 |
Toalettättikor
|
|
|
|
||
| Synonymer | Toalettättika, toalettvinäger, aromatisk ättika, aromatisk vinäger, medikamentsättika, rakättika, örtättika, örtvinäger, kryddättika, kryddvinäger - t. ex. rosenättika, rosenvinäger | |
| Farmakopénamn | Acetum aromaticum, Acetum medicatum - t. ex. Acetum rosaceum, Acetum rosae | |
| Engelska namn | Toilet vinegar, toilet water, aromatic vinegar, hygienic vinegar, preventive vinegar - t. ex. rose vinegar | |
| Andra namn | Romanska språk Vinaigre de toilette, vinaigre aromatique - t. ex. vinaigre rosat (franska) Andra språk Toalettenessig (tyska) |
|
|
|
||
| Tradition | Ättika och vinäger är rätt
bra lösningsmedel för doftämnen i hartser och eteriska oljor,
så innan 1800-talets starka alkohol - och före rinnande vatten i varje hus - var medikamentsättikor
de främsta flytande rengöringsmedlen för
ansikte och kropp. (Vatten ansågs periodvis direkt skadligt
eftersom det öppnade porerna för smitta.) Rosenättikan
- gjord på "ättiksrosen" Rosa gallica
- är en riktig klassiker, på 1500-talet ansedd som
ett bra medel mot mattighet och vanmakt. Den mest berömda
av alla medikamentsättikor är rövarättikan. Toalettättika och toalettvinäger görs båda på vinäger, som förr kallades ättika. Ättika kunde användas på apotek. Farmakopéerna Den första svenska farmakopén 1775 innehöll flera aromatiska toalettättikor; vid 1800-talets mitt fyra. |
|
| Framställning | Toalettättikor görs på samma sätt som örtvinäger till mat - ofta är de samma sak: Växtdelar får dra i rumstemperatur i vinäger några veckor, i ättika en vecka. Pressas, får sätta sig, filtreras och spädes till önskad styrka. Snabbmetod: Vinäger och vatten hälls kokande över växterna och får dra 12 timmar. | |
| Beskrivning | Väldoftande vätska med syrlig doftton av vinäger eller ättika. Utdraget får färg av växterna men ska vara helt klart. | |
| Mått och vikt | 100 ml väger ca 100 gram. | |
| Löslighet | • Vatten
och vattenlösliga ämnen som glycerin
och alkohol kan
lösas i vinägern/ättikan. • Fettlösliga ämnen som fett, oljor och vaxer löses knappast alls, eteriska oljor och hartser bara delvis, men bättre än i vatten. pH och inkompatibiliteter • Rosenättikor blir först gröna, sedan smutsgula när alkalier tillsätts, men återfår den röda färgen när alkalierna neutraliseras med surt. • Kontakt med järn missfärgar utdraget. |
|
| Innehåll | Växter • Doftrika örter (t. ex. lavendel, rosmarin, pepparmynta) och kryddor (t. ex. citronskal, kanel, enbär, kryddnejlika). Lösningsmedel • Ättika, vinäger eller vassla. • Ibland lite alkohol för att hjälpa till att lösa eteriska oljor. Utdragna ämnen (mer om växtdrogers innehåll) • Framför allt får man ut växtens eteriska oljor. • Toalattättikor drar också ut garvsyra = sammandragande. |
|
| Varianter |
Gränsen är vag
mellan toalettättika och många andra sura
och doftande vattenlösliga vätskor, t.ex: |
|
| Hållbarhet | Vinner på att lagras en tid efter tillredningen, eftersom det bildas väldoftande ämnen (estern etylacetat; ättiketer), men lösningarna fördärvas lätt - möglar och blir slemmiga. Bered lite åt gången och förvara mörkt och svalt, inte i järnkärl eftersom garvsyrorna då fälls ut och missfärgar ättikan. | |
|
|
||
| Parfym | Användning Har använts som eau de cologne, mycket uppfriskande och stimulerande på grund av ättikan. Hit hör t. ex. friska "huvudvärkscologner", som barrvinägern nedan. Ett gammal engelsk huskur vid huvudvärk är att lägga en näsduk indränkt i rosenvinäger på pannan. |
|
| Hudvård | Hudläkemedel Många kompositioner har effekt på skador, irritationer och smärttillstånd, t. ex. som avsvällande och smärtstillande medel på blåmärken, åderbråck och liknande. Rengöringsmedel Toalettättikor var fram till mitten av 1900-talet vanliga tvättmedel för händer och ansikte. Garvsyan från växterna gör dem sammandragande, vinägern ger rätt pH - de är bra ansiktsvatten och rakvatten. |
|
| Hudtyp | Passar alla hudtyper. Särskilt lämpliga för eksemhud och känslig och lättirriterad hy - lugnar och lindrar klåda. | |
| Hårvård | Toalettättikor är perfekta hårsköljningsmedel för att ge glans. | |
| Bad | Tillsätts vattnet för att friska upp och ge doft. Utmärkta badtillsatser särskilt för eksemhud. | |
|
|
||
Recept |
||
| Recept I | • Desillerad vinäger
- 3,5 liter • Torkad rosmarintoppar - 115 gram • Torkade salviablad - 115 gram • Torkade lavendelblommor - 115 gram • Kryddnejlikor - 14 gram • Kamfer - 12 gram Låt dra varmt i 14 dagar. Filtrera. För att få bort bruna födelsemärken tar man en droppe på dem 2 gånger om dagen tills de är borta. (Källa: Allardice 1991 efter Sir Hugh Platt: Delights for Ladies, 1594) |
|
| Recept II (rosenättika, fläderättika) |
• Vinättika = vinäger
- 8 viktdelar • Torkade blad av Rosa gallica eller fläderblommor - 1 viktdel Får dra 4 dagar i väl tillslutet glaskärl, lätt uppvärmt. Silas genom papper. Farmakopénamn: Acetum rosaceum respektive Acetum sambucinum. (Källa: Pharmacopoea Suecica I 1775) |
|
| Recept III (rosenättika) |
• Acetum Vini = vinäger - 12 viktdelar • Petala Rosae gallicae, concisa (skurna blad av Rosa gallica) - 1 viktdel Får dra 4 dagar i väl tillslutet glaskärl, lätt uppvärmt. Pressas och filtreras (silas genom papper). Om 10 % av ättikan ersätts med koncentrerad sprit, blir preparatet mer hållbart. Bör förvaras på små, väl fyllda flaskor. Klar, högröd vätska med svag rosdoft. Farmakopénamn: Acetum rosaceum, Acetum Rosae = rosenättika. På samma sätt beredes fläderbloms-ättika (Acetum Florum Sambuci, Acetum sambucinum, Acetum Sambuci). (Källa: Pharmaca Composita 1896 efter Pharmacopoea Suecica II 1779 - VI 1845; Berlin 1851 efter Pharmacopoea Suecica V 1817 ) |
|
| Recept IV (kamferättika) |
• Acetum = ättika - 90 gram • Spiritus concentratus (koncentrerad sprit) - 9 gram • Camphora (kamfer) - 1 gram Kamfern löses först i spriten, varefter ättikan tillsättes och alltsammans omskakas väl. Expedieras klas (filtrerad). Acetum camphoratum = kamferättika, vinaigre camphré. (Källa: Pharmaca Composita 1896 efter tysk apotekarehandbok: Arzneimittel welche in dem Arzneibuch für das Deutsche Reich, utan år) |
|
| Recept V (rosenättika) |
• Vit vinäger - 1.136 ml |
|
| Recept VI (violrotsättika) |
• Vinättika • Bitar av violrot - en handfull Tag en flaska med vid hals och öppning, fyll den till hälften med violrot och häll på vinättika upp till flaskhalsen och slut till. Skaka väl varje dag och låt blandningen stå en vecka eller ännu hellre fjorton dagar innan den används. Sila den och häll den på små flaskor som korkas väl. Violroten kan ha tillräckligt med arom kvar för att tåla ännu ett bad i vinägern, men då bör endast halva mängden vätska användas. (Källa: Stevenson 1979 efter Home Notes, maj 1896) |
|
| Recept VII | • Vinättika
- 2/3 liter • Sprit - 1/3 liter • Bensoeharts - 20 gram • Lavendelblommor - 7 gram • Mejram - 7 gram • Kryddnejlikor - 4 gram Extraheras. Filtreras. (Källa: Hector 1903) |
|
| Recept VIII (rosenättika) |
• Vit vinäger
- 1 liter • Röda rosor - 90 gram Låt det draga tio dagar. Pressa så ut och filtrera. Verkar sammandragande i bad och dylikt. På detta sätt tillredes även vinäger med lavendel, nejlika, rosmarin, salvia. Använd aldrig vinäger i ansiktet och använd inte för mycket av det i baden. (Källa: de Réville 1910) |
|
| Recept IX | • Vinäger
- 1 liter • Kanel - 8 gram • Muskotblomma - 8 gram • Kryddnejlika - 8 gram • Sandelträ - 8 gram • Fänkål - 8 gram • Rosenträ - 4 gram Låt det draga 48 timmar. Tillsätt sedan: • Rosmarin - 8 gram • Malört - 8 gram • Pepparmynta - 8 gram • Lavendel - 8 gram • Mejram - 2 gram Låt det så ytterligare draga tio dagar. (Källa: de Réville 1910) |
|
| Recept X (vinaigre virginal) |
• Vinättika
(vit stark vinäger) - 1 viktdel • Pulveriserad bensoeharts - 1 viktdel • Parfym (ev.) Blandas och får dra 8 dagar varefter det filtreras. Några droppar härav i tvättvattnet gör detta mjölkvitt. Särskilt ägnat att göra huden fullständigt ren; samtidigt bibehåller det musklernas fasthet. Häll några droppar av vätskan i ett glas vatten och tvätta fläckar och födelsemärken med. Vinaigre virginal. - Anm. En ättiksyrad jungfrumjölk! (Källa: de Réville 1910, Pio 1922) |
|
| Recept XI (rosenättika) |
• Vinättika
- 780 gram • Röda rosenblad - 30 gram Blandas och får dra under tio dagar. Filtreras därefter genom tät, fin duk. Vinaigre rosat. (Källa: Pio 1922) |
|
| Recept XII | • Lavendeldekokt av blommorna (se lavendelinfusion)
- drygt 1 liter • Rosenvatten - 140 gram • Koncentrerad ättiksyra (96-99 %) - 70 gram Uppfriskande i toalettvatten (använd endast några droppar åt gången vid tvättning) och i varmt bad. Förvara väl igenkorkat. (Källa: Wenström 1938) |
|
| Recept XIII | • Vinättika
- 500 gram • Hamamelisvatten (se trollhasseldekokt) - 200 ml • Rosenvatten - 100 ml • Färska dragonblad - 50 gram • Finklippta kronblad av ros, luktviol, syrén eller vad man vill - 50 gram • Sprit (96 %) - 20 ml Ättika, sprit och dragon får dra några dagar och silas. 500 ml av detta utdrag blandas med blombladen i en burk och får stå i två veckor, helst i solen, och pressas sedan lätt och silas i från. Rosenvattnet och trollhasselvattnet tillsätts. Man kan ta bara rosenvatten men tonicen blir bättre med hamamelisvatten. När lotionen ska användas, kramar man ur en bomullstuss i kallt vatten och tar sedan några droppar lotion på. (Källa: Golbaek 1957) |
|
| Recept XIV (fläderbarksättika) |
• Äppelcidervinäger • Innerbark av fläder Kokas. Baddas på klåda, skabb. Recept från engelsk folkmedicin. (Källa: Kennett 1976) |
|
| Recept XV (lavendelättika) |
• Vitt vin - 1 liter • Lavendelört - 2 handfullar (ca 100 gram) Får macerera två veckor. (Källa: Mességue 1977) |
|
| Recept XVI (ungerskt vatten) |
• Äppelcidervinäger
- 450 ml • Rosenvatten - 240-360 ml • Ros - 10 ml • Lavendel - 10 ml • Rosmarin - 10 ml • Salvia - 10 ml • Apelsinskal - 10 ml • Citronskal - 10 ml • Pepparmynta - 10 ml Häll vinägern på burk och fyll på med växtdelar. Låt stå varmt två veckor, sila av. Tillsätt rosenvatten. (Källa: Berkely Holistic Health Center 1978) |
|
Recept XVII |
• Vit vinäger - 250 ml • Rosenvatten - 250 ml • Blad av damascenerros (Rosa damascena) - 25-30 gram Blombladen läggs i vinägern. Blandningen får stå ett par veckor på en solig plats varefter vätskan silas av. Tillsätt därefter rosenvattnet. Dekantera på småflaskor, korka till och låt stå en tid så att innehållet samlar sig. Resultatet är ett utmärkt ansiktsvatten. (Källa: Stevenson 1979) |
|
| Recept XVIII (rosenvinäger) |
• Doftande rosenblad - en halv burk • Vit vinäger - tills burken är full Fyll en glasburk till hälften med rosenblad av någon doftande sort. Häll på så mycket vinäger att burken blir full. Sätt på lock och låt burken stå i solen flera dagar. Det behövs åtminstone 24 timmars full solsken, så det kan bli nödvändigt att räkna solskenstimmarna. Häll av och fyll på småflaskor. Den är användbar till lite av varje. Pröva att hälla lite i sköljvattnet och kläderna får en odefinierbar, fin doft. Doppa en näsduk i rosenvinäger och lägg den på pannan vid huvudvärk; det ger svalka och lindring. (Källa: Stevenson 1979) |
|
| Recept XIX (grundrecept) |
• Vit vinäger eller äppelcidervinäger - 750 ml • Gröna örter, t. ex. dragon - 500 ml Örten läggs i en kruka och vinägern hälls över. Krukan täcks och får stå lufttätt en vecka. Silas och hälls på flaskor. Detta ger en fin aromatisk vinäger. Samma tillvägagångssätt kan användas med andra örter ur kryddgården. (Källa: Stevenson 1979) |
|
| Recept XX | • Roseninfusion
- 200 ml • Äppelcidervinäger - 50 ml • Kronblad av ros - 45 ml • Svarta vinbärsblad - 15 ml • Salviablad - 15 ml • Torkade kamomillblommor - 5 ml • Borax - 5 ml Vinägern värms upp och slås över de sköljda bladen. Sätt genast på lock och låt dra en vecka i kylskåp. Sila ifrån bladen och tillsätt rosenvattnet och som konserveringsmedel borax.Tillsätt inte sura medel eftersom borax är basiskt - annars kan man välja ett surt konserveringsmedel. Friskar upp och drar samman porerna. Bra som rakvatten. (Källa: Hillker 1989) |
|
| Recept XXI (pepparrotsättika) |
• Vinäger,
t. ex. äppelcidervinäger - 1 del • Nyriven pepparrot - 1 del Pepparroten övergjuts med vinägern så att den står 2 cm över moset. Får dra svalt och mörkt i väl tillslutet kärl i 8 dagar upp till 2-3 veckor och silas sedan av. Gammalt blekande ansiktsvatten mot fräknar. och akne. Vätskan är också milt smärtstillande och kan gnidas på muskel- och nervsmärtor; särskilt bra vid läggdags. (Källa: Nielsen 1991, Helmiss 1999) |
|
| Recept XXII (barrättika) |
• Äppelcidervinäger
- 1 liter • Barr av gran eller tall - 1 dl Får stå två veckor, omskakas dagligen. Används vid huvudvärk, t. ex. vid förkylning och stress - som omslag eller till att badda på nacke och tinningar. Vid ledvärk kan man också använda utdraget i bad ett par gånger i veckan: 0,5 dl tas i ett helbad om 30 min. (Källa: Ruisniemi 1994) |
|
| Recept XXIII (myntavinäger) |
• Vinäger - 500 ml • Blad av pepparmynta - en flaska Fyll en flaska med myntablad. Fyll på med het vinäger. Låt dra sex veckor. Örtvinäger görs med alla slags kryddörter (rosmarin, salvia, timjan, lavendel, grönmynta, malört, maskros, vinruta, eukalyptus) men också med ovanligare ingredienser som myrrraharts och kryddnejlika. (Källa: Thacker 1994) |
|
| Recept XXIV (grundrecept) |
• Äppelcidervinäger
- 100 ml • Vatten - upp till 100 ml • Ört - torr 1 msk, färsk 2 msk Låt örterna dra soligt i vinägern tre veckor. Skaka om dagligen. Sila och tillsätt lika mycket vatten. Låt mogna en vecka. Man kan också koka upp vinägern och vattnet tillsammans och hälla över växterna. Låt dra 12 tim under lock och sila av. Utmärkt i bad. (Källa: Duff 1998) |
|
| Recept XXV (grundrecept) |
• Äppelcidervinäger
spädd med alkohol
eller vatten - 200
ml • Färsk eller torkad ört - 10 gram (1 msk) Låt stå ett dygn. Sila. (Källa: Stodola och Volák 2000) |
|
| Recept XXVI (enklast) |
• Äppelcidervinäger - 1 volymdel • Destillerat vatten - 1 volymdel Blanda. Använd som ansiktsvatten - ta på bomullstuss och gör rent huden. Skölj av med ljummet vatten. För fet hud. (Källa: Bardey 2000) |
|
|
|
||
|
• Litteratur:
Se t ex Gaugin (1947), Le Guérer (1993), Piesse
(1857), de Réville (1910), Stevenson (1979), Svanberg (1948), Wright
(1960). |
||
|
|
||
|
© Shenet 1997 - 2013 |
||
|
|
||
