| |
-Där
ser man. Hurra för GoodNews. Han har gjort dig
bättre i ryggen och han har fått Mollys eksem
att försvinna. Tur att du hittade honom.
Jag försöker säga
detta på ett sätt som drar ett streck i diskussionen,
men jag anar att vi inte har sett slutet än.
- Jag ville inte att han skulle vara en helbrägdagörare.
- Vad ville du att han skulle vara?
- Tja... jag vet inte. Alternativ. Det var därför
jag och Molly grälade om salvan. Jag blev rätt
skärrad, och jag ville att det liksom skulle finnas
en magisk salva från Tibet eller något sådant
som vanliga läkare inte kände till. Jag ville
inte att det bara skulle bero på hans händer.
Förstår du?
- Ja. Jag tror det. Du hade hellre velat ha en magisk
salva än magiska händer. Stämmer det?
- En salva är ju ingen magi, eller hur? Det är
bara... en medicin.
Detta är typiskt för
okunniga förnuftsmänniskor. För deras
vidkommande kan en huvudvärkstablett vara det mest
fantastiska exempel på vit magi som mänskligheten
känner, men eftersom man kan köpa det på
apoteket räknas det inte.
- Det vore magi om det kunde bota ryggont och eksem.
- Ja. Jag blev rätt skärrad. Och sedan det
här med huvudvärken...
- Jag hade glömt huvudvärken.
- Men det var då det började bli läskigt.
För att... jag vet inte ens varför jag talade
om för honom att jag hade ont i huvudet, men det
gjorde jag, och han tittade på mig och sa: Jag
kan hjälpa dig med många saker som oroar
dig, och så rörde han vid... här...
- Tinningarna.
- Just det, han rörde vid tinningarna och huvudvärken
försvann, men jag började känna mig...
annorlunda.
- Hur då annorlunda?
- Liksom... lugnare.
- Det var då du sa åt mig att du skulle
sticka och att jag var tvungen att berätta för
barnen att vi skulle skiljas.
- Jag var lugn. Jag höll inte på att skrika
och svära. Jag var inte sarkastisk.
Jag minns att jag tyckte att
han var olik sig, och i detta minne finner jag ett nytt
skäl att känna sorg, saknad och självömkan;
min man går till en helbrägdagörare,
blir på ett magiskt sätt lugnare och den
enda fördelen för mig är att han utan
att bli upprörd uttrycker sin åstundan efter
att skiljas.
Nick Hornby: En
god människa (engelska originalet 2001)
|
