Vad är hud?

Hornlagret bildar kroppens första och omedelbara skydd mot nötning, solsken, kemiska ämnen, bakterier m. m. och gör huden så gott som vattentät. Hela tiden flagnar cellerna av och ersätts underifrån av nya - smutsranden i badkaret består av hornceller. Den naturliga fjällningen är runt 10 gram per dag. Mörk hy förnyas snabbare än ljus och hos alla går det långsammare ju äldre vi blir. I 40-årsåldern tar det ungefär en månad för hornlagret att förnya sig. Avstötningen kan påskyndas genom skrubbning och peeling utan att ytan börjar blöda (hornlagret har inga blodkärl). Snabb avnötning gör huden känslig för solsken, eftersom en av hornlagrets uppgifter är att skydda mot UV-strålning.
Till sjukdomar i hornlagret hör psoriasis som kännetecknas av extrem avfjällning och nyproduktion. Typiska ansamlingar av hornsubstans är valkar, liktornar och vårtor, de senare orsakade av virus. Parasitsjukdomar stannar ofta i hornlagret, som skabb där man med blotta ögat kan se kvalsterhonans gångar i överhuden. Många eksem orsakas av mekanisk och kemisk retning som hornlagret inte förmår skydda mot.
Talgkörtlarnas öppningar i hornlagret
Överhuden har inga körtlar, däremot mynnar läderhudens talg- och svettkörtlar ut i hornlagret. Talgkörtlarna avsöndrar dagligen ca 4 gram trögflytande hudfett bestående av:
• Förestrade fettsyror (43-44 %)
• Vaxestrar (25 %)
• Fria fettsyror (15-16 %)
• Skvalen (12-15 %)
• Kolesterol, fritt och förestrat (3 %)
• E-vitamin: 20 gånger mer i ansiktet, som har många talgkörtlar, än på armarna, som har få.
Hudfettet ger smidighet och glid till hornlagret och skyddar det mot torka, fukt och kyla. Tvål och andra avfettande medel tar bort det. Täpps öppningarna till av döda hudceller, hudfett eller överdrivna mängder pålagt fett blir resultatet pormaskar, vita först och svarta när hudfettet har oxiderats. Nås talgkörtlarna av bakterier inflammeras de och det uppstår finnar.
Svettkörtlarnas öppningar i hornlagret
Fukthalten i hornlagret varierar med vätskeintag (det märks verkligen på huden hur mycket vatten man dricker) och och luftens fuktighet (vinterluft är torrast, särskilt inomhus). Uttorkning leder till att hornlagret först skrynklas och till slut spricker, medan hög fuktighet gör att det får svårt att stå emot svamp och bakterier.
Nerifrån läderhuden för svettkörtlarna upp sura fuktbindare som aminosyror, karbamid och salter av mjölksyra som hjälper till att hålla fuktbalansen och skyddar hudytan mot bakterier och kemiska ämnen. Tillsammans med hudfettet bildar fuktbindarna den viktiga skyddande syramanteln. Den är speciellt effektiv i fet hud (pH 4-5), medan torr hud saknar både fett och surhet (pH 6-7). Fet hud är alltså något surare än torr, mörk hy är surare än ljus och mäns hud något surare än kvinnors. Syramanteln byggs upp särskilt under natten men fett och sura ämnen avges dygnet runt och hudytan blir allt surare under dagens lopp - ett problem för sminktillverkare eftersom lågt pH kan påverka färgämnena. Pärlemorskimrande mica ändrar lätt färg framåt eftermiddagen.
Både fett och syror försvinner vid rengöring - det är själva poängen - och ju effektivare rengöring desto större risk för att balansen mellan fukt och fett inte hinner återskapas. Resultat: huden blir mer genomtränglig och mottaglig för ämnen och retningar utifrån. Behovet av hudkrämer skapar vi alltså ofta själva. Den fantastiska konsumtionen av örtoljor i Sydeuropa och Västasien under forntiden och antiken var ingen kulturhistorisk lustighet utan en nödvändighet. Favoritrengöringsmedlet var soda - kraftigt rengörande, avfettande och uttorkande - och klimatet hett och torrt. Olja var ett måste.
Naglar från hornlagret
Naglarna är liksom hornlagret en förtjockning av överhuden och består som denna av keratin men av en hårdare sort. De växer ut helt på 5-7 månader. Inga vitaminer eller proteiner kan tränga in i eller genom dem. Som den övriga överhuden saknar de blodkärl och nerver, men de ljusa halvmånarna, ett mellanstadium mellan levande och döda celler, har nervändar. I nagelbädden under nageln finns gott om både blodkärl och nerver, så en flisa eller klämning både blöder och smärtar ordentligt, men blodet rinner vanligen inte ut utan stannar under nageln och syns som en mörkblå fläck.
1.2) Överhudens tillväxtlager (stratum basale)
Överhudens femte och understa lager består av levande hudceller som ständigt nybildas genom näring underifrån och sedan förhornas till torra döda celler i hornlagret ovanför - hela processen tar 20-30 dagar. Mellan hudcellerna fungerar fettceller (lipider) med ceramider, kolesterol och fria fettsyror som stötdämpare och fukthållare, och fettbubblor (liposomer) som transportörer av ämnen som huden tar upp utifrån. Både lipider och liposomer kan tillverkas syntetiskt och liposomer fyllas med både vattenlösliga och fettlösliga ämnen. Det finns två hakar med dessa "nanosfärer": De är instabila och går sönder eller klumpar ihop sig när de stryks på hudytan, och även de minsta (50 nanometer i diameter) är för stora för att komma igenom överhuden.
Pigmentbildningen i tillväxtlagret
UV-strålning når ner till tillväxtlagret och en viktig uppgift för lipiderna är att hantera instrålningen med hjälp av fettlösliga ämnen, t. ex. genom att bilda D-vitamin (ett gott skäl att inte duscha direkt efter solning - vänta en timme medan fettcellerna arbetar). Genom att oxidera en aminosyra bildar lipiderna också det bruna skyddande färgämnet melanin. Skillnaden mellan mörkhyade och ljushyade består inte i antal melaninbildande celler eller mängden melanin, men det bildas snabbare hos mörkhyade och bryts ner snabbare hos ljushyade. Pigmentfläckar som fräknar, leverfläckar och graviditetsmask bildas också här. Graviditetsmask (kloasma) är en mörkfärgning runt näsan och på panna och kinder, mörkare brun om man vistas mycket i sol, som en del gravida och ibland också ickegravida får, som inte alltid bleknar bort helt efter graviditet. Eftersom den orsakas av hormonpåverkan på de pigmentbildande cellerna (D-vitamin är ett hormon) är det meningslöst att försöka bleka bort mörkfärgningen.
Exempel på sjukdom i tillväxtlagret är albinism, där melaninbildningen fungerar dåligt eller inte alls så att man blir helt utan solskydd.

Kollagen utifrån ökar inte heller hudens egen kollagenproduktion. Vad det möjligen kan göra är att öka fuktbindningen så att huden sväller lite med följd att rynkor fylls ut.
Läderhudens blodkärl
Blodet förs ut i kroppen från hjärtat genom artärer (pulsådror) och tillbaka igen genom vener (blodådror) och båda cirkulerar blod till läderhudens nätverk av större blodkärl och mindre kapillärer. Vid värme vidgas de (rodnad), vid kyla drar de ihop sig (blekhet). Blodkärl och kapillärer kan ses genom överhuden om den är tunn. Om kärlen också är utvidgade bildar de synliga ådernät och om blodådrorna är förstörda får man det som kallas ansiktsros, acne rosacea. Rodnad blir också resultatet när solstrålar lyckas ta sig igenom överhuden ner i läderhudens hårkärl därför att överhudens tillväxtlager inte hunnit eller inte förmått tillverka tillräckligt med skyddande pigment. Ett annat exempel på blodcirkulationssjukdom i huden är inflammerade vener, som ger envisa bensår.
Läderhudens nerver
Nervceller håller läderhuden i förbindelse med hjärnan så att den kan reglera blodkärlens sammandragningar och utvidgningar och registrera intryck inifrån (rörelse, läge, kraft) och utifrån (smärta och kyla, medan känselkropparna för beröring, värme och tryck ligger djupare ner i underhuden). En enda kvadratcentimeter hud innehåller tusentals nervceller och 500 nervändar som når upp till läderhudens översta skikt men inte till överhudens hornlager. Ett exempel på nervsjukdom i läderhuden är bältros där nerverna är infekterade av ett virus.
Läderhudens talgkörtlar
I nedre delen av läderhuden finns talgkörtlar, i genomsnitt 40 per cm². Mest finns i ansiktet (300-900 per cm²) och på ryggen (100 per cm²). Talgkörtlarna bildar och avger hudfettet som smörjer hornlagret. Talgkörtlarna ser lite olika ut hos olika folk. Hos mörkhyade kan upp till 10 % av dem mynna ut på hudytan (fetare hy) medan de hos ljushyade mest tömmer sig i hårsäckar (torrare hy).
Många kosmetiska problem stammar från talgkörtlarna. Täpps öppningarna till får man pormaskar (komedoner). Om talgkörtlarna producerar för lite, som i ljus hy där körtlarna ofta också är små, eller om fettet ständigt tvättas bort, blir överhuden torr, flagig och till slut sprucken. Abnorm talgavsöndring ger feta flagor, klåda och håravfall (seborré).
Mjäll är ett liknande tillstånd. Hälften av alla 20-åringar har det, män oftare än kvinnor och det är vanligare vid fet hy än vid torr. Det brukar försvinna i 50-60-årsåldern. Orsaken är inte överproduktion av talg utan att hudcellerna växer till och flagnar av onormalt snabbt. Den snabba omsättningen kan vara naturlig eller orsakad av eksem, psoriasis eller seborré. Ju fetare hud och hår, desto större mjällflagor och desto gulare av talg. Att mjäll skulle orsakas av en jästsvamp är man inte längre så säker på. Svampen finns hos alla och växer till under samma förhållanden som mjäll, men orsakar det inte och mjällen försvinner inte his alla när man tar död på svampen. Selensulfid som finns i många mjällschampon hjälper andra genom att minska omsättningen i hornlagret. Ytterligare andra blir blir hjälpta av salicylsyra och svavel, som skalar av överskott innan det börjar flagna av som mjäll.
Läderhudens svettkörtlar
Kroppens 2-3 miljoner svettkörtlar slingrar sig från läderhuden upp till överhuden och mynnar ut i små porer i hornlagret. Körtlarna är av två slag. Mest utsöndrar de som som tömmer sig direkt på huden på hårlösa delar av kroppen som panna, fotsulor och handflator (nära 400 per cm²). De som tömmer sig i hårsäckarna finns i underliv och armhålor (90-200 per cm²) och avger mycket mindre vätska. De bildas först under puberteten. Under en dag i vila utsöndrar svettkörtlarna upp till en liter svett, en varm och fysiskt ansträngande dag 2-4 liter (vatten, ammoniak, karbamid, mjölksyra, salter, urinsyra, gifter) som svalkar kroppen och håller hudytan sur till skydd mot bakterier och svamp. Några bakterier innehåller svetten inte och det är först när den kommer i kontakt med bakterier på hudytan som den börjar lukta.
Den mest typiska sjukdomen i svettkörtlarna är abnorm svettavsöndring.
Läderhudens hårsäckar
Hårsäckar finns på hela kroppen (runt 25 per cm²) utom i handflatorna och på fotsulorna. Större nanopartiklar (100-20 nm), som annars inte tränger igenom läderhuden, kan nå ner i dem. Hårsäckarna är förbundna med läderhudens blodkärl som försörjer dem med syre och näringsämnen. Varje hårsäck har en egen talgkörtel som avger talg till hårstrået och en hårmuskel som reser håret när blodkärlden drar ihop sig vid kyla. Om bakterier från överhuden når ner i en hårsäck ("inflammationen sprids inåt") så att hårsäcken och området omkring inflammeras, bildas en böld. Varet består av bl. a. förstörd bindväv.
Hårstråna
På hårsäckarnas botten finns hårrötterna, kläckningsplatser för kroppens hårstrån. När stråna växer upp ur rötterna - alltid på lut, eftersom hårsäckarna ligger lite snett i huden - dör hårcellerna undan för undan och förvandlas till keratin, hårdare än överhudens. När stråna når hudytan består de helt av döda celler.
Hårstrånas utseende bestäms av hårsäckarnas form. Böjda hårsäckar bildar hårstrån som i genomskärning ser tillplattade ut (smålockigt hår) eller ovala (vågigt hår). Raka hårsäckar bildar runda hårstrån (rakt hår). Det är denna form på hårstråna som ändras av en permanent. Ju kraftigare permanent desto plattare strån och smålockigare hår.
Den UVA-strålning som når ner till läderhuden stimulerar inte bildningen av melanin som ger skyddande solbränna (däremot skyddande hornbildning) men hårsäckarna innehåller celler som producerar melanin till hårstråna. Rött melanin ger kastanjebrunt hår, svart melanin övriga hårfärger. Lite melanin ger blont hår, inget melanin vitt hår. Melaninproduktionen minskar med stigande ålder. Pigmentet bleks i ultraviolett ljus så att hårstråna blir ljusare på sommaren.
Också hårsäckarna pressas ständigt uppåt. När botten (roten) når hudytan faller hårstrået av och en ny hårsäck bildas. 25-åringar tappar ca 40 huvudhår om dagen, 50-åringar ca 90. Kraftigt håravfall p.g.a. att hårsäckar dör kan orsakas av ämnen utifrån (t. ex. cellgift), sjukdom (inkl. järnbrist), ålder (naturlig förslitning) eller arv (genom modern: titta inte på pappa utan på morfar). Om omsättningen är snabb hinner strået aldrig bli långt, som med ögonfransar och ögonbryn. Huvudhåret växer drygt 1 cm i månaden, snabbast i 15-30 årsåldern, mer på sommaren och lite fortare på kvinnor än på män. Klippning och rakning påverkar inte tillväxten.
Hårstrånas tjocklek är ungefär 80.000 nanometer, alltså 800 gånger tjockare än nanopartiklar. De är tunna fram till puberteten, då det manliga könshormonet testosteron får grövre hår att växa på huvudet och nytt hår på nya ställen på kroppen. Ett överskott på testosteron kan göra män skalliga på huvudet och kraftight håriga på resten av kroppen. När kvinnor når klimakteriet och halterna av det kvinnliga könshormonet östrogen minskar förändras inte halten testosteron samtidigt utan förblir konstant. Resultat: mer hår på överläpp och haka.

© Shenet 1997 - 2010
Adress: http://www.shenet.se/referens/hud.html
Datum: 2010 03 14 - Uppdaterad: 2010 02 1
Cookieinfo