Shenet

Växter Råvaror Recept Referens Sök Forum Kontakt Hem
Tandvårdsmedel

Tandkräm
Tandpasta med tvål


De första tänderna heter mjölktänder, därför att de är vita, efterhand blir de gula och svarta. Lyckligtvis har man tandkräm, som är ett slags färg som målar tänderna vita.
(skoluppsatsfynd ur Niels Vogel: De två första människorna på jorden var Hans och Greta; 1983)

Synonymer Tandkräm, tandpasta
Farmakopénamn Pasta dentifricia
Engelska namn Tooth paste, dentifrice, tooth polish
Andra namn Romanska språk
Dentifrice, pâte dentifrice (franska), dentifricio (italienska), dentifrico, pasta dentifrica, crema dental (spanska), pasta dentífrica (portugisiska)
Nordiska språk
Tandpasta (danska), tannkrem (norska), hammastahna (finska)
Asiatiska språk
Nerihamigaki (japanska)
Andra språk
Zahnpaste, Zahncreme (tyska)

Tradition Tandrengöringshistoria
Framställning

• Mycket finpulveriserade ämnen blandas (mixer är till god hjälp) och siktas genom sidentyg. Flytande smak- och färgtillsatser blandas först med lite av pulvret och sedan blandas detta i resten av pulvret och allt siktas igen.
• Sist inarbetas vatten, gelémedel och glycerin till önskad konsistens. Krämen måste bearbetas länge och noggrant, annars kan pastan torka eller blöda senare. - En enkel tandkräm som inte behåller konsistensen så länge kan göras genom att helt enkelt röra ihop tandpulver med glycerin eller gelé.
• Det är petigt med temperaturer och mått. Även små förändringar kan förstöra konsistensen.  Viktmått är att föredra framför volymmått.

Beskrivning Från fast och matt pasta över mjuk och halvmatt kräm till lös och glansig gelé. Alla löddrar.
Löslighet • Krämens glycerin, alkohol, honung, tvål och såpa löses i vatten.
• Fettlösliga ämnen (oljor, eteriska oljor, hartser) och olösliga ämnen (mineralpulver) är olösliga i vatten och hålls jämnt fördelade genom att vätskan geléas.
pH och inkompatibiliteter
• Sura ämnen kan tillsättas ibland, i motsats till i tvåltandkrämerna som alltid blir svagt alkaliska av tvålen. Om natriumbikarbonat ingår får man dock tänka på detta liksom att eventuellt gelé måste var hållbart i svagt alkalisk miljö.
Innehåll • Ungefär samma desinfekterande ämnen, smakämnen, färgämnen etc. återkommer i alla tandpulver, tandkrämer och munvatten och har samlats under tandvårdsmedel. Speciellt för tandkräm:
Vätska
Vatten eller vattenutdrag av växter (10-75 %).
Konserveringsmedel: Den höga vattenhalten till trots behöver tandkräm inte alltid konserveras; i så fall vanligen med parabener eller natriumbensoat.
Slipande pulver
• Mineralpulver, mycket finmalda (30-50 %): Vanligaste slipmedlen idag är kiselgelé (upp till 50 %) och kiseldioxid (upp till 10 %). För flera mineralpulver som kan ingå, se under tandvårdsmedel.
Konsistensmedel
• Fuktbindande glycerin eller sorbitol:(5-30 %): Hindrar krämen från att torka men med mycket kan den istället börja blöda.
• Gelémedel (upp till 5 %): Måste klara krämens alkaliskhet eller surhet. Vanliga idag är dragant, karragenan, som går bra ihop med natriumbikarbonat, xantangummi (delar av %) och slipande kiselgelé (upp till 50 %. Många PEG-varianter och cellulosaderivat används också för att hålla ihop massan och hjälpa den att sprida sig i munnen. Stärkelse (upp till 40 %) påverkas inte av svagt alkalisk miljö.
Skummande ämnen
Lödder hjälper krämen att spridas i munnen och tränga in i håligheter och ojämnheter.
• Tvål var det vanliga till mitten av 1900-talet - se tvåltandkrämer.
• I dag används ofta tensider (1-3 %) av samma slag som i hårschampo (natriumlaurylsulfat, MIPA-laurylsulfat, sockertensid, betain). Fördelar: stabila, klara, nästan smaklösa. Nackdelar: kan irritera munslemhinnan och ge blåsor (afte), särskilt
Varianter Tvåltandpasta
Hållbarhet Behöver inte alltid konserveras. Svårast är att få konsistensen stabil. Krämen torkar, hårdnar, mjuknar, blöder, separerar, grynar sig... För att förhindra detta måste vätska, gelémedel och glycerin arbetas ihop mycket väl med pulvret. 

Hudreaktion Tensiderna, särskilt natriumlaurylsulfat, kan irritera munslemhinnan och ge såriga munblåsor (afte), som ofta men inte alltid går bort när man byter till en tandkräm utan natriumlaurylsulfat. Det kan eventuellt också skada tändernas emalj.

Recept

Recept I
(kulor)
• Varm vatten - 4 ounces
Gummidragant - 3-4 drams
• Alabasterpulver, fint pulveriserat och siktat
Lös gummidraganten i vatten; över natten kommer det att bli som ett gelé. Blanda detta med alabasterpulver. Forma till små runda kulor. Söt och smaklig tandpasta.
(Källa: Gunn 1973 efter Sir Hughes Platt: "Delights for the ladies", 1602)
Anm. Borstades inte utan gneds mot tänderna. Engelska mått och vikter.
Recept II Talk - 35 gram
Glycerin - 28 gram
Vatten - 16 gram
• 10 % lösning av vinsyra eller citronsyra i vatten - 8,85 gram
Titandioxid - 7 gram
• Mjölksocker - 3,5 gram
Citruspektin - 0,75 gram
• Smakämne, t. ex. eterisk olja  - 0,75 gram
Natriumbensoat - 0,15 gram
Pektin löses i vattenlösningen av citron- och vinsyra. Glycerin och vatten värms för sig och mjölksocker tillsätts, därefter konserveringsmedel och smakämnen. De båda lösningarna blandas. Sist tillsätts pulvren och hela blandningen mals.
(Källa: Thomssen 1947)
Recept III Kalciumkarbonat - 45 gram
Magnesiumkarbonat - 5 gram
Dragantlösning enligt följande - 48 gram:
     Dragantpulver - 1 gram blandas med
     Glycerin 28 ° - 5 gram;  sedan tillsätts
     Vatten 30-40° - 96 gram
Pepparmyntsolja - 1,5 gram
Anisolja - 0,3 gram
Mentol - 0,2 gram
Totalt 100 gram. Pulvren siktas och blandas och sedan tillsätts vätska. Knådas noggrant.
(Källa: Svanberg 1948) 
Recept IV Kalciumkarbonat - 400 gram
Glycerin - 300 gram
Vatten - 216 gram
Propylenglykol - 50 gram
Dragantpulver - 12 gram
Laurylsulfat - 12 gram
Mineralolja eller annan olja - 10 gram
• Sackarin - 0,5 gram
• Smakämne, t. ex. eterisk olja - så mycket som behövs
Konserveringsmedel - så mycket som behövs
Totalt ca 1.000 gram.
(Källa: Poucher och Howard 1974)
Recept V
(gelé)

Vatten - 250 ml
• Torkad irländsk mossa (karragenpulver) - 5 ml
Salt - 5 ml
Natriumbikarbonat - 5 ml
Fänkålsessens, anisessens, eterisk olja av lakritsrot - 2 droppar
Algen blötläggs en kvart, kokas upp och får sedan sjuda 10-15 min. Algen kanske löses upp helt, men det är inte säkert. I vilket fall som helst bör man sedan sila den genom tunt tyg. Salt och bikarbonat blandas och tillsätts. Tillsätt den eteriska oljan sist.
(Källa: Rose 1981) 

Recept VI Vatten - upp till 100 % = 65-70 %
Glycerin - 26 %
• Kolloidal kiseldioxid - 3 %
Natriumlaurylsulfat - 1,2 %
Isopropanol - 1 %
Natriumkarragenat - 0,8 %
• Fluor - enligt önskemål, t. ex. dinatriummonofluorfosfat 0,8 %
• Natriumsilikat - 0,3 %
• Sackarin - 0,2 %
• Baktericid - enligt önskemål
Eterisk olja - enligt önskemål
   För medelhög slipeffekt:
• Natriummetafosfat - 30 %
• Dinatriumfosfat - 3 %
Titandioxid - 0,2 %
   För relativt hög slipeffekt:
• Kaliumkarbonat eller magnesiumkarbonat - 30 %
Typexempel på slipande tandkräm.
(Källa: Nyström 1996)
Recept VII Glycerin - 61 %
• Kolloidal kiseldioxid - 10 %
• Polyetylenglykol 400 - 4 %
• Na-N-metyllaurinsyretaurat - 1 %
• Sackarin - 0,2 %
• Arom etc. - enligt önskemål
Typexempel på tandkräm med låg slipeffekt.
(Källa: Nyström 1996)
Anm. Na-N-metyllaurinsyretaurat är för skumbildning. Andra tensider kan användas.
Recept VIII Natriumbikarbonat - 5 ml
Glycerin - 5 ml
Eterisk olja, t. ex citron, fänkål, pepparmynta, kryddnejlika - 3 droppar
Blandas till en smet. Ger 2 tsk pasta som räcker till en borstning.
(Källa: Neal's Yard 1997)
Recept IX • Aubergine
Havssalt
Kaolinlera
• Pulveriserad funori-alg (Gloiopeltis furcata)
Glycerin
Pepparmyntsessens
Aubergine och salt rostas i ugn till ett pulver. Blandas med övriga ingredienser till en smet. Läker småsår i munhålan. Funori är en rödalg som används mycket i Japan, kan köpas i hälokostbutiker med makrobiotiskt sortiment.
(Källa: Okänd)

Litteratur: Se t ex Antczak och Antczak (2001), Gaugin (1947), Meyer (1952), Nyström (1996), Poucher och Howard (1974), Svanberg (1948), Thomssen (1947).
• Artiklar: Fahlgren, Mats: Blåsor i munnen kan bero på din tandkräm (Göteborgs-Posten 2008 02 24), som refererar till den tyska studien om skador på tändernas emalj, redovisad i Dieter Wundran: Kosmetik : Chemie auf Haut und Haaren (1988).

 

© Shenet 1997 - 2013
Adress: http://www.shenet.se/recept/tandpasta.html
Datum: 2018 05 22 - Uppdaterad: 2008 03 8
Cookieinfo
Made with a Mac