Shenet - Solskyddsmedel

Solskyddsmedel

Om solen inte sken som den gör skulle vi vara tvungna att ha ljuset tänt dygnet runt, och vem har råd till det?
(skoluppsatsfynd ur Niels Vogel: De två första människorna på jorden var Hans och Greta; 1983)

Synonymer

Sololja, solskyddsolja, solkräm

Engelska namn

Sun screen, sun block, suntan lotion, sunburn-preventive preparation

Andra namn

Romanska språk
Liniment antisolaire (franska), olio solare (italienska)
Andra språk
Sonnenschutzöl (tyska)

Förväxlingsrisk

• Brun-utan-solmedel: Medel som färgar huden utifrån eller ökar pigmentbildningen ger inget solskydd.

Tradition

Svarta som vita folk har skyddat sig mot sol med vad de haft av lerarter och växtämnen. Greker tävlade i olympiska spel iklädda endast ett lager olja och fin sand. Den svettiga smörjan skyddade inte bara mot sol och gav bra brottargrepp; efter tävlingarna samlade folk upp den och sålde den dyrt som parfym.
Brun och fattig
Ingen före 1900-talet brände sig med vett och vilja i solen. Bönder och andra som arbetade utomhus blev solbrända vare sig de ville eller inte. På sin höjd kunde man skydda sig med hatt och magi som "Hämta skärtorsdagens tvättvatten innan fåglarna börjar kvittra så slipper du bli solbränd det året". Fint folk höll sig bleka med parasoll och blekmedel av typen glycerinlotion och andra sura lotioner.
Brun och rik
Något hände 1923 - bobben slog igenom och på franska Rivieran började kvinnor vistas på stränderna utan hatt. Coco Chanel hade börjat redan 1918 men inte ens hon gjorde det utan handskar. Solbränt ansikte ja visst, solbrända händer - aldrig.
I Sverige slog solbränd hud igenom 1925. I början av året var behövdes F. Paulis liljemjölk, ty

därigenom erhåller ni den charme, som en ungdomligt frisk, vit hy alltid för med sig.

Framåt sommaren däremot var samma liljemjölk till för

sommarhyn den jämna, bruna och vackra.

Först var solbrännan bara något mondänt som antydde att man tillbringade tid på Rivieran. På 30-talet blev den också del i en sundhets- och kroppsdyrkan som ingalunda var unikt nazistisk utan politiskt korrekt i alla läger. Sol var hälsa.
Det första skyddet mot brännskador var möjligen Antoine de Paris, en sololja lanserad i Frankrike 1925 och senare omdöpt till det mer kända namnet Bain de Soleil. Ambre Solaie (1935) inte bara filtrerade bort solstrålarna, under solens inverkans brunfärgade det också - idag kallas det fototoxisk reaktion. I svenska texter dyker ordet sololja enligt Nationalencyklopedins ordbok upp 1938 (redaktörerna har missat varuhuset PUB:s reklamkatolg från 1932), solskyddsmedel 1949.
Brun och sjuk
Några årtionden av solsemestrar och ett uttunnat ozonlager har gett associationer till hudcancer och billig Mallis snarare än hälsa och rikedom. Årtiondet omkring millennieskiftet nästan tredubblades försäljningen av solskydd i Sverige räknat i kronor; övrig kosmetika bara fördubblades. Lite lagom brunt får det dock vara och det görs nu med brun-utan-solmedel.
Solskyddsfaktorn
Coppertone i USA var först (1977) med Sun Protection Factor (SPF), först kallad SPD. Det är ett mått på hur mycket UVB-strålning som släpps igenom, i praktiken hur mycket längre man kan vara i solen utan att bli bränd. Ett preparat med SPF 2 ("två gånger så länge") släpper igenom 50 % av UVB-ljuset. Solskyddsfaktorn säger däremot inget om skyddet mot UVA-strålning som är det som skadar på längre sikt. En ny märkningsstandard som tar med också UVA-skyddet i beräkningen gäller i EU från 2009; se nedan under Lagstiftning.
Solskydd i nanoformat
Några år in på 2000-talet började EU-myndigheter misstänka att nanopartiklar i kosmetika kunde vara ohälsosamma och beslöt utreda dem. Zinkoxid som visade sig vara vanligt i nanoformat som solskyddsmedel totalförbjöds i solskydd oavsett partikelstorlek 2008. Med bara titandioxid kvar som fysikaliskt solskyddsmedel kunde tillverkare av s.k. naturliga solskydd inte uppfylla det nya EU-kravet 2009 att UVA-skyddet ska vara minst 1/3 av UVB-skyddet. Resultatet blev att de flesta fick lägga ner tillverkningen. Några valde att tillsätta kemikaliska solfilter för att uppfylla kraven.

Framställning

Olja, salva, kräm, lotion eller spray tillsätts solskyddande ämnen. Tips: Köp kräm med hög solskyddsfaktor i början av sommaren och späd den sedan med olja, neutral kräm eller lotion allt eftersom huden vänjer sig vid solen.

Beskrivning

Förr oljor, idag emulgerade lotioner, krämer, salvor eller stift.

Solskyddsmedel ska inte gå in i huden utan ligga kvar på ytan, även efter bad. Enligt undersökningar vid Sahlgrenskas hudklinik 1999-2003 spärrar kemiska solskyddsmedel i snitt bara 27 % av vad de lovar. Åtminstone delvis beror det på att solskyddsfaktorn beräknas utifrån mängder som ingen människa tar på sig, ungefär en halv dl för hela kroppen. Medlen skyddar ganska bra mot akuta brännskador av UVB-strålning, det skydd som solskyddsfaktorn är ett mått på, men inte mot andra UVB-skador eller mot skador av UVA eller UVC.
UVA-strålning
Över 90 % av solstrålningen är UVA. Den går genom ozonlager och lätta moln, är lika stark hela dagen, men bara hälften så stark på vintern som på sommaren. Det är också UVA som finns i solarier.
• Effekter: Brun färg (i sig ett solskydd med skyddsfaktor 2-6) genom att bilda pigment i hudens övre lager. Ger ingen akut brännskada men är den strålning som ger mest fotoallergiska reaktioner. Når ner också i läderhuden där den kan skada kollagen- och elastinfibrerna som bygger upp bindväven med resultat att huden gulnar och blir torr, rynkig, läderartad och gammal i förtid. Anses också bidra starkt till hudcancer.
• UVA-skydd: Kemiska solskydd (spärrar 75-95 %), fysikaliska solskydd som kläder (en t-shirt spärrar 75 %), skugga, titandioxid. Fönsterglas skyddar inte, inte heller ger vanliga solglasögon mycket skydd.
• Solskyddsstandard: Solskyddsfaktorn mäter UVB-skydd men säger inget om UVA. Ett alltför bra UVB-skydd kan faktiskt vara till skada - man stannar längre i solen och utsätter sig för UVA som skadar värre på sikt. Enligt nya EU-regler ska UVA-skyddet vara minst 1/3 av UVB-skyddet - se mer nedan under Lagstiftning.
UVB-strålning
Upp till 10 % av solstrålningen är UVB. Ozonlagret hejdar en stor del av strålningen, som är starkast mitt på dagen. Vinterns UVB-strålning är bara 10 % av sommarens. Kan finnas i äldre typer av solarierör.
• Effekter: Brun färg. Den strålning som ger mest akuta brännskador. Ger också andra skador i överhuden, som fläckar, rynkor, förtjockning, snabb åldring och förhöjd cancerrisk. Når inte ner i läderhuden utan verkar på hudens översta lager där den tillverkar D-vitamin.
• UVB-skydd: Kemiska solskydd (spärrar nära 100 % och skyddet varar längre än mot UVA), fysikaliska solskydd som kläder, skugga, titandioxid, fönsterglas. Solglasögon filtrerar bort en del.
• Solskydsstandard: Solskyddsfaktorn är ett mått på hur mycket UVB som släpps igenom till huden. Nordiska myndigheter brukar rekommendera SPF 15 sommartid.
UVC-strålning
Mycket lite av solstrålningen; det mesta hejdas av ozonlagret. Mest strålar in mitt på dagen. Finns i en del solarieljus och används för att sterilisera.
• Effekter: Ingen brun färg och inga brännskador. Tros kunna ge ögonskador och vara starkt cancerframkallande.
• UVC-skydd: Fysikaliska solskydd som ozonskiktet, kläder, skugga, titandioxid, fönsterglas. Kemiska solskydd ger dåligt skydd.
• Solskyddsstandard: Ingen finns för UVC.

Löslighet

• Fettlösliga ämnen som fett, oljor, vaxer, eteriska oljor och hartser löses vanligen utan problem i oljor och feta blandningar. Ofta kan man t. ex. späda sitt solskyddsmedel med olja.
• Vatten och vattenlösliga ämnen som glycerin och alkohol blandar sig dåligt med feta blandningar men bättre med magra lotioner.

Innehåll

Solskyddande är alla ämnen som förlänger tiden man kan vara i solen utan att brännskadas. De blandas i något medium som gör dem lätta att fördela på huden.
Medium
• Vegetabilisk olja: Har svag solskyddande effekt redan i sig (se nedan för de bästa) och kan också blandas problemfritt med alla solskyddande ämnen. De första sololjorna var ofta helt enkelt parfymerad olja, av någon anledning ofta färgad grön. Olja är ett bra medium särskilt för vinterns solskyddsmedel, som brukar vara fetare än sommarens.
• Mineraloljor (paraffin, vaselin) ger inget solskydd men används, liksom isopropylmyristat, som medium för att blandningarna inte ska kännas så kladdiga.
• Salva och cerat: Olja förtjockad med vax. Fett, bra för vintersolskydd, blandbart med alla solskyddande ämnen.
• Fet emulsionskräm och cold cream: Känns inte lika fett som olja och salva - innehåller också vatten (cold cream) samt emulgeringsmedel och konserveringsmedel (emulsionskräm).
• Mager emulsionskäm, d.v.s. lotion: Ännu magrare; vatten är huvudingrediens, och mer konserveringsmedel krävs därför. Bra form för sommarsolskydd men inte för vinterskydd eftersom vattnet kan frysa på huden. Vilken mager emulsion som helst kan användas så länge de solskyddande ämnena inte är inkompatibla med emulgeringsmedlen, konserveringsmedlen och polymererna (som ofta tillsätts för att "klistra fast" fysikaliska solskyddsmedel som titandioxid på huden).

Fysikaliska solskydd - reflekterar solljus
Av de 25-tal ämnen som får användas som solskydd i EU är ett par fysikaliska.
+ Är de mest effektiva, faktiskt de enda effektiva. Reflekterar UVA, UVB och UVC. Tas inte upp genom huden. Bra till barn.
- Kladdar och syns. Används därför ofta bara fläckvis på extra utsatta ställen som näsa och läppar (skidstift). För att bli osynliga måste de vara i nanoformat. Går bort vid bad.
Mest använda
• Titandioxid; Det enda säkra solskyddsmedlet som är vanligt i solskydd, bortsett från att det finns frågetecken för malning till nanostorlek. Det är ett vitt pulver som vanligen blandas i feta emulsioner, salvor eller stift. Blandat i bara olja sjunker det till botten och preparatet måste skakas om före användning. En specialmalning använd i s.k. naturliga solskydd i Sverige är Tiosol, mycket troligen i nanostorlek.
• På samma sätt har man använt zinkoxid, förr en klassiker i skidbacken. Idag mals det ofta till nanoformat och är osynligt - och förbjudet som solskydd oavsett partikelstorlek tills EU har undersökt färdigt nanopartiklarna. Vidare om nanopartiklar i kosmetika, se under zinkoxid.
• Jord och leror var de första solskyddande ämnena. Också i moderna preparat hat täckande pulver som talk och kaolinlera använts med upp till 10 %.

Kemiska solskydd - absorberar solljus
+ Tunnare. Lättare att använda än fysikaliska skydd. Syns inte.
- Förlorar effekt snabbt i flaskan (från en sommar till en annan) och på huden (måste förnyas ungefär varje timme). Kan ge allergiska reaktioner. Tas upp genom huden. Inte lämpliga till små barn.
Mest använda
• Estrar av kanelsyra (kanelsyraestrar, cinnamater).
• PABA: 5 %, högsta tillåtna halt, som ger SPF 12-15.
• Bensofenoner: Ett dussin olika med INCI-namn som Benzophenone-1, Benzophenone-2 o.s.v. och därtill flera besläktade ämnen som Oxybenzone.
Solskyddande vegetabiliska oljor
• Jojobaolja, makadamiolja, risolja: SPF 4.
• Sheaolja och sheasmör: Innehåller mer än 7 % cinnamater. SPF 2-3.
• Sesamolja: SPF 2-4.
• Avokadoolja: SPF 2-3.
• E-vitamin (upp till 25 %): SPF 1,5-2.

Varianter

Solskyddspreparat appliceras innan man utsätter sig för solsken. De förlänger tiden man kan vara i solen utan att bli akut skadad av UVB men inte nödvändigtvis mot UVA.
Solskyddande!
Mycket annat kallas "solskyddande" utan att skydda mot solskador, t. ex.
• ämnen som ökar pigmentbildningen eller bara färgar huden (brun-utan-solmedel),
• ämnen som minskar pigmentbildningen eller bara bleker huden,
• ämnen som appliceras efter solningen för att läka solsveda och andra solskador.
Antirynkmedel!
Solskyddande preparat annonseras också som antirynkmedel - man får ju rynkor av för mycket sol, eller hur?
UV-absorberare
ingår ibland i hudvårdsmedel. De skyddar inte huden utan den kosmetiska produkten från att förändras av ljus när den kommit på huden - alltså ett slags konserveringsmedel.
Brun-utan-solmedel
ger färg men inget solskydd.
Ämnen som bleker huden eller minskar pigmenteringen
• Citronsaft, C-vitamin
Färgskydd var vad menade med solskydd förr. Det var inte hudskador man var rädd för utan den underklassiga solbrännan. Blekande medel användes flitigt, framför allt i form av glycerinlotion och andra sura lotioner

Hållbarhet

• Preparatets hållbarhet: E-vitamin bör tillsättas i oljor och oljerika preparat så att de håller bättre mot härskning. Konserveringsmedel måste tillsättas så fort vatten ingår.
• Solskyddets hållbarhet: Räkna med att en flaska kemiskt solskyddsmedel tappar en del eller hela sin skyddseffekt från en sommar till nästa. Fysikaliska håller sig däremot närmast obegränsat.

Inköp

We don't sell, we tell!

Kemiska solskyddsmedel kan kosta 500-2.000 kr litern. Det finns inget samband mellan skydd och pris, d.v.s. högre SPF är sällan dyrare, däremot mellan varumärke och pris.

Hudvård

Före sol
• Kemiska solskydd ska sättas på generöst (normerna för SPF är beräknade på jättedoser som ingen tar på sig), ofta (solskyddsmedel svettas, badas och nöts bort på ett par timmar) och en stund innan man kommer ut (ett nypålagt lager kan bli rena frityroljan i solen).
• Huden blir bokstavligen mer genomtränglig i solen - porerna öppnas i värmen - så man bör också ta sig en funderare på vilket smink och annat man tar på huden.
• Peeling och skrubbning tar bort delar av hornlagret som har till uppgift att absorbera UV-ljus. Man blir alltså mer känslig för solsken efter sådan behandling.
• Köp solskyddsmedel med hög solskyddsfaktor i början av säsongen och späd ut den vartefter huden vänjer sig vid solen. Lägre solskyddsfaktor ger mindre risk för överkänslighetsreaktioner.
Efter sol
• Vänta med bad och dusch ett par timmar efter solningen. D- vitamin bildas på hudytan (6 IE per timme och kvadratcentimeter hud tills man fått färg) och absorberas sedan i kroppen.
• Medel mot solsveda och brännskador.

Hudtyp

• Bränns lättast: Den hud som nås av mest solsken (näsa, öron, axlar) och den hud som normalt inte nås alls av dagsljus (lår, bröst).
• Brun och svart hud brännskadas också av solsken men inte lika lätt som ljus eftersom den mörka innehåller mer skyddande melanin. På solfattiga breddgrader kan detta melaninskydd leda till D-vitamin-brist med åtföljande benskörhet etc.

Hudreaktion

• Kemiska solskyddsämnen kan både irritera och ge allergiska reaktioner. Irriteras huden av en hudkräm kan solskydd vara boven. Hudreaktionerna på kosmetika (t. ex. foundation) ökar också i takt med att UV-skydd tillsätts i dem. Ju kraftigare skydd (SPF 30+) desto större risk. Att skandinaver inte behöver solskydd sex månader om året tar internationella kosmetikaföretag inte hänsyn till och tänker nog inte skandinaverna på. Senaste larmet 2010 från Sahlgrenska i Göteborg gäller gruppen UVA-filter dibensoylmetaner (INCI-namn: Butyl methoxydibenzoylmethane). Åtminstone ett av ämnena i denna grupp är starkt allergiframkallande och ger fotoallergi när det oxideras i solsken. Forskningen fortsätter men så här långt finns bara ett sätt att undvika reaktionerna: undvik medlet.
• Rodnaden som UVB-strålningen ger fungerar som varningssignal. Starka solskydd sätter den mekanismen ur spel och man stannar längre i solen ("jag är ju inte röd") - och utsätter sig för UVA-strålningen som skadar på längre sikt.
• Många doftämnen är fotosensibiliserande (fläckar, utslag, eksem...). För solskyddsmedel och annat som används i solen har branschorganisationen IFRA därför gett särskilda rekommendationer om maxhalter särskilt av doftämnen (kumarinen bergapten, bergaptenrika citrusoljor som apelsinolja, bergamottolja...). Bästa rådet är att inte använda något parfymerat alls i sol eller solarium. 12 timmar bör förflyta emellan applicering av ämnet och vistelse i solen.
• Även en del invärtes läkemedel kan ge hudbesvär i solen. Se mer om solkänslighet under Hudreaktioner.

Invärtes bruk

Gulfärgande betakaroten som säljs som "solbränna inifrån" skyddar något mot solöverkänslighet och soleksem och snabbar på pigmenteringen vid solning och ger därmed indirekt ett visst skydd mot solsveda.

Giftighet

Fysikaliska skydd
• Fysikaliska skydd tas inte upp av huden och brukar rekommenderas till barn. Barn under ett år ska inte krämas på alls utan skyddas genom att vistas påklädda i skugga.
• Nanopartiklar (partiklar mindre än 100 nanometer) av titandioxid och zinkoxid är mycket vanliga som solskyddsmedel. De tränger normalt inte igenom frisk hud men vid så stora doser som behövs i solskydd tros de passera genom överhuden och nå ner i läderhuden varifrån de når blod och inre organ. Effekten tros vara genotoxisk (DNA-skadande). Se mer om nanopartiklar under zinkoxid.
Kemiska skydd
• Utvärtes medel blir så småningom invärtes. På Sahlgrenskas hudklinik i Göteborg upptäckte man i början av 2000-talet att ända upp till 9 % av pålagda kemiska solskyddsmedel går ut med urinen. De absorberas genom huden, går in i kroppen, omvandlas i levern och går ut med urinen. "Om det är farligt vet vi ännu inte. Men däremot vet vi att förmågan att ta kand om kemikaliska ämnen i levern inte är full utvecklad hos små barn under två år. Därför ska man inte använda sådana krämer på barn", säger professor Olle Larkö på hudkliniken.
• Kemiska solskyddsmedel kan innehålla aminer som kan bilda cancerframkallande nitrosaminer.

Lagstiftning

• Zinkoxid är inte tillåtet som solskyddande ingrediens.
• Furokumariner får inte tillsättas i solskyddsmedel och brun-utan-solprodukter och det finns också en maxhalt för dem när de ingår naturligt i eteriska oljor.
Märkningsregler 2009
Från och med 2009 gäller nya märkningsregler för solskyddsmedel. De är inte lag utan rekommendationer som EU-kommissionen och kosmetikabranschen enats kring.
• Solskyddsfaktorn (UVB-skyddet) ska vara minst 6 ("minst sex gånger så lång tid") och UVA-skyddet minst 1/3 av UVB-skyddet. (Det är detta krav som inte kan uppfyllas med enbart titandioxid.)
• Solskyddsfaktorns siffror ersätts med fyra styrkor: Lågt skydd, low protection motsvarande solskyddsfaktor 6-10, medelhögt skydd, medium protection motsvarande solskyddsfaktor 15-25, högt skydd, high protection motsvarande solskyddsfaktor 30-50 och mycket högt skydd, very high protection motsvarande solskyddsfaktor 50+.
• Förpackningarna ska ha ett UVA-märke - texten UVA i en cirkel.
• Ord som fullständigt skydd, 100 % skydd och sunblock får inte användas.
• Däremot ska förpackningen ha instruktioner som: Applicera solskyddsmedlet innan du går ut i solen. Applicera medlet ofta så att du är skyddad hela tiden, särskilt när du svettas eller när du hat badat och torkat dig. En rad varningar ska också finnas med: Om du applicerar för lite solskyddsmedel får du mycket sämre skydd. Vistas inte för länge i solen, även om du använder ett solskyddsmedel. Utsätt inte spädbarn och småbarn för direkt sol. För mycket sol medför en allvarlig hälsorisk.

Mad Dogs and Englishmen go out in the midday sun. The toughest Burmese bandit can never understand it. In Rangoon the heat of noon is just what the natives shun. They put their scotch or rye down and lie down.		In the jungle town where the sun beats down to the rage of man or beast, the English garb of the English sahib merely gets a bit more creased. In Bangkok at twelve o'clock they foam at the mouth and run, but mad dogs and Englishmen go out in the midday sun.
(Noel Coward: Mad dogs and Englishmen, 1932)

Recept

Recept I
(olja)

• Oxgalla - 1 skålpund (356 gram)
• Stensalt - 1/2 uns (14,85 gram)
• Kandisocker - 1 uns (29,7 gram)
• Romerskt alun - 1 quintin (3,7 gram)
• Borax - 1 quintin
• Kamfer - 1 quintin
Blandas väl tillhopa. Omröres en kvarts timme varefter det får stå stilla. Så fortsättes 3-4 gånger om dagen i 14 dagar intill dess att gallan är klar som vatten. Slutligen låter man det löpa igenom grått papper och förvarar det till vidare bruk. Man betjänar sig därav när man är nödgad att blottställa sig för solhettan, och om aftonen avtvättas ansiktet med rent vatten.
(Källa: Brown 1994 efter "Hushålls-Bibliothek för Fruntimmer, del 2, 1801)
Anm. Tidstypiskt blekmedel, inte skyddande mot UVB och akuta brännskador. Omräkningen gjord med antagandet att måtten är medicinalvikter - se gamla mått.

Recept II
(vätska)

• Citronsaft - 2 msk
• Äggvita - 1 st
Röres väl och vispas med stålvisp över sakta eld tills det tjocknar. Rörningen fortsättes medan blandningen kallnar och tills den blir smidig. Förvaras i burk och ingnides i huden innan den utsätts för sol och luft samt efter tvättning.
(Källa: Wenström 1938)
Anm. Inte skyddande mot UVB och akuta brännskador utan mot pigmentbildande UVA och/eller blekande.

Recept III
(olja)

• Aprikoskärnolja - 960 gram
• Tallbarrsolja - 40 gram
• Klorofyll - lite
Oljorna blandas och färgas.
(Källa: Gaugin 1947)

Recept IV
(olja)

• Olivolja - 500 gram
• Aprikoskärnolja - 470 gram
• Tallbarrsolja - 30 gram
• Lavendelolja - 2,5 gram
• Klorofyll
Oljorna blandas och färgas.
(Källa: Gaugin 1947)

Recept V
(olja)

• Olivolja - 49,9 %
• Jordnötsolja - 49 %
• Parfym, t. ex. eterisk olja - 1 %
• Fettlöslig brun färg (ev.) - 0,1 %
(Källa: Thomssen 1947)

Recept VI
(lotion)

• Sesamolja - 75 ml
• Vatten - 30 ml
• Aloegelé - 30 ml
• Lecitin - 30 ml
• Kakaosmör - 25 gram
• Natriumbensoat - en knivsudd
Olja och lecitin värms upp tillsammans på vattenbad (ca 70°). Rör tills lecitinet löst sig. Osmälta korn kan plockas bort om de inte är för många. Tillsätt kakaosmör och rör hela tiden tills det smält. Lös konserveringsmedlet i vattnet - värm upp utan att koka. Häll vattenlösningen i oljeblandningen skedvis under elvispning. Efter en stund tillsätts aloegeléet. Vispa tills blandningen är slät och ganska tjock.
(Källa: Hillker 1989)

Recept VII
(citron + olja)

• Citronsaft - 3 volymdelar
• Olivolja, mandelolja eller vetegroddolja - 1 volymdel
Blanda citronsaft och olja. Blandningen skakas om väl innan man tar på den. I tre dagar före resan smörjer man in sig med blandningen och låter den sitta i tre timmar varje gång innan man duschar bort överflöd. På detta sätt stärks huden så att den tål den starka solen. Väl framme på soliga breddgrader börjar man med
• Citronsaft
Dag 1-4 smörjer man in sig med enbart citronsaft före solningen, inget annat solskydd, och solar inte mer än 20-30 minuter. Efter solningen smörjer man in sig med blandningen. Därefter är det dags för
• Olivolja, mandelolja eller vetegroddolja
Från dag 5 smörjer man in sig med enbart olja före solning och med blandningen efter.
Viss ordning krävs alltså för denna metod under en solsemester. Den är lite besvärligare än med handelns solpreparat men håller huden mjuk. Kvinnan som fått tipset av en spanjor på Teneriffa använder den sedan dess och blir vackert brun och slipper fjällning som hon annars brukar får problem med.
(Källa: Wickholm 1990)
Anm. Liknande blandningar säljs i Spanien och lär vara spanjorernas favorit. De fungerar bara ihop med salta havsbad och blandningen ska smörjas in medan man fortfarande är våt efter badet. Att gnida in sig med citronsaft eller en citronskiva före den vanliga solkrämen och sedan återigen efter solningen sägs också förebygga soleksem, lindra klåda och ta bort solutslag.

Recept VIII
(olja)

• Sesamolja eller jojobaolja - 60 ml
• Tistelolja - 30 ml
• E-vitamin - 10 ml
• Lavendelolja (ev.) - 10-20 droppar
• Betakaroten (ev.) - 2-4 droppar
(Källa: Andersen 1998)

Recept IX
(olja)

• Sesamolja - 70 ml
• Jojobaolja - 28 ml
• E-vitamin - 2 ml
• Lavendelolja (ev.) - 10-20 droppar
• Betakaroten (ev.) - 2-4 droppar
(Källa: Andersen 1998)

Recept X
(olja,SPF 2)

• Sesamolja - 37 ml
• Jojobaolja - 50 ml
• Sheaolja - 10 ml
• E-vitamin - 3 ml
• Eterisk olja, t. ex. lavendelolja - 25-30 droppar (1-2 %)
(Källa: Shenet 2000)

Recept XI
(stift,SPF 10-12)

• Jojobaolja eller sesamolja - 35 ml
• Bivax -15 ml
• PABA -10 ml
• Tiosol - 5 ml
• E-vitamin (ev.) - 0,5 ml
• Pantoten (ev.) - 0,5 ml
• Betakaroten (ev.) - 3 droppar
Totalt 65-66 ml. Olja och vax smälts ihop på vattenbad. Tiosol och PABA tillsätts. När blandningen svalnat lite tillsätts E-vitamin, pantoten, betakaroten. Rör flitigt. Häll i liten burk. Jojobaolja ger SPF 12, sesamolja ca 10 och slår ifrån sig vatten bra. Betakaroten ger orange färg i burken och gul på huden och kan uteslutas hellre än minskas, liten mängd ger trist grågul färg i burken.
(Källa: Shenet 2000)

• Litteratur: Se t ex Antczak och Antczak (2001), Charles-Roux (1981), Gaugin (1947), Hällqvist och Fredman (1971), Jones (2010), Lodén (2002), Lodén (2008), Nationalencyklopedins ordbok (1995), Norlind (1925), Ostrov (2001), Svanberg (1948). Tillåtna UV-filter: Kosmetikadirektivet 76/768/EEC: annex VII.
• Artiklar: Madeleine Sahlman: Solkrämer ger falsk säkerhet: skyddet borta efter en timme (Göteborgs-Posten 1999 05 04). Margareta William Olsson: Solens strålar behövs för att stärka skelettet (Göteborgs-Posten 2002 05 14). Andreas Svensson och Lisbeth Hansson: Lita inte på skyddsfaktorn: forskare underkänner solkrämer (Göteborgs-Posten 2003 06 14). Susanna Hoffman: Se upp med solen: vissa mediciner kan ge hudbesvär (Apoteket 2003:3). Njut av sommaren! (För din hälsa, finska apotekens kundtidning 2005:2). Solen är skönast i skuggan! (Apoteket 2006:2). Katrin Trysell: Sola klokt - och använd rätt solskydd (Apoteket 2007:2). Eva Olsson: Säker i solen (Tidskrift för häla 6:2007). Martina Frisk: Stora skillnader i barnsolkrämernas skydd (Göteborgs-Posten 2008 05 24). Ingrid Jacobsson: Solskyddsfaktorn inte alltid sann (Råd & rön 2008:5). Maria Bichel: Därför har Weleda inga solskyddsprodukter (Weleda magazine 2009:3). Madeleine Sahlman: Vanlig solkräm framkallar allergi (Göteborgs-Posten 2010 10 06).
• SCCP (2007 06 19): Preliminary opinion on safety of nanomaterials in cosmetic products (2007 09 19). SCCP (2007 12 18): KTF: Svenska kosmetik- och hygienmarknaden 1997-2006 (2008 03 11). European Commission: CosIng: Cosmetic ingredients and substances (2008 07 07). Opinion on safety of nanomaterials in cosmetic products (2009 01 16). Livsmedelsverket: Frågor och svar om nano-foods (2009 01 16).

© Shenet 1997 - 2013
Adress: http://www.shenet.se/recept/solskydd.html
Datum: 2020 09 19 - Uppdaterad: 2011 01 16
Cookieinfo