 |
Flytande tvål |
||||
|
|
|||||
| Synonymer | Duschtvål, duschkräm, syntetisk tvål, handtvål, bad- och duschgelé, duschbad, duschgel | ||||
| Engelska namn | Liquid soap, hand soap, body wash, shower gel, shower gel, bath shower gel | ||||
| Andra namn | Romanska språk Savon liquide, bain douche, gel pour la douche (franska), sapone liquido (italienska), baño ducha (spanska) Nordiska språk Suihkugeeli (finska) Andra språk Flüssige Seife, Duschbad (tyska) |
||||
| Förväxlingsrisk | • Sapo liquidus = såpa. • Krämtvål = uppslammad fast tvål. |
||||
|
|
|||||
|
Flytande rengöringsmedel fanns även före tensidernas tid. Det är bara att slamma upp fast tvål i vätska till ett slags krämtvål. Sådan lanserades t. ex. av Barnängen i Stockholm 1887 och av Eneroth i Göteborg 1891. Kemiskt handlar det fortfarande om "äkta tvål" men spädd med vatten. Även såpa är en äkta tvål. De svenska farmakopéerna har t. ex. upptagit såpa under namnet flytande tvål, Sapo liquides. |
||||
| Framställning | • Med tensider: Vatten och tensider blandas vid 30-40°, parfymeras, färgas och
tillsätts ev. hudvårdande ämnen, t. ex. hudkräm. Röres grundligt i fem minuter
så att de lite slemmiga tensiderna blandas ordentligt
med vattnet, men utan vispning för att blandningen
inte ska skumma. Kan frysas till istvål. Man kan
också utgå från köpt flytande tvål
och parfymera efter egen smak och berika med tillsatser. • Med fast tvål: Fast tvål flisas och löses i vatten. |
||||
| Beskrivning | Tjock vätska eller kräm, ofta kraftigt parfymerad. Till män: Stora flaskor i mörka färger. Till kvinnor: Mindre flaskor i pastellfärger. | ||||
| Löslighet | • Vatten
och vattenlösliga ämnen som glycerin,
ättika och alkohol
löses i vattnet i emulsionen. • Fettlösliga ämnen som fett, oljor, vaxer, eteriska oljor och hartser hålls jämnt fördelade genom vätskans förtjockning. pH och inkompatibiliteter • Sura ämnen, t. ex. växtutdrag som konserverats med surt, kan normalt tillsättas utan problem. |
||||
| Innehåll | Ingredienserna är desamma som i hårschampo
minus hårvårdstillsatser plus hudvårdstillsatser: Rengörande ämnen Vanligen kombinationer av 2-4 olika tensider som tillsammans utgör upp till 40 % av blandningen: • MIPA-laurylsulfat och andra starka anjonaktiva tensider (15-40 %) rengör och löddrar bäst. • Sockertensid (5-10 %) eller någon annan nonjonaktiv tensid mildrar, rengör och stabiliserar skum. • Betain (runt 10 %) eller någon annan skumbildande amfotär tensid kan också ingå för extra lödder. • Färdiga tensidblandningar, t. ex. diskmedel, är ett bekvämt och billigt alternativ. Lösningsmedel • Vatten (upp till 70 %), något aromatiskt vatten som rosenvatten eller ett vattenutdrag (infusion, dekokt) efter hudtyp. • Olja kan också användas som lösningsmedel för tensiderna - se nedan recept på duscholja av olja och handdiskmedel. • Alkohol, propylenglykol eller annat extra lösningsmedel för annars icke lösliga ämnen. Tillsatser för huden • Cetylalkohol (2-3 %), stearylalkohol (2-3 %), lecitin (2-3 %), ullfett, lanolin, olivåterfettning etc.: Återger huden skyddande fett efter avtvättningen och bevarar fukt. Många sorters kemikalier kan också ingå för detta. Även köpt emulsionskräm brukar gå utmärkt att blanda med flytande tvål. • Fuktighetsbevarande ämnen: Sorbitol eller glycerin (1-2 %). • Aprikoskärnmjöl och andra slipmedel: I grovtvål, handtvål och skrubbkräm. Måste vara mycket finpulveriserat för att inte riva upp huden. • Eteriska oljor för hudvårdande effekt: 1-2 % (25-50 droppar per dl). Konsistensmedel Är inte bara till för att det ska se snyggt ut; tjocka blandningar är lättare att dosera och använda - rinner inte av. • Emulgeringsmedel: Förtjockar blandningen, ger pärlemorglans och stabiliserar skum. Behövs sällan eftersom de rengörande tensiderna också emulgerar. • Vanligt koksalt (1,5-2,5 %) förtjockar en del tensider och gör löddret poröst. • Guarmjöl (1-2 %) används rätt ofta för att förtjocka. Doft • Oftast syntetisk (0,1-1 %). Hänsyn måste tas till sådant som att doftämnen kan påverka löddringsförmågan. • Eteriska oljor: För att parfymering räcker 0,5 % (runt 12 droppar per dl), för hudvårdande effekt upp till 3 % (75-100 droppar per dl). Färg • Vattenlöslig syntetisk. En sådan färg för hemmablandaren är tvålfärgslösnng för glycerintvålmassa och flytande tvål (löst i glycerin + vatten). Man kan också använda flytande livsmedelsfärg och "badbrusfärg" (lösta i propylenglykol) liksom färg löst i glycerin eller alkohol. • Oljelöslig färg, som grönblå chamazulen eller orange betakaroten, kan användas i små mängder. Olika sorters estrar (1-2,5 %) var vanliga som opaliseringsmedel på 90-talet när allt skulle vara pärlemorvitt. Idag används de mindre. • Olösliga mineral- och jordfärgspigment: Till opaliseringsmedlen hör också glimmer (etiketternas Mica, 1-3 %) som ger pärlemorskimmer och titandioxid (någon %) som gör schampot vitt och ogenomskinligt. Det kan också användas som vit bas som i kombination med vattenlöslig färg ger pastelltoner. Olösliga färgande pigment är av typen "oljefärgspigment" som normalfärg och pärlemorpigment (normalfärg med glimmer).Gemensamt för alla dessa pulver är att de snart sjunker till botten om blandningen inte är tillräckligt trögflytande. Konserveringsmedel Med industritillverkad tvål som ska lagras, transporteras, stå på butikshyllan och i badrum måste man gardera sig med höga halter. För hemmabruk kan man ta mindre men alla emulsioner måste konserveras eftersom de innehåller mycket vatten. • Parabenblandningar är vanligast (runt 0,75 % = 15 droppar per dl). • Alkohol som gör tjänst som lösningsmedel fungerar i viss mån konserverande. • Triclosan, formaldehyd och annat som ska göra tvålen antibakteriell fungerar samtidigt konserverande. • Syltkonserveringsmedel som bensoesyra (0,2 %), flytande Atamon (1 %) natriumbensoat eller Atamonpulver (0,5 %) kan användas eftersom emulsioner med tensider tål surt utan att förlora konsistensen. • pH-reglerare (ca 1 %): Citronsyra, salicylsyra, mjölksyra och andra syror som gör livsmiljön svår för bakterier. Använder man syltkonserveringsmedel får man surhet på köpet. • Antioxidanter som BHT (under 0,1 %) förhindrar eller fördröjer oljors härskning. För hemmabruk rosmarinextrakt eller E-vitamin om tunna, instabila oljor med mycket fleromättade fettsyror ingår i blandningen. Andra tillsatser för tvålen • Soda, EDTA eller annan avhärdande s.k. komplexbildare tillsätts för att tvålen ska kunna användas också i hårt vatten. Fosfater fungerar på samma sätt men används mindre idag än när de blev aktuella som miljöförstörare (övergöder sjöar) på 60-talet. • Parfym: Industrin använder syntetiska doftblandningar. De kan vara dyra och påverka konsistensen så de överdoseras sällan. Eteriska oljor används mindre för doft och hudvårdande effekt än för att man ska kunna skylta med dem på etiketten. För doftsättning räcker 0,5 % (runt 12 droppar per dl). |
||||
| Ersättning | • Flytande tvål kan användas som lösningsmedel för eteriska oljor i t. ex. bad. Tvålen innehåller precis som schampo de nödvändiga tensiderna. Den eteriska oljan kommer inte att flyta på ytan utan följer med ut i vattnet löst i tvålen, och fastnar därmed inte på badkarsväggar eller hud. | ||||
| Hållbarhet | Industritillverkad flytande tvål,
duschkräm etc. håller sig teoretiskt i åtminstone
tre år, i praktiken i åratal. Slå detta
rekord: En flytande gurktvål, som vid nyss fyllda
31 fortfarande har normal konsistens, färg och lukt.
Om halten konserveringsmedel i hemgjord tvål hållits låg är det extra viktigt att tänka på förpackning (liten, tät, mörk, pumpflaska), förvaring (svalt, mörkt) och hygien (inget fingerkladd, locket stängt). |
||||
|
|
|||||
| Hudvård | Rengöringsmedel Kan frysas till istvål; 1-2 iskuber tages till en dusch varma sommardagar. |
||||
| Hudtyp | a för torr hud och för hud som tvättas ofta. Om huden däremot är fet bör man välja vanlig fast tvål som torkar ut lite. | ||||
| Hudreaktion | Hud irriteras inte av tvål utan av att berövas sitt skyddande fett. Ju effektivare rengöring, desto större risk för uttorkning och irritation. "Handtvål" är kraftigare rengörande och bakterriedödande än andra sorter och bör inte användas i ansiktet. | ||||
|
|
|||||
Recept |
|||||
| Recept I (duschkräm) |
• Vatten
- till 100 % = ca 53 % • MIPA-laurylsulfat 28 % - 40 % • Kokosfettsyre-dietanolamid - 5 % • Koksalt - 1 % • Parfym, baktericid, doft - enligt önskemål (Källa: Nyström 1996) |
||||
| Recept II (duschtvål) |
• Destillerat vatten
eller vattenutdrag (macerat,
infusion, dekokt)
- 59 ml • MIPA-laurylsulfat - 20 ml • Betain 30 % - 15 ml • Olivåterfettning - 3 ml • Salt - 1 ml • Eterisk olja - 0,5-3 ml (10-60 droppar) • Mjölksyra - 0,5 ml • Parabener - 6-10 droppar Totalt 100 ml. Vätskan värms till ljummet (30°), saltet löses däri. Olivåterfettning, konserveringsmedel, laurylsulfat och betain tillsätts. Röres minst 5 min men vispas inte. Mjölksyra och eterisk olja tillsätts sist vid ca 25°. (Källa: Crearome 1998) |
||||
| Recept III (handtvål) |
• Destillerat vatten
eller vattenutdrag (macerat,
infusion, dekokt)
- 65 ml • MIPA-laurylsulfat - 20 ml • Sockertensid - 10 ml • Olivåterfettning - 3 ml • Salt - 0,5-1 ml • Eterisk olja - 0,5-3 ml (10-60 droppar) • Parabener - 6-10 droppar Totalt 100 ml. Vätskan värms till ljummet (30°), saltet löses däri. Olivåterfettning, konserveringsmedel, laurylsulfat och sockertensid tillsätts. Röres minst 5 min men vispas inte. Eterisk olja tillsätts sist vid ca 25°. (Källa: Crearome 1998) |
||||
| Recept IV (krämtvål) |
Krämdel 104 ml: • Destillerat vatten eller konserverat utdrag (macerat, infusion, dekokt) - 60 ml • Olja - 15 ml • Natriumstearolylaktylat (MF-fett ) - 10 ml • Glycerylstearat (VE-fett, Tegomuls) - 5 ml • Cetylalkohol - 5 ml • Glycerin - 5 ml • Eterisk olja - 3 ml (75-90 droppar) • E-vitamin - 1 ml = 1 kapsel • Parabener - 15 droppar (ev.) Fetterna (olja, glycerylstearat, cetylalkohol) smälts ihop för sig. Vätskan värms för sig tillsammans med natriumstearoyllaktylat. Oljeblandningen vispas ner i vätskan. Om ett icke konserverat vattenutdrag på växter används tillsätts konserveringsmedel efter en stund; det räcker till hela blandningen. E-vitamin och eterisk olja tillsätts när blandningen svalnat lite. Vispa tills helst svalt. Eller: Pröva att använda köpt kräm (emulgerad med natriumstearoyllaktylat och glycerylstearat) som krämdel. Tvåldel 92 ml: • Destillerat vatten eller konserverat vattenutdrag (macerat, infusion, dekokt) - 40 ml • MIPA-laurylsulfat - 30 ml • Sockertensid - 20 ml • Salt - 2 ml Vätskan värms lätt, saltet löses i den och tensider rörs ner. Rör jämnt och metodiskt, vispa inte så att det börjar löddra. Krämdel och tvåldel rörs ihop. Total 196 ml. Detta är bokstavligen en krämtvål och ser också ut som en sådan. Både kräm och tvål är av dagens enkla standardtyper. De blir vad man gör dem till genom val av vätska, olja och eterisk olja. Här är proportionerna ungefär lika mängd kräm och tvål. Två delar tvål till en del kräm går säkert utmärkt; tensiderna håller ihop emulsionen. Eller: Pröva att ljumma köptvål och röra ner lite köpkräm i den. Experimentera! (Källa: Webmaster Shenet 2000) |
||||
| Recept V (duschtvål) |
• Kokt avkylt vatten,
dekokt eller infusion
- 1.050 ml (10,5 dl) • Olivåterfettning - 50 ml • Salt - 10 ml • Karbamid - 10 ml • Glycerin - 10 ml • Paraben - 10 ml Blandas samman. Rör långsamt några minuter mellan varje ingrediens och se särskilt till att salt och karbamid löser sig ordentligt. • MIPA-laurylsulfat - 250 ml • Betain - 250 ml • Mandelolja eller annan olja - 15 ml Totalt 1.655 ml. Blandas ner under försiktig omrörning - det ska inte skumma. När allt tillsatts, rör i ytterligare minst 5-6 minuter. Ju längre man blandar desto tjockare blir konsistensen. Jag har använt receptet i ett år och det har fungerat väldigt bra - kan användas som både handtvål och duschtvål och är ganska fuktbevarande. (Källa: koshka, Shenet Forum: Fuktbevarande hand- och duschtvål, 2006) |
||||
| Recept VI (duscholja) |
• Olja,
t. ex. olivolja
- 85 % volym • Neutral handdiskmedel (innehåll: följande) - 15 % volym Natrium Laureth Sulfat Vatten Citronsyra Salt Parabener • Eterisk olja (ev.) - några droppar Olja, diskmedel och eterisk olja hälles i flaska och skakas om. Blandningen kan användas genast men om man skakar lite då och då under ett par dagar stabiliserar den sig. Från början liknar den ett hoprört ägg, efter en vecka ett vispat ... (Källa: Mimmi, Shenet Forum: Duscholja, 2006) Anm. Receptet lämnades som svar på en förfrågan om en duscholja som man kunde göra själv - "något som löddrar lite och efterlämnar en skön fet hinna på kroppen". |
||||
| Recept VII (duscholja) |
• Olja, t.
ex. billig matolja - 70 % volym |
||||
|
|
|||||
|
• Litteratur:
Se t. ex. Andersen (1998), Andersen (2003), Antczak & Antczak (2001), Edgren (2007), Eriksson (1999), Hällqvist
och Fredman (1971), Lodén (2002), Nyström
(1996), Ostrov (2001). Svensk statistik: Edgren (2007). |
|||||
|
|
|||||
|
© Shenet 1997 - 2013 |
|||||
|
|
|||||
