 |
Solskyddsmedel |
||||||
|
(skoluppsatsfynd ur Niels Vogel: De två första människorna på jorden var Hans och Greta; 1983) |
|||||||
| Synonymer | Sololja, solskyddsolja, solkräm | ||||||
| Engelska namn | Sun screen, sun block, suntan lotion, sunburn-preventive preparation | ||||||
| Andra namn | Romanska språk Liniment antisolaire (franska), olio solare (italienska) Andra språk Sonnenschutzöl (tyska) |
||||||
| Förväxlingsrisk | • Brun-utan-solmedel: Medel som färgar huden utifrån eller ökar pigmentbildningen ger inget solskydd. | ||||||
|
|
|||||||
| Tradition | Svarta som vita folk har skyddat sig mot
sol med vad de haft av lerarter och växtämnen.
Greker tävlade i olympiska spel iklädda endast ett lager olja och fin
sand. Den svettiga smörjan skyddade inte bara mot
sol och gav bra brottargrepp; efter tävlingarna
samlade folk upp den och sålde den dyrt som parfym. Brun och fattig Ingen före 1900-talet brände sig med vett och vilja i solen. Bönder och andra som arbetade utomhus blev solbrända vare sig de ville eller inte. På sin höjd kunde man skydda sig med hatt och magi som "Hämta skärtorsdagens tvättvatten innan fåglarna börjar kvittra så slipper du bli solbränd det året". Fint folk höll sig bleka med parasoll och blekmedel av typen glycerinlotion och andra sura lotioner. Brun och rik Något hände 1923 - bobben slog igenom och på franska Rivieran började kvinnor vistas på stränderna utan hatt. Coco Chanel hade börjat redan 1918 men inte ens hon gjorde det utan handskar. Solbränt ansikte ja visst, solbrända händer - aldrig. I Sverige slog solbränd hud igenom 1925. I början av året var behövdes F. Paulis liljemjölk, ty |
||||||
|
|||||||
| Framåt sommaren däremot var samma liljemjölk till för | |||||||
|
|||||||
Först var solbrännan bara något mondänt som antydde att man tillbringade tid på Rivieran. På 30-talet blev den också
del i en sundhets- och kroppsdyrkan som ingalunda var unikt
nazistisk utan politiskt korrekt i alla läger. Sol var hälsa. |
|||||||
| Framställning | Olja, salva, kräm, lotion eller spray tillsätts solskyddande ämnen. Tips: Köp kräm med hög solskyddsfaktor i början av sommaren och späd den sedan med olja, neutral kräm eller lotion allt eftersom huden vänjer sig vid solen. | ||||||
| Beskrivning | Förr oljor, idag emulgerade lotioner, krämer, salvor eller stift. | ||||||
| Solskyddsmedel
ska inte gå in i huden utan ligga kvar på
ytan, även efter bad. Enligt undersökningar
vid Sahlgrenskas hudklinik 1999-2003 spärrar kemiska
solskyddsmedel i snitt bara 27 % av vad de lovar. Åtminstone delvis beror det på att solskyddsfaktorn beräknas utifrån mängder som ingen människa tar
på sig, ungefär en halv dl för hela kroppen.
Medlen skyddar ganska bra mot akuta brännskador
av UVB-strålning, det skydd som solskyddsfaktorn är ett mått
på, men inte mot andra UVB-skador eller mot skador
av UVA eller UVC. UVA-strålning Över 90 % av solstrålningen är UVA. Den går genom ozonlager och lätta moln, är lika stark hela dagen, men bara hälften så stark på vintern som på sommaren. Det är också UVA som finns i solarier. • Effekter: Brun färg (i sig ett solskydd med skyddsfaktor 2-6) genom att bilda pigment i hudens övre lager. Ger ingen akut brännskada men är den strålning som ger mest fotoallergiska reaktioner. Når ner också i läderhuden där den kan skada kollagen- och elastinfibrerna som bygger upp bindväven med resultat att huden gulnar och blir torr, rynkig, läderartad och gammal i förtid. Anses också bidra starkt till hudcancer. • UVA-skydd: Kemiska solskydd (spärrar 75-95 %), fysikaliska solskydd som kläder (en t-shirt spärrar 75 %), skugga, titandioxid. Fönsterglas skyddar inte, inte heller ger vanliga solglasögon mycket skydd. • Solskyddsstandard: Solskyddsfaktorn mäter UVB-skydd men säger inget om UVA. Ett alltför bra UVB-skydd kan faktiskt vara till skada - man stannar längre i solen och utsätter sig för UVA som skadar värre på sikt. Enligt nya EU-regler ska UVA-skyddet vara minst 1/3 av UVB-skyddet - se mer nedan under Lagstiftning. UVB-strålning Upp till 10 % av solstrålningen är UVB. Ozonlagret hejdar en stor del av strålningen, som är starkast mitt på dagen. Vinterns UVB-strålning är bara 10 % av sommarens. Kan finnas i äldre typer av solarierör. • Effekter: Brun färg. Den strålning som ger mest akuta brännskador. Ger också andra skador i överhuden, som fläckar, rynkor, förtjockning, snabb åldring och förhöjd cancerrisk. Når inte ner i läderhuden utan verkar på hudens översta lager där den tillverkar D-vitamin. • UVB-skydd: Kemiska solskydd (spärrar nära 100 % och skyddet varar längre än mot UVA), fysikaliska solskydd som kläder, skugga, titandioxid, fönsterglas. Solglasögon filtrerar bort en del. • Solskydsstandard: Solskyddsfaktorn är ett mått på hur mycket UVB som släpps igenom till huden. Nordiska myndigheter brukar rekommendera SPF 15 sommartid. UVC-strålning Mycket lite av solstrålningen; det mesta hejdas av ozonlagret. Mest strålar in mitt på dagen. Finns i en del solarieljus och används för att sterilisera. • Effekter: Ingen brun färg och inga brännskador. Tros kunna ge ögonskador och vara starkt cancerframkallande. • UVC-skydd: Fysikaliska solskydd som ozonskiktet, kläder, skugga, titandioxid, fönsterglas. Kemiska solskydd ger dåligt skydd. • Solskyddsstandard: Ingen finns för UVC. |
|||||||
| Löslighet | • Fettlösliga ämnen som
fett, oljor,
vaxer, eteriska
oljor och hartser
löses vanligen utan problem i oljor och feta blandningar.
Ofta kan man t. ex. späda sitt solskyddsmedel med
olja. • Vatten och vattenlösliga ämnen som glycerin och alkohol blandar sig dåligt med feta blandningar men bättre med magra lotioner. |
||||||
| Innehåll |
Solskyddande är alla ämnen som förlänger tiden
man kan vara i solen utan att brännskadas. De blandas
i något medium som gör dem lätta att
fördela på huden. |
||||||
| Fysikaliska
solskydd - reflekterar solljus Av de 25-tal ämnen som får användas som solskydd i EU är ett par fysikaliska. + Är de mest effektiva, faktiskt de enda effektiva. Reflekterar UVA, UVB och UVC. Tas inte upp genom huden. Bra till barn. - Kladdar och syns. Används därför ofta bara fläckvis på extra utsatta ställen som näsa och läppar (skidstift). För att bli osynliga måste de vara i nanoformat. Går bort vid bad. Mest använda • Titandioxid; Det enda säkra solskyddsmedlet som är vanligt i solskydd, bortsett från att det finns frågetecken för malning till nanostorlek. Det är ett vitt pulver som vanligen blandas i feta emulsioner, salvor eller stift. Blandat i bara olja sjunker det till botten och preparatet måste skakas om före användning. En specialmalning använd i s.k. naturliga solskydd i Sverige är Tiosol, mycket troligen i nanostorlek. • På samma sätt har man använt zinkoxid, förr en klassiker i skidbacken. Idag mals det ofta till nanoformat och är osynligt - och förbjudet som solskydd oavsett partikelstorlek tills EU har undersökt färdigt nanopartiklarna. Vidare om nanopartiklar i kosmetika, se under zinkoxid. • Jord och leror var de första solskyddande ämnena. Också i moderna preparat hat täckande pulver som talk och kaolinlera använts med upp till 10 %. |
|||||||
| Kemiska
solskydd - absorberar solljus + Tunnare. Lättare att använda än fysikaliska skydd. Syns inte. - Förlorar effekt snabbt i flaskan (från en sommar till en annan) och på huden (måste förnyas ungefär varje timme). Kan ge allergiska reaktioner. Tas upp genom huden. Inte lämpliga till små barn. Mest använda • Estrar av kanelsyra (kanelsyraestrar, cinnamater). • PABA: 5 %, högsta tillåtna halt, som ger SPF 12-15. • Bensofenoner: Ett dussin olika med INCI-namn som Benzophenone-1, Benzophenone-2 o.s.v. och därtill flera besläktade ämnen som Oxybenzone. Solskyddande vegetabiliska oljor • Jojobaolja, makadamiolja, risolja: SPF 4. • Sheaolja och sheasmör: Innehåller mer än 7 % cinnamater. SPF 2-3. • Sesamolja: SPF 2-4. • Avokadoolja: SPF 2-3. • E-vitamin (upp till 25 %): SPF 1,5-2. |
|||||||
| Varianter | Solskyddspreparat appliceras innan
man utsätter sig för solsken. De förlänger tiden man
kan vara i solen utan att bli akut skadad av UVB men inte nödvändigtvis mot UVA. Solskyddande! Mycket annat kallas "solskyddande" utan att skydda mot solskador, t. ex. • ämnen som ökar pigmentbildningen eller bara färgar huden (brun-utan-solmedel), • ämnen som minskar pigmentbildningen eller bara bleker huden, • ämnen som appliceras efter solningen för att läka solsveda och andra solskador. Antirynkmedel! Solskyddande preparat annonseras också som antirynkmedel - man får ju rynkor av för mycket sol, eller hur? UV-absorberare ingår ibland i hudvårdsmedel. De skyddar inte huden utan den kosmetiska produkten från att förändras av ljus när den kommit på huden - alltså ett slags konserveringsmedel. Brun-utan-solmedel ger färg men inget solskydd. Ämnen som bleker huden eller minskar pigmenteringen • Citronsaft, C-vitamin Färgskydd var vad menade med solskydd förr. Det var inte hudskador man var rädd för utan den underklassiga solbrännan. Blekande medel användes flitigt, framför allt i form av glycerinlotion och andra sura lotioner |
||||||
| Hållbarhet | • Preparatets hållbarhet: E-vitamin bör tillsättas i oljor och oljerika preparat
så att de håller bättre mot härskning. Konserveringsmedel måste tillsättas så fort vatten ingår. |
||||||
|
Kemiska solskyddsmedel kan kosta 500-2.000 kr litern. Det finns inget samband mellan skydd och pris, d.v.s. högre SPF är sällan dyrare, däremot mellan varumärke och pris. | ||||||
|
|
|||||||
| Hudvård | Före sol • Kemiska solskydd ska sättas på generöst (normerna för SPF är beräknade på jättedoser som ingen tar på sig), ofta (solskyddsmedel svettas, badas och nöts bort på ett par timmar) och en stund innan man kommer ut (ett nypålagt lager kan bli rena frityroljan i solen). • Huden blir bokstavligen mer genomtränglig i solen - porerna öppnas i värmen - så man bör också ta sig en funderare på vilket smink och annat man tar på huden. • Peeling och skrubbning tar bort delar av hornlagret som har till uppgift att absorbera UV-ljus. Man blir alltså mer känslig för solsken efter sådan behandling. • Köp solskyddsmedel med hög solskyddsfaktor i början av säsongen och späd ut den vartefter huden vänjer sig vid solen. Lägre solskyddsfaktor ger mindre risk för överkänslighetsreaktioner. Efter sol • Vänta med bad och dusch ett par timmar efter solningen. D- vitamin bildas på hudytan (6 IE per timme och kvadratcentimeter hud tills man fått färg) och absorberas sedan i kroppen. • Medel mot solsveda och brännskador. |
||||||
| Hudtyp | • Bränns
lättast: Den hud som nås av mest solsken (näsa,
öron, axlar) och den hud som normalt inte nås
alls av dagsljus (lår, bröst). • Brun och svart hud brännskadas också av solsken men inte lika lätt som ljus eftersom den mörka innehåller mer skyddande melanin. På solfattiga breddgrader kan detta melaninskydd leda till D-vitamin-brist med åtföljande benskörhet etc. |
||||||
| Hudreaktion | • Kemiska solskyddsämnen kan
både irritera och ge allergiska reaktioner. Irriteras huden av en hudkräm kan solskydd vara boven. Hudreaktionerna på kosmetika (t. ex. foundation) ökar också i takt med att UV-skydd tillsätts i dem. Ju kraftigare skydd (SPF 30+) desto större risk. Att skandinaver inte behöver solskydd sex månader om året tar internationella kosmetikaföretag inte hänsyn till och tänker nog inte skandinaverna på. Senaste larmet 2010 från Sahlgrenska i Göteborg gäller gruppen UVA-filter dibensoylmetaner (INCI-namn: Butyl methoxydibenzoylmethane). Åtminstone ett av ämnena i denna grupp är starkt allergiframkallande och ger fotoallergi när det oxideras i solsken. Forskningen fortsätter men så här långt finns bara ett sätt att undvika reaktionerna: undvik medlet. • Rodnaden som UVB-strålningen ger fungerar som varningssignal. Starka solskydd sätter den mekanismen ur spel och man stannar längre i solen ("jag är ju inte röd") - och utsätter sig för UVA-strålningen som skadar på längre sikt. • Många doftämnen är fotosensibiliserande (fläckar, utslag, eksem...). För solskyddsmedel och annat som används i solen har branschorganisationen IFRA därför gett särskilda rekommendationer om maxhalter särskilt av doftämnen (kumarinen bergapten, bergaptenrika citrusoljor som apelsinolja, bergamottolja...). Bästa rådet är att inte använda något parfymerat alls i sol eller solarium. 12 timmar bör förflyta emellan applicering av ämnet och vistelse i solen. • Även en del invärtes läkemedel kan ge hudbesvär i solen. Se mer om solkänslighet under Hudreaktioner. |
||||||
|
|
|||||||
| Invärtes bruk | Gulfärgande betakaroten som säljs som "solbränna inifrån" skyddar något mot solöverkänslighet och soleksem och snabbar på pigmenteringen vid solning och ger därmed indirekt ett visst skydd mot solsveda. | ||||||
| Giftighet | Fysikaliska skydd • Fysikaliska skydd tas inte upp av huden och brukar rekommenderas till barn. Barn under ett år ska inte krämas på alls utan skyddas genom att vistas påklädda i skugga. • Nanopartiklar (partiklar mindre än 100 nanometer) av titandioxid och zinkoxid är mycket vanliga som solskyddsmedel. De tränger normalt inte igenom frisk hud men vid så stora doser som behövs i solskydd tros de passera genom överhuden och nå ner i läderhuden varifrån de når blod och inre organ. Effekten tros vara genotoxisk (DNA-skadande). Se mer om nanopartiklar under zinkoxid. Kemiska skydd • Utvärtes medel blir så småningom invärtes. På Sahlgrenskas hudklinik i Göteborg upptäckte man i början av 2000-talet att ända upp till 9 % av pålagda kemiska solskyddsmedel går ut med urinen. De absorberas genom huden, går in i kroppen, omvandlas i levern och går ut med urinen. "Om det är farligt vet vi ännu inte. Men däremot vet vi att förmågan att ta kand om kemikaliska ämnen i levern inte är full utvecklad hos små barn under två år. Därför ska man inte använda sådana krämer på barn", säger professor Olle Larkö på hudkliniken. • Kemiska solskyddsmedel kan innehålla aminer som kan bilda cancerframkallande nitrosaminer. |
||||||
| Lagstiftning | • Zinkoxid är inte tillåtet som solskyddande ingrediens. |
||||||
|
|
|||||||
|
|||||||
Recept |
|||||||
| Recept I (olja) |
• Oxgalla
- 1 skålpund (356 gram) • Stensalt - 1/2 uns (14,85 gram) • Kandisocker - 1 uns (29,7 gram) • Romerskt alun - 1 quintin (3,7 gram) • Borax - 1 quintin • Kamfer - 1 quintin Blandas väl tillhopa. Omröres en kvarts timme varefter det får stå stilla. Så fortsättes 3-4 gånger om dagen i 14 dagar intill dess att gallan är klar som vatten. Slutligen låter man det löpa igenom grått papper och förvarar det till vidare bruk. Man betjänar sig därav när man är nödgad att blottställa sig för solhettan, och om aftonen avtvättas ansiktet med rent vatten. (Källa: Brown 1994 efter "Hushålls-Bibliothek för Fruntimmer, del 2, 1801) Anm. Tidstypiskt blekmedel, inte skyddande mot UVB och akuta brännskador. Omräkningen gjord med antagandet att måtten är medicinalvikter - se gamla mått. |
||||||
| Recept II (vätska) |
• Citronsaft
- 2 msk • Äggvita - 1 st Röres väl och vispas med stålvisp över sakta eld tills det tjocknar. Rörningen fortsättes medan blandningen kallnar och tills den blir smidig. Förvaras i burk och ingnides i huden innan den utsätts för sol och luft samt efter tvättning. (Källa: Wenström 1938) Anm. Inte skyddande mot UVB och akuta brännskador utan mot pigmentbildande UVA och/eller blekande. |
||||||
| Recept III (olja) |
• Aprikoskärnolja
- 960 gram • Tallbarrsolja - 40 gram • Klorofyll - lite Oljorna blandas och färgas. (Källa: Gaugin 1947) |
||||||
| Recept IV (olja) |
• Olivolja
- 500 gram • Aprikoskärnolja - 470 gram • Tallbarrsolja - 30 gram • Lavendelolja - 2,5 gram • Klorofyll Oljorna blandas och färgas. (Källa: Gaugin 1947) |
||||||
| Recept V (olja) |
• Olivolja
- 49,9 % • Jordnötsolja - 49 % • Parfym, t. ex. eterisk olja - 1 % • Fettlöslig brun färg (ev.) - 0,1 % (Källa: Thomssen 1947) |
||||||
| Recept VI (lotion) |
• Sesamolja
- 75 ml • Vatten - 30 ml • Aloegelé - 30 ml • Lecitin - 30 ml • Kakaosmör - 25 gram • Natriumbensoat - en knivsudd Olja och lecitin värms upp tillsammans på vattenbad (ca 70°). Rör tills lecitinet löst sig. Osmälta korn kan plockas bort om de inte är för många. Tillsätt kakaosmör och rör hela tiden tills det smält. Lös konserveringsmedlet i vattnet - värm upp utan att koka. Häll vattenlösningen i oljeblandningen skedvis under elvispning. Efter en stund tillsätts aloegeléet. Vispa tills blandningen är slät och ganska tjock. (Källa: Hillker 1989) |
||||||
| Recept VII (citron + olja) |
• Citronsaft - 3 volymdelar |
||||||
| Recept VIII (olja) |
• Sesamolja
eller jojobaolja
- 60 ml • Tistelolja - 30 ml • E-vitamin - 10 ml • Lavendelolja (ev.) - 10-20 droppar • Betakaroten (ev.) - 2-4 droppar (Källa: Andersen 1998) |
||||||
| Recept IX (olja) |
• Sesamolja
- 70 ml • Jojobaolja - 28 ml • E-vitamin - 2 ml • Lavendelolja (ev.) - 10-20 droppar • Betakaroten (ev.) - 2-4 droppar (Källa: Andersen 1998) |
||||||
| Recept X (olja,SPF 2) |
• Sesamolja
- 37 ml • Jojobaolja - 50 ml • Sheaolja - 10 ml • E-vitamin - 3 ml • Eterisk olja, t. ex. lavendelolja - 25-30 droppar (1-2 %) (Källa: Shenet 2000) |
||||||
| Recept XI (stift,SPF 10-12) |
• Jojobaolja
eller sesamolja
- 35 ml • Bivax -15 ml • PABA -10 ml • Tiosol - 5 ml • E-vitamin (ev.) - 0,5 ml • Pantoten (ev.) - 0,5 ml • Betakaroten (ev.) - 3 droppar Totalt 65-66 ml. Olja och vax smälts ihop på vattenbad. Tiosol och PABA tillsätts. När blandningen svalnat lite tillsätts E-vitamin, pantoten, betakaroten. Rör flitigt. Häll i liten burk. Jojobaolja ger SPF 12, sesamolja ca 10 och slår ifrån sig vatten bra. Betakaroten ger orange färg i burken och gul på huden och kan uteslutas hellre än minskas, liten mängd ger trist grågul färg i burken. (Källa: Shenet 2000) |
||||||
|
|
|||||||
|
• Litteratur:
Se t ex Antczak och Antczak (2001), Charles-Roux (1981), Gaugin (1947), Hällqvist
och Fredman (1971), Jones (2010), Lodén (2002), Lodén (2008), Nationalencyklopedins
ordbok (1995), Norlind (1925), Ostrov (2001), Svanberg
(1948). Tillåtna UV-filter: Kosmetikadirektivet 76/768/EEC:
annex VII. |
|||||||
|
|
|||||||
|
© Shenet 1997 - 2013 |
|||||||
|
|
|||||||
