 |
Tandkräm |
|
|
(skoluppsatsfynd ur Niels Vogel: De två första människorna på jorden var Hans och Greta; 1983) |
||
| Synonymer | Tandkräm, tandpasta | |
| Farmakopénamn | Pasta dentifricia | |
| Engelska namn | Tooth paste, dentifrice, tooth polish | |
| Andra namn | Romanska språk Dentifrice, pâte dentifrice (franska), dentifricio (italienska), dentifrico, pasta dentifrica, crema dental (spanska), pasta dentífrica (portugisiska) Nordiska språk Tandpasta (danska), tannkrem (norska), hammastahna (finska) Asiatiska språk Nerihamigaki (japanska) Andra språk Zahnpaste, Zahncreme (tyska) |
|
|
|
||
| Tradition | • Tandrengöringshistoria | |
| Framställning |
• Mycket finpulveriserade ämnen blandas (mixer
är till god hjälp) och siktas genom sidentyg.
Flytande smak- och färgtillsatser blandas först
med lite av pulvret och sedan blandas detta i resten
av pulvret och allt siktas igen. |
|
| Beskrivning | Från fast och matt pasta över mjuk och halvmatt kräm till lös och glansig gelé. Alla löddrar. | |
| Löslighet | • Krämens glycerin,
alkohol, honung,
tvål och såpa
löses i vatten. • Fettlösliga ämnen (oljor, eteriska oljor, hartser) och olösliga ämnen (mineralpulver) är olösliga i vatten och hålls jämnt fördelade genom att vätskan geléas. pH och inkompatibiliteter • Sura ämnen kan tillsättas ibland, i motsats till i tvåltandkrämerna som alltid blir svagt alkaliska av tvålen. Om natriumbikarbonat ingår får man dock tänka på detta liksom att eventuellt gelé måste var hållbart i svagt alkalisk miljö. |
|
| Innehåll | • Ungefär samma desinfekterande
ämnen, smakämnen, färgämnen etc. återkommer
i alla tandpulver, tandkrämer och munvatten och har
samlats under tandvårdsmedel.
Speciellt för tandkräm: Vätska • Vatten eller vattenutdrag av växter (10-75 %). • Konserveringsmedel: Den höga vattenhalten till trots behöver tandkräm inte alltid konserveras; i så fall vanligen med parabener eller natriumbensoat. Slipande pulver • Mineralpulver, mycket finmalda (30-50 %): Vanligaste slipmedlen idag är kiselgelé (upp till 50 %) och kiseldioxid (upp till 10 %). För flera mineralpulver som kan ingå, se under tandvårdsmedel. Konsistensmedel • Fuktbindande glycerin eller sorbitol:(5-30 %): Hindrar krämen från att torka men med mycket kan den istället börja blöda. • Gelémedel (upp till 5 %): Måste klara krämens alkaliskhet eller surhet. Vanliga idag är dragant, karragenan, som går bra ihop med natriumbikarbonat, xantangummi (delar av %) och slipande kiselgelé (upp till 50 %. Många PEG-varianter och cellulosaderivat används också för att hålla ihop massan och hjälpa den att sprida sig i munnen. Stärkelse (upp till 40 %) påverkas inte av svagt alkalisk miljö. Skummande ämnen Lödder hjälper krämen att spridas i munnen och tränga in i håligheter och ojämnheter. • Tvål var det vanliga till mitten av 1900-talet - se tvåltandkrämer. • I dag används ofta tensider (1-3 %) av samma slag som i hårschampo (natriumlaurylsulfat, MIPA-laurylsulfat, sockertensid, betain). Fördelar: stabila, klara, nästan smaklösa. Nackdelar: kan irritera munslemhinnan och ge blåsor (afte), särskilt |
|
| Varianter | • Tvåltandpasta | |
| Hållbarhet | Behöver inte alltid konserveras. Svårast är att få konsistensen stabil. Krämen torkar, hårdnar, mjuknar, blöder, separerar, grynar sig... För att förhindra detta måste vätska, gelémedel och glycerin arbetas ihop mycket väl med pulvret. | |
| Hudreaktion | Tensiderna, särskilt natriumlaurylsulfat, kan irritera munslemhinnan och ge såriga munblåsor (afte), som ofta men inte alltid går bort när man byter till en tandkräm utan natriumlaurylsulfat. Det kan eventuellt också skada tändernas emalj. | |
|
|
||
Recept |
||
| Recept I (kulor) |
• Varm vatten
- 4 ounces • Gummidragant - 3-4 drams • Alabasterpulver, fint pulveriserat och siktat Lös gummidraganten i vatten; över natten kommer det att bli som ett gelé. Blanda detta med alabasterpulver. Forma till små runda kulor. Söt och smaklig tandpasta. (Källa: Gunn 1973 efter Sir Hughes Platt: "Delights for the ladies", 1602) Anm. Borstades inte utan gneds mot tänderna. Engelska mått och vikter. |
|
| Recept II | • Talk
- 35 gram • Glycerin - 28 gram • Vatten - 16 gram • 10 % lösning av vinsyra eller citronsyra i vatten - 8,85 gram • Titandioxid - 7 gram • Mjölksocker - 3,5 gram • Citruspektin - 0,75 gram • Smakämne, t. ex. eterisk olja - 0,75 gram • Natriumbensoat - 0,15 gram Pektin löses i vattenlösningen av citron- och vinsyra. Glycerin och vatten värms för sig och mjölksocker tillsätts, därefter konserveringsmedel och smakämnen. De båda lösningarna blandas. Sist tillsätts pulvren och hela blandningen mals. (Källa: Thomssen 1947) |
|
| Recept III | • Kalciumkarbonat
- 45 gram • Magnesiumkarbonat - 5 gram • Dragantlösning enligt följande - 48 gram: Dragantpulver - 1 gram blandas med Glycerin 28 ° - 5 gram; sedan tillsätts Vatten 30-40° - 96 gram • Pepparmyntsolja - 1,5 gram • Anisolja - 0,3 gram • Mentol - 0,2 gram Totalt 100 gram. Pulvren siktas och blandas och sedan tillsätts vätska. Knådas noggrant. (Källa: Svanberg 1948) |
|
| Recept IV | • Kalciumkarbonat
- 400 gram • Glycerin - 300 gram • Vatten - 216 gram • Propylenglykol - 50 gram • Dragantpulver - 12 gram • Laurylsulfat - 12 gram • Mineralolja eller annan olja - 10 gram • Sackarin - 0,5 gram • Smakämne, t. ex. eterisk olja - så mycket som behövs • Konserveringsmedel - så mycket som behövs Totalt ca 1.000 gram. (Källa: Poucher och Howard 1974) |
|
| Recept V (gelé) |
• Vatten
- 250 ml |
|
| Recept VI | • Vatten
- upp till 100 % = 65-70 % • Glycerin - 26 % • Kolloidal kiseldioxid - 3 % • Natriumlaurylsulfat - 1,2 % • Isopropanol - 1 % • Natriumkarragenat - 0,8 % • Fluor - enligt önskemål, t. ex. dinatriummonofluorfosfat 0,8 % • Natriumsilikat - 0,3 % • Sackarin - 0,2 % • Baktericid - enligt önskemål • Eterisk olja - enligt önskemål För medelhög slipeffekt: • Natriummetafosfat - 30 % • Dinatriumfosfat - 3 % • Titandioxid - 0,2 % För relativt hög slipeffekt: • Kaliumkarbonat eller magnesiumkarbonat - 30 % Typexempel på slipande tandkräm. (Källa: Nyström 1996) |
|
| Recept VII | • Glycerin
- 61 % • Kolloidal kiseldioxid - 10 % • Polyetylenglykol 400 - 4 % • Na-N-metyllaurinsyretaurat - 1 % • Sackarin - 0,2 % • Arom etc. - enligt önskemål Typexempel på tandkräm med låg slipeffekt. (Källa: Nyström 1996) Anm. Na-N-metyllaurinsyretaurat är för skumbildning. Andra tensider kan användas. |
|
| Recept VIII | • Natriumbikarbonat
- 5 ml • Glycerin - 5 ml • Eterisk olja, t. ex citron, fänkål, pepparmynta, kryddnejlika - 3 droppar Blandas till en smet. Ger 2 tsk pasta som räcker till en borstning. (Källa: Neal's Yard 1997) |
|
| Recept IX | • Aubergine • Havssalt • Kaolinlera • Pulveriserad funori-alg (Gloiopeltis furcata) • Glycerin • Pepparmyntsessens Aubergine och salt rostas i ugn till ett pulver. Blandas med övriga ingredienser till en smet. Läker småsår i munhålan. Funori är en rödalg som används mycket i Japan, kan köpas i hälokostbutiker med makrobiotiskt sortiment. (Källa: Okänd) |
|
|
|
||
|
• Litteratur:
Se t ex Antczak och Antczak (2001), Gaugin (1947), Meyer
(1952), Nyström (1996), Poucher och Howard (1974),
Svanberg (1948), Thomssen (1947). • Artiklar: Fahlgren, Mats: Blåsor i munnen kan bero på din tandkräm (Göteborgs-Posten 2008 02 24), som refererar till den tyska studien om skador på tändernas emalj, redovisad i Dieter Wundran: Kosmetik : Chemie auf Haut und Haaren (1988). |
||
|
|
||
|
© Shenet 1997 - 2013 |
||
|
|
||
