som annars inte tränger igenom läderhuden tros kunna nå ner i hårsäckarna.
De är förbundna
med blodkärl som försörjer
dem med syre och näringsämnen. Varje hårsäck
har också en egen talgkörtel som avger talg till hårstrået
och huden och en hårmuskel som reser håret och ger gåshud vid kyla och rejäl skrämsel.
Om bakterier
från överhuden når ner i en hårsäck ("inflammationen
sprids inåt") så att den och området
omkring inflammeras bildas en böld, t. ex. de plågsamma skäggfinnarna. Varet består
av bland annat förstörd bindväv från läderhuden.
Hårstråna
När stråna
växer upp - alltid på lut, eftersom
hårsäckarna ligger lite snett - dör
hårcellerna undan för undan och förvandlas till
hårt keratin liknande naglarnas. När
stråna når hudytan består de helt av
döda keratinceller. Keratin påfört utifrån gör ingen nytta för håret. Att tillsätta keratin i schampo och balsam har beskrivits som lika begåvat |
som att gnugga in sågspån
i ett stormfällt träd för att laga
grenarna. |
|
Hårstråets yttersta skyddslager består av genomskinliga fjäll som normalt ligger slätt längs med strået och reflekterar ljuset. Om stråna blir uttorkade och porösa reser sig fjällen och håret ser precis så dött ut som de är. Balsam limmar ner fjällen igen så att ytan blir slät och glansig. Inuti strået finns barklagret (cortex) av keratin. Grova hårstrån som huvudhår, ögonbryn och ögonfransar har också en mjuk kärna som saknas i de tunna håren på t. ex. armarna.
Ungefär 75 % av hårstrået är keratin, 15 % vatten, resterande 10 % mineraler, kolhydrater, fett, vax och pigment (melanin). Det är särskilt rikt på svavel som ger den typiska lukten av bränt hår.
Hårfärg
Varje hårsäck har egna
celler som producerar pigment (melanin) till strået.
• Rött melanin ger kastanjebrunt och annat rödtonat hår.
• Svart melanin
ger brunsvart och svart hår.
• Lite melanin ger blont hår.
Ljust sommarhår däremot beror på att pigmentet i själva stråna har blekt av solen. På samma sätt når blekmedel in i stråna och påverkar pigmentet där, att jämföra med hårtoning som lägger sig på hårstråets yta och går bort efter några tvättar.
• Inget melanin alls ger grått och vitt hår. Ju äldre vi blir, desto färre blir de melaninproducerande cellerna och desto mindre melanin producerar var och en. Processen börjar tidigast hos ljushåriga kaukasier (35-årsåldern), lite senare hos än asiater och sist hos afrikaner (45-årsåldern). Efter trauma kan melaninproduktionen upphöra mycket hastigt. Hårstråna ändrar inte färg men alla nya som kommer är grå. Tillstöter en immunreaktion kan de färgade hårstråna tappas snabbt och gråhårigheten vara ett faktum, om inte på en natt, så i alla fall på kort tid. |
|
Gråhårighet är ärftligt. Föräldrar får det av sina barn. |
|
|
Hårets form
Hårstrånas utseende bestäms av hårsäckarnas
form. Böjda hårsäckar bildar hårstrån
som ser tillplattade eller ovala ut i genomskärning (smålockigt
respektive vågigt hår) medan raka hårsäckar
ger runda hårstråna (rakt hår).
Det är denna form på stråna
som en permanent ändrar. Hårsäcken är densamma så utväxten blir som före permanenten.
"Tjockt hår" är av två slag: många hårstrån och tjocka hårstrån. Stråna är tunna fram
till puberteten, då könshormonet
testosteron får grövre hår att växa
på huvudet. Hos 20-åringar är det genomsnittliga hårstrået 100.000 nanometer tjockt, alltså 1.000 gånger tjockare än nanopartiklar; vid 70 år har tjockleken minskat till omkring 80.000 nm.
Hårväxt
Skägg växer snabbast och allra snabbast ljust skägg. Huvudhår växer drygt 1 cm i månaden, snabbast i 15-30
årsåldern, mer på sommaren och lite
fortare på kvinnor än på män. 80-90 % av huvudhåren är i tillväxtfas samtidigt.
Håren på kroppen växer betydligt långsammare och bara 25-30 % av stråna samtidigt, vilket är skälet till att laserborttagning kräver så många återbesök. Det skiljer en hel del på kroppsbehåring mella olika folk - kaukasier har mest, asiater mycket liten, eskimåer nästan ingen alls.
Håravfall
Hårsäckens botten pressas uppåt precis som överhudens hudceller. Efter 3-5 år har det nått hudytan, vilar ett par tre månader och släpper sedan taget om strået. Efter 3-4 månader börjar ett nytt hårstrå växa. På kroppen är omsättningen snabbare. Ögonbryn och ögonfransar blir sällan äldre än tre månader och hinner därför aldrig bli särskilt långa.
Kraftigt håravfall kan orsakas av ämnen utifrån (t. ex.
cellgifter), sjukdom (inkl. järnbrist), ålder
(naturlig förslitning) eller arv (genom modern: titta efter skallighet hos morfar, inte pappa). 25-åringar av båda könen
tappar ca 40 huvudhår om dagen, 50-åringar
ca 90. Var femte man börjar bli skallig i 20-årsåldern och lika många behåller allt hår till hög ålder. Kvinnor tappar i snitt hälften av håret inom tre månader efter förlossning.
Könshormonet testosteron
påverkar hårväxten hos båda könen i flera åldrar. Det är testosteron som stimulerar kroppsbehåringen och gör huvudhåret grövre på både flickor och pojkar i puberteten. Hos vuxna män påverkar det både huvudhår och kroppshår men på olika sätt: Ju mer hår en man har på bröstet i 30-årsåldern, desto mindre har han på huvudet tio år senare. Det är när
östrogenhalten sjunker samtidigt som
testosteron förblir konstant som kvinnor i klimakteriet får
chansen att odla både mustach och skägg.
Mjäll
Hälften av alla 20-åringar har mjäll, män
oftare än kvinnor, och det brukar försvinna i 50-60-årsåldern. Det är vanligast vid fet hud och ju fetare hud och hår, desto större och gulare mjällflagor. Det kan beledsagas av eksem, psoriasis, seborré eller ingenting alls. Det har alltså likheter med seborré där talgkörtlarna är överproduktiva, men orsaken anses idag inte vara överproduktion av talg
utan att hudcellerna i hornlagret växer till och flagnar av onormalt snabbt.
I de fall orsaken är snabb omsättning kan selensulfid som finns i många mjällschampon hjälpa genom att minska omsättningen. Klassiska lösningar har varit salicylsyra och svavel, som skalar av överskottet innan det börjar flagna av som mjäll, men båda medlen är så enkla att de är svåra att hitta i handeln.
Den gamla sanningen att mjäll
orsakas av en jästsvamp är man inte så säker på längre.
Svampen finns hos alla och växer till under samma
förhållanden som mjäll, men den orsakar det
inte och mjällen försvinner inte alltid när svampen dör.
|
|
3) Underhud (subcutis) |
1-5 mm under hudytan börjar underhuden som det tredje och sista
hudlagret. Här lagras och omsätts det mesta och hit når en del talgkörtlar och svettkörtlar och först här finns känselkroppar för
beröring, värme och tryck.
En del hudsjukdomar, t. ex. nässelfeber, kan nå
ända ner till detta lager.
Underhudsfett
Underhudens översta skikt är
kroppens stora fettdepå - 60 % av kroppsfettet är underhudsfett - som skyddar muskler och kroppsorgan och reglerar kroppstemperaturen. Ju kallare klimat, desto tjockare fettskydd; eskimåer har tjockare lager än de flesta andra folk. Kvinnor har generellt mer underhudsfett än män. Tjockleken varierar mellan olika delar av kroppen - ögonlock och ytteröron saknar underhudsfett helt - och lagret blir tunnare med stigande ålder.
Till uppbyggnaden liknar underhudsfettet
ister:
• Drygt hälften
enkelomättade
fettsyror (oljesyra 45 %, palmitolsyra 7 %)
• En tredjedel
mättade
fettsyror (palmitinsyra 25 %, stearinsyra 6 %)
• Inte fullt en
tiondel fleromättade
fettsyror (linolsyra 8 %).
Lymfkärl
Lymfkärlen i underhuden cirkulerar lymfvätska.
Om lymfvägarna nås av en inflammation från
huden, t. ex. en böld, kan resultatet bli allmän
blodförgiftning.
Bindväv
Djupast i huden, på muskler och senor, ligger ytterligare
ett tunt lager elastisk bindväv av kollagen och elastin
av samma typ som i läderhuden. |
|
Hudvård |
Det som påförs huden utifrån
är kosmetika, d.v.s. medel som verkar på
hudens yta. Av detta kan huden absorbera upp till 9 % som
når blodbanor och organ. Bl. a. därför
påverkas vi av eteriska
oljor, medicinska plåster och annat som gnids
in på huden.
De enda medel, förutom frätande syror, som
man säkert vet går ner till underhuden och
påverkar hudens förlopp är A-vitaminsyra
och hydrokortison. De är följdaktligen receptbelagda läkemedel enligt lagstiftningens Moment 22: I samma stund som ett kosmetiskt preparat hävdas
påverka hudens processer
klassas det som läkemedel och måste kontrolleras, marknadsföras, säljas
och avgiftsbeläggas som ett sådant. Kvar att
sälja utan recept blir alltså det som bedömts
vara verkningslöst.
Det som grundligast påverkar huden är det som
når den inifrån. Kosmetikan utifrån
är inte så "bara". Sund yttre sans
kan åstadkomma en hel del både hälsa
och harmoni. Tro inget mindre och inte heller mer - särskilt
inte när det har prislapp.
• Om genomtränglighet, se även: Hudreaktioner. |
|
Litteratur:
Se t. ex. Andersen (2004), Antczak och Antczak
(2001), Bolin och Gustaver (1960), Hällqvist och
Fredman (1971), Ljung (2002), Lodén (2002), Lodén (2008), Ostrov
(2001), Svanberg (1948), Tschechowa och Evers (1954), Wärn (2009).
Artiklar: Solen är skönast i skuggan!
(Apoteket 2:2006).
Nätpublikationer: SCCP (2007 06 19): Preliminary opinion on safety of nanomaterials in cosmetic products (2007 09 19). SCCP (2007 12 18): Opinion on safety of nanomaterials in cosmetic products (2009 01 16). Livsmedelsverket: Frågor och svar om nano-foods (2009 01 16). Karolinska institutet: Huden (2010 06 07). |
|
|
© Shenet 1997 - 2013
Adress: http://www.shenet.se/referens/hud.html
Datum: 2021 04 14 -
Uppdaterad: 2010 09 24
Cookieinfo
|
|