|
 |
Parfymfamiljerna
Blomparfymer
Recept: Blomdofter
- Rosdofter -
Lavendeldofter |
|
Engelska namn |
Florals, floral scents |
Andra namn |
Romanska språk
Floraux, bouquet, solitaire (franska) |
Tradition |
Det tidiga 1900-talsparfymerna var blomdofter
och alltid solitärer, d.v.s. de försökte
efterlikna en särskild blommas doft. Med de syntetiska
doftämnena kunde man skapa bouquets, sammansatta
fantasidofter som inte liknade någon särskild
blomma utan var helt enkelt blommiga. Den första,
Quelques Fleurs från Houbigant, kom 1912.
Parfymhistoria |
Beskrivning |
Blomparfymerna är "lagom"
dofter som kan användas både dag- och kvällstid.
Rent blommiga dofter är sällsynta; det vanliga
är att de drar åt grönt, friskt,
fruktigt etc.
Doftklassificering
Familjen blomparfymer förekommer i både det
franska och amerikanska klassificeringssystemet. Runt
hälften av dagens parfymer brukar hamna här.
Så gott som alla är bouquets; solitärer
förekommer knappast längre. Lavendeldofter brukar
inte räknas som solitäter utan hamna i fougèresfamiljen.
I det amerikanska systemet som saknar fougères
delar man upp blomfamiljen i två; enkla blomdofter
och sammansatta, och sorterar in lavendeldofter bland
solitärerna. |
Innehåll |
Inte ens en solitär blomdoft kan bestå av en enda
eterisk olja; den skulle bli platt och inte lik originalet.
Ett par blomdofter, äkta
eller syntetiska, finns i nästan allt, även
icke-blomparfymer: Ros
finns i så gott som alla damparfymer och hälften
av herrparfymerna, och jasmin
(sällan äkta) i 80 % av damparfymerna och
en tredjedel av herrparfymerna.
Recept: Eteriska oljor i blomdofter,
lavendeldofter,
rosdofter.
Eteriska oljor efter dofttyp,
t. ex. blommiga. |
Ersättning |
Det mesta som doftar i dagens parfymer är isolerade eller syntetiska kemikalier - 100 % i billiga parfymer, 70 % eller mer i dyra. Inte heller äldre parfymklassiker ser ut som de gjorde när de introducerades; undan för undan görs recepten om genom att de eteriska
oljorna ersätts med kemikalier. |
|
Fem
i topp
Fyra av 1900-talets fem storsäljare är blomparfymer
(den femte är orientdoften
Shalimar): |
|
Chanel No 5
(Chanel 1921) |
|
|
Aldehydisk blomdoft. Chanel No 5 var inte
den första parfymen med aldehyder, men mängden,
mängden. Det var den första parfymen från
Chanel och en av de första från ett klädmodehus, skapad av Ernest Beaux på beställning. Enligt en av myterna
kom den till av rent misstag - någon hällde
i tio gånger för mycket aldehyder. Numret fick den för att den var det femte parfymprovet och för att Coco Chanel betraktade femman som sitt lyckotal. Den var
nydanande modern men ändå lagom, slog igenom snabbt
och har aldrig slutat sälja. Flaskan har ändrats
15 gånger under 1900-talet. Den pudriga
doften bygger på 128 doftämnen. Aldehyder är toppnot, sedan kommer blommor: jasmin (10 % av doftämnena), irisrot,
liljekonvalj, neroli, ros, ylang-ylang.
I botten ligger patchouli, vanilj, vetivert,
trä (ceder, sandel) och
animaliska bastoner (ambra, mysk, sibet). |
|
|
|
Den yngsta av storsäljarna och också
denna sammanfattade en klädstil, Nina Riccis romantiska.
Grasse-parfymören Fauvron gjorde doften, Lalique
flaskan med turtuduvor. Klassisk blomblandning men inte
så insmickrande som man kan tro, utan kryddig, frisk
och lite sträv. Som i många senare blomdofter
är bensylsalicylat en viktig ingrediens; här
användes det för första gången. Topppnot
av bergamott, neroli, persika
och rosenträ.
Mellanot av blommor (gardenia, irisrot, jasmin, lilja, nejlika, orkidé, ros, ylang-ylang)
kryddade av kryddnejlika.
Basnot av benzoin, vetivert , animalier
(ambra, mysk)
och trä (cederträ, sandelträ)
som ger lite strävhet. |
|
|
Joy
(Patou 1935) |
Jean Patou hittade Joy hos näsan Henri Almeras,
som aldrig trodde att någon skulle köpa
en så sanslöst dyr blandning. Den innehöll
dubbelt så mycket eterisk olja som andra
parfymer på den tiden och bara av de bästa
sorterna. Den kom som ett slag i ansiktet på
de dåliga tiderna 1935 och det höga
priset har förblivit det främsta försäljningsargumentet.
Idag står Joy för en tredjedel av modehuset
Patous inkomster. Toppnot av aldehyder och persika.
Hjärta av blommor; jasmin
dominerar men där finns också irisrot,
liljekonvalj, orkidé, ros,
tuberos
och ylang-ylang.
Basnot av mysk,
sandelträ,
sibet. |
|
|
L'Air du Temps
(Ricci 1948) |
|
|
Den yngsta av storsäljarna och också
denna sammanfattade en klädstil, Nina Riccis romantiska.
Grasse-parfymören Fauvron gjorde doften, Lalique
flaskan med turtuduvor. Klassisk blomblandning men inte
så insmickrande som man kan tro, utan kryddig, frisk
och lite sträv. Som i många senare blomdofter
är bensylsalicylat en viktig ingrediens; här
användes det för första gången. Topppnot
av bergamott, neroli, persika
och rosenträ.
Mellanot av blommor (gardenia, irisrot, jasmin, lilja, nejlika, orkidé, ros, ylang-ylang)
kryddade av kryddnejlika.
Basnot av benzoin, vetivert , animalier
(ambra, mysk)
och trä (cederträ, sandelträ)
som ger lite strävhet. |
|
|
|
Rena
blomdofter
Rent blommiga dofter som inte lutar åt något
särskilt håll - ovanliga. |
|
Quelques Fleurs
(Houbigant 1912) |
|
Historisk därför att
det var den första sammansatta bouqueten
- ingen efterhärmning utan en blomdoft i
sig, möjliggjord av nya doftämnen (och
en hel del kvantitet också - 313 doftämnen
lär ingå). Försvann ur handeln
ett tag men återlanserades 1987. Toppnot
av bergamott,
citron,
dragon,
apelsinblom.
Mellannot av heliotropin,
irisrot,
jasmin,
liljekonvalj, nejlika,
orkidé, ros,
tuberos,
viol, ylang-ylang.
Basnot av ekmossa,
sandelträ,
tonkaböna
och animalier ( ambra,
mysk, sibet). |
|
Diorissimo
(Dior 1956) |
 |
Något så sällsynt
som en solitär, här av Christian Diors
turblomma liljekonvalj (inte äkta - liljekonvaljdoft
kan fortfarande inte extraheras). Anmärkningsvärd
för att den innehåller så få
ingredienser - 30, bland dem bergamott
och calyx i toppnoten, amaryllis, boronia, jasmin,
lilja, liljekonvalj, rosenträ,
syrén, ylang-ylang
i mellannoten och sandelträ
och sibet
i basnoten. Edmond Roudnitska gjorde den. |
|
Charlie
(Revlon 1973) |
 |
Charlie föregicks av den
dyrare parfymen Norelle med samma doft något
år tidigare. Lågprisvarianten blev
en fantastisk försäljningsframgång
och banade väg för den stora vågen
amerikanska parfymer på 70-talet. Bladigt
grönt av bergamott
och galbanum
i toppnoten, jasmin,
liljekonvalj, ros
och ylang-ylang
i mellannoten och i ekmossa
och sandelträ
i basnoten. Framgången blev så stor
att Revlon snart släppte en röd Charlie,
en vit Charlie, en blå Cahrlie, en silver-Charlie,
en guld-Charlie och en solskens-Charlie. |
|
Chloé
(Chloé 1975) |
|
Första doften från
klädföretaget Chloé blev en fullträff
- en mycket hållbar (nästan) solitär
av tuberos och jasmin. Toppnot av orangeblom,
hyacint,
kaprifol,
syrén, ylang-ylang.
Mellannot av irisrot,
jasmin,
narciss, nejlika,
ros, tuberos.
Basnot av ambra,
ekmossa
och sandelträ. |
|
|
Doften är bara några år
gammal men har redan fått klassikerstaturs, bland annat
för att parfymören Jacques Cavallier här
frångick 1900-talets kompositionsprincip om toppnoter-mellannoter-basnoter som ska framträda
i sin speciella ordning. Istället "roterar"
dofterna, kommer och går. Innehåller två
doftämnen som var nya: frisk och kall "blå
Himalayavallmo" och tung "Datura candida",
båda syntetiska. Resten är helt och hållet
blomdofter, också det en innovation på 1990-talet:
Fresia, jasmin,
jonqueville, mimosa,
narciss och naturligtvis ros,
allt vilande på en bädd av vanilj. |
|
|
|
Friska
blomdofter
Blomdofter som är så friska och lätta
att de lutar åt citrus
och ozon. Friska lavendeldofter
för herrar brukar klassificeras som fougères. |
|
Anais Anais
(Cacharel 1978) |
Med Anais Anais blev Cacharel ett
av de första konfektionsföretagen som
slog sig på parfym och man gjorde något
så djärvt som att distribuera den genom
en fransk lågpriskedja. Inte såg parfymen
ut som en fin parfym skulle göra heller;
den var bara gullig och romantisk. Den mjuka söta
doften slog an direkt och får ständigt
nya användare - hälften är under
25 år. Massor av blommor: Toppnot av citrus,
hyacint, vit lilja, liljekonvalj, svarta vinbärsknoppar.
Mellannot av apelsinblom,
gardenia, irisrot,
jasmin,
ros, ylang-ylang.
Basnot av värmande trätoner (cederträ,
ekmossa,
patchouli,
vetivert)
och läder
och mysk. |
|
|
Paris
(YSL1984) |
Också här blommor i mängd
- i toppnoten apelsinblom,
bergamott,
cassia, hagtorn, hyacint,
lindblom,
mimosa,
ros, i mellannoten
heliotropin,
irisrot,
jasmin,
lilja, liljekonvalj, ytterligare ros, gröna
violblad,
ylang-ylang.
Basnot av ambra,
cederträ,
mer irisrot, mysk
och sandelträ.
En ung Sophia Grosjmans första parfym. |
|
|
Happy
(Clinique 1997) |
Cliniques marknadsundersökningar
visade att 95 % av kunderna satte lycka före
allt annat. Alltså beställdes den lyckliga doften Happy:
Toppnot av citrus (bergamott,
röd grapefrukt,
mandarinblom) som blir blommig mellannot: boysenbärsblommor,
jasmin,
liljekonvalj, nejlika,
orkidé. Basnot av lilja, magnolia, mimosa. |
|
|
|
Gröna
blomdofter
Torra blomdofter, träiga eller pudriga, med toppnot
av gräs och gröna blad - basilika, galbanum,
kamomill. Föregångaren Vent Vert som brukar
räknas till den gröna
familjen kom redan 1945, därefter tog det ett
par årtionden innan nya försök gjordes. |
|
Fidji
(Guy Laroche 1966) |
Toppnot av bergamott
och citron,
galbanum,
hyacint.
Hjärta av klassiska parfymblommor (irisrot,
jasmin,
kaprifol,
nejlika,
ros, tuberos,
ylang-ylang)
med krydda (kryddnejlika,
patchouli).
I botten ambra,
mysk, sandelträ
och vetivert. |
|
|
Calandre
(Rabanne 1969) |
"Jag är en frisk fläkt",
sa reklamen från Paco Rabanne. Grön
och metallisk toppnot (aldehyder,
bergamott,
salvia,
tallbarr),
mellannot av pudriga blommor (geranium,
irisrot,
jasmin,
liljekonvalj, ros)
och i botten ambra,
ekmossa,
läder,
mysk, sandelträ
och vetivert. |
|
|
Chanel No 19
(Chanel 1970) |
|
Aqua di Giò
(Armani 1995) |
Mycket lätt och frisk blomparfym
- gränsar till ozondofterna. Fruktig topp
av luktärt, grön mellannot av druvor,
fresia, vit hyacint
och jasmin,
träig botten med grönmynta,
tangerin
och lite mysk.
En likartad Aqua finns för herrarna. |
|
|
|
Aldehydiska
blomdofter
- eller blommiga aldehyder som de skulle klassificeras
i USA. En stor grupp med många damparfymer. Chanel
No 5 var den första som slog igenom (1921); fortfarande
på 50-talet var det den dominerande typen av damparfym.
Champagnebubblande blomblandningar med starka toppnoter
av aldehyder.
Se också chypresparfymerna
där det finns en del besläktade blommiga varianter. |
|
|
Mycket lätt och frisk blomparfym
- gränsar till ozondofterna. Fruktig topp
av luktärt, grön mellannot av druvor,
fresia, vit hyacint och jasmin,
träig botten med grönmynta, tangerin och lite mysk.
En likartad Aqua finns för herrarna. |
|
|
L'Interdit
(Givenchy 1957) |
Skapades för modehuset Givenchy och marknadsfördes med skådespelerskan
Audrey Hepburn som Givenchy gjorde
filmkläderna åt. Börjar med aldehyder,
bär, persika och citrus (bergamott,
mandarin).
Hjärta av blommor (irisrot,
jasmin,
liljekonvalj, narciss, ros,
ylang-ylang)
och kryddor (kryddnejlika,
peppar).
Basnot: ambra,
benzoin,
sandelträ,
tonkaböna,
vetivert. |
|
|
Rive Gauche
(YSL 1971) |
Frisk och lite stickig blomblandning
med fruktig toppnot (bergamott,
persika), därefter blommor (gardenia, geranium,
irisrot,
jasmin,
kaprifol,
liljekonvalj, magnolia, persika, ros,
ylang-ylang).
I botten ambra,
ekmossa,
mysk och
sandelträ
och vetivert
som ger spännande strävhet. |
|
|
|
Fruktiga
blomdofter
Sägs passa optimistiska och framåt personligheter,
som man skulle vara på 1980-och 90-talen när
de slog igenom. |
|
Ivoire
(Balmain 1980) |
Fruktigt grön och lite pudrigt
träig blomdoft med toppnot av aldehyder,
galbanum,
irisrot,
jasmin,
kamomill
och citrus (bergamott,
citron,
mandarin).
Hjärta av blommor (geranium,
hyacint,
irisrot,
jasmin,
liljekonvalj, nejlika,
orkidé, ros,
ylang-ylang)
och heta kryddor (kanel,
muskot,
peppar).
Basnot: ambra,
ekmossa,
patchouli,
sandelträ,
tonkaböna,
vetivert,
bär och vaniljtoner (labdanum,
vanilj).
Amerikanska firman Florasynth gjorde doften. |
|
|
Jean-Paul Gaultier
(Gaultier 1993) |
Gaultier ville se både sina
kläder och parfymer som något för
"alla kvinnor". Med denna rätt
konventionella orientlutande pudriga doft lyckades
han. Bara förpackningen var avantgardistisk
och den var tagen från Schiaparelli. Firmenich
fick uppdraget och där parfymören Jacques
Cavallier. Toppnot av orangeblom,
ros, stjärnanis,
tangerin.
Hjärta: ingefära,
irisrot,
orkidé, mer ros, ylang-ylang.
Basnot av ambra,
syntetiska mysker
och vanilj. |
|
|
|
Söta
blomdofter
Så söta och tunga att de lutar åt orientdofterna.
Även en del herrdofter. |
|
L'Heure Bleue
(Guerlain 1912) |
 |
L'Heure Bleue av tredje generationen Guerlain, Jacques, kom samma år som Quelques
Fleurs från Houbigant men var en gammaldags pudrig, nästan
orientalisk, blomdoft: heliotropin,
jasmin,
lavendel,
nejlika,
orangeblom,
orkidé, ros,
tuberos,
ylang-ylang.
Toppnot av anis,
bergamott,
citron,
koriander,
neroli.
Basnot av benzoin,
irisrot,
mysk, opoponax,
sandelträ,
tonkaböna,
vanilj,
och vetivert.
Klassikerstatus. |
|
Blue Grass
(Arden 1934) |
|
Blommor, trä och kryddor:
Toppnot av aldehyder,
tonkaböna
och citrus ( apelsin,
bergamott,
neroli).
Blommigt hjärta: jasmin,
lavendel,
narciss, nejlika,
ros, tuberos.
Basnot av ambra,
benzoin,
sandelträ
och mysk. |
|
Pour un Homme
(Caron 1934) |
 |
På 30-talet skulle herrar
inte lukta annat än rent och friskt, så
Pour un Homme ansågs mycket vågad:
Lavendel
med mycket ambra,
mysk och
vanilj. |
|
Tabac Original
(Maurer & Wirtz 1955) |
 |
Tabac Original brukar vara svårplacerad:
Den är så rik på lavendel att
den ibland hamnar bland fougères.
Den är också förbluffande full
av mysk och kallas därför ibland en
manlig orientalisk
doft - något mycket ovanligt. Åtminstone
kan sägas att den är blommig: bergamott
och neroli
i toppnoten, massor av lavendel
och allt på en botten av ekmossa,
mysk och
vanilj.
Populär särskilt i Tyskland men också
i Sverige. Det är lätt att le snett
åt den idag men det var tufft av herrar
att bära blommigt orientaliskt på 50-talet.
Dess trollkraft bröts först ett årtionde
senare av den råsexuella fougères-doften
Brut. |
|
Trêsor
(Lancôme 1990) |
|
|
Träiga
blomdofter
Blomdofter med trä
i botten hör till dem som är "tillåtna"
för herrar. |
|
Grey Flannel
(Geoffrey Beene 1976) |
En maskulin doft efter engelskt
standardrecept och i Eau Sauvages anda (citrusdoft
tio år tidigare) men gjorde sensation -
en cologne för herrar med tydlig viol!
Tog USA med storm. I Europa märktes den mer
indirekt genom att den blev genombrottet för
blommiga herrdofter på 70-talet. Citrustopp
(apelsin,
bergamott,
citron).
Blommigt hjärta (irisrot,
kanel, ros).
I botten ekmossa,
patchouli,
sandelträ. |
|
|
Safari
(Ralph Lauren 1990) |
Lite grön, äventyrligt
blommig doft för herrarna. Klassisk parfymblommighet
(geranium,
hyacint,
irisrot,
jasmin,
lavendel,
narciss, ros).
I toppnoten grönt (basilika,
dragon,
eukalyptus,
malört,
rosmarin,
timjan),
kryddor (enbär,
kryddnejlika)
och citrus (apelsin,
bergamott,
citron,
mandarin).
I botten ekmossa,
galbanum,
kanel, läder,
patchouli,
vetivert,
animalier (ambra,
mysk) och trä (cederträ,
sandelträ). |
|
|
|
Litteratur: Se t. ex. Aftel (2003), Barillé och Laroze
(1995), Boman (1986), Charles-Roux (1981), Day (1979), Fischerström (1968),
Girard-Lagore (2001), Irvine (1995), Kennett (1975), Müller
och Lamparsky (1991), Schnitzer (1985), Thompson (1928).
|
|
|
© Shenet 1997 - 2013
Adress: http://www.shenet.se/referens/famblomdofter.html
Datum: 2021 03 01 -
Uppdaterad: 2009 02 9
Cookieinfo
|
|