 |
       
Sårsalvor Tjärsalva |
|
|
|
||
| Synonymer | Becksalva | |
| Farmakopénamn | Unguentum pici, Unguentum picis Betulae, Unguentum rusci, Unguentum picis liquidum | |
| Engelska namn | Tar ointment, Wolff's tar ointment | |
|
|
||
| Tradition | Redan på Dioskorides tid - Rom första
århundradet - var tjära och svavel huvudingredienserna
i skabbsalva. I Norden har tjära fungerat som universalmedel,
tillredd t. ex. som tjärvatten och becksalva. • Sår- och sårvårdshistoria. |
|
| Framställning | Fett smälts eller en fet salvbas bereds på vanligt sätt och tillsätts tjära. Enklaste salvan förr: Tjära blandad i smör. | |
| Beskrivning | Mjuka salvor med kraftig tjärlukt. | |
| Innehåll | • Fett (ister,
talg) eller tillredd
salvbas som medium och i viss
mån mekaniskt skydd. • Tjära upp till 10 %, i skabbmedel upp till 15 %. Björktjära är mildast. I dagens sjukvård använd bara stenkolstjära. |
|
| Varianter | • En enkel beredning som började användas medicinskt i mitten av 1700-talet var tjärvatten (Aqua picis, Infusum pyrolei pini), 1 del tjära och 4 delar vatten destillerades ihop, eller till vardags - tjära fick dra i vatten ett par dagar innan den klara vätskan silades av. Lades i förband på sår och utslag. | |
|
|
||
| Hudvård |
Hudläkemedel |
|
| Hudtyp | Tjärpreparat, ofta med svavel, har varit närmast standardmedel för aknehy; tjärtvål finns fortfarande att köpa i de flesta livsmedelsbutiker. | |
| Hudreaktion | Alla tjäror är hudirriterande, mest barrträdstjäror, och kan ge allergiska reaktioner. Slemhinnor är ännu känsligare. Stenkolstjära innebär minst allergirisk. Tjärsalva ska inte användas på skadad eller inflammerad hud. | |
|
|
||
Recept |
||
| Recept I | • Tjära
- 500 gram • Ister - 375 gram • Gult vax - 125 gram Totalt 1.000 gram. Vax och ister smälts samman på måttlig värme, tjära tillsätts. Silas genom muslintyg och rörs utan uppehåll tills svalt. Stimulerande salva huvudsakligen för skorv och ringorm i hårbotten; har även visat sig effektiv vid eksem i det torra stadiet. Kan läggas på icke friska sår. Farmakopénamn: Unguentum picis liquidae = Tar ointment. (Källa: Felter och Lloyd 1898, 1900 efter amerikanska farmakopén) |
|
| Recept II | • Bomullsfröolja
- 35 gram • Ister - 32 gram • Gult vax - 26 gram • Tjärolja - 4 gram • Bensoetinktur - 2 ml • Zinkoxid - 3 gram Olja, ister och vax smälts ihop på måttlig värme. Tinktur tillsätts. När alkoholen avdunstat tas från värmen, tjärolja tillsätts och sist zinkoxid som blandas i väl så att salvan är homogen när den svalnat. Farmakopénamn: Unguentum picis compositum = Compound tar ointment. (Källa: Felter och Lloyd 1898, 1900 efter National Formulary) |
|
| Recept III | • Salvbas
- 21 delar • Björktjära - 4 delar Blandas. Namn: Unguentum picis betulae, Unguentum rusci = Wolff's tar ointment. (Källa: Felter och Lloyd 1898, 1900) |
|
| Recept IV | • Ister,
talg eller annat fett
- 3-5 delar • Entjära - 1 del Används på eksem, skabb, psoriasis och andra hudsjukdomar. (Källa: Farmakopéhandbok 1899 - vilken?) |
|
| Recept V | • Utspädd sprit
(65 %) - 2 delar • Tjära av enved - 1 del • Grönsåpa - 1 del Flytande salva. (Källa: Farmakopéhandbok 1899 - vilken?) |
|
| Recept VI (Fyra Ess hudsalva) |
• Vaselin • Talltjära - 2,31 gram • Eterisk terpentinolja • Eterisk eukalyptusolja Totalt 100 gram varav tjära 2,31 %. Påstrykes tunt 2-3 gånger dagligen på lindrig psoriasis, lättare atopiska ekem, självsprickor, förhårdnader, tillfällig lokal klåda, lindrigt munsår, små ej infekterade sår. Naturmedel. Hållbar 3 år. - Vaselin kan ersättas med en neutral salva. (Källa: Färnlöf och Tunón 2001) |
|
|
|
||
|
• Litteratur:
Se t ex Färnlöf och Tunón (2001), Gentz och Lindgren (1946), Lindgren (1918), Ljungdahl (1953), Ostrov
(2001). • Nätpublikationer: Pharmacopedia: a commentary on the British Pharmacopoeia 1898 (2007 05 08) |
||
|
|
||
|
© Shenet 1997 - 2013 |
||
|
|
||
