![]() |
Rökelsepulver |
|
|
||
Synonymer | Rökpulver, rökkryddor,
rökelsekryddor, rökelse, lös rökelse Bröstkryddor, rökelsekryddor, kryddor för inhalation, rökkryddor mot astma, rökelsepulver mot astma, astmapulver |
|
Farmakopénamn | Species pro vaporibus, Vapor, Species fumales Species ad infusum pectorale, Species contra asthma, Pulvis anthiasthmaticus |
|
Engelska namn | Incense powder, perfumed incense, inhalation, inhalation powder | |
Andra namn | Romanska språk |
|
|
||
Tradition | Rökelsehistoria De tidigaste rökelseblandningarna, t. ex. för för religiöst bruk, var väldoftande träbitar, blad, blommor, bär, hartser och andra pulver som slängdes på eld eller glöd. |
|
Framställning | Blad, kryddor, hartser m.m. pulveriseras grovt och blandas med salpeter eller annat som befrämjar förbränningen. | |
Beskrivning | Grova pulver, t. ex. rena hartser, som avger doft (rumsparfym) och/eller rök (astmarökelse, insektsrökelse) när de bränns på glöd eller över låga. För metoder, se Rumsdoft nedan. |
|
Innehåll | Torra växtpulver |
|
Varianter | Rumsdofter är startsida till t. ex: • Fast rökelse - pulvren formade till koner, stickor eller tabletter. Rökelsepapper - förr till astmarökelse. • Rökelsevätskor - ångas eller sprayas. Luktpåsar, potpourrier och pomandrar som inte bränns eller värms. Förkylningsångbad att andas in. Luktsalt - akutlukter vid svimning och knock-out. |
|
Rumsdoft | Bränn på glöd |
|
|
||
Giftighet | Pulvrens fördel framför fast rökelse är att man slipper utfyllnadsämnena. Även förbränningsprodukter av eteriska oljor och hartser kan irritera slemhinnorna (sveda, rinnande ögo, hosta), särskilt hos astmatiker. Ångbad och rökelsevätskor som ångas av är mildare. | |
|
||
Recept |
||
Recept I (rökelse, det som görs för att förbättra lukten i hus eller kläder) |
Torr myrra Pignon (eng.) Olibanumharts Sävnöt Ved = bark av kanel Sbt Feniciskt rör (citrongräs) Inkwwn Dmtn Flytande styrax Males fint, blandas och lite därav placeras över eld. Ett annat bruk därav är det som kvinnorna gör: Honung De lägger läkemedel framställt enligt ovan i honung, kokar, blandar och formar till kulor. Med dessa röker de. Men de använder smakbitar av dem för att parfymera munnen. (Källa: Ebbell 1937 efter Ebers-papyrusen ca 1550 f. Kr.) Anm: Detta recept lämnar som synes en del övrigt att önska vad gäller uttolkningen av hieroglyferna. Ett tangentbord från 2000-talet kan inte heller göra rättvisa ens åt den fonetiska skriften; här saknas många små tecken under, över och omkring bokstäverna. |
|
Recept II (borneokamfer) |
Kristalliserad drakhjärna =
borneokamfer
- 1 quin Lägg in i ett ark rispapper i form av en cigarr. Tänd cigarren, håll den under näsan och andas in röken. Det häver smärtor i huvud och nacke. (Källa: Fazzioli 1989 efter kinesiska medicinska encyklopedin Ben Cao pin hui jing yao, 1505) |
|
Recept III (enbär) |
Enbär
Enbären kan i stället för rökpulver kastas på elden att förorsaka en angenäm lukt och förekomma os. De är goda att röka boningsrum och fähus under pest- och andra sjukliga tider, såsom ock eljest om man åstundar en frisk, hälsosam och ren luft i sin kammare; även så att röka barnets mössor vid hjärtsprång och att röka de ylleklut, varmed deras kropp gnides morgnar och aftnar efter scharlakansfeber och då de har engelska sjukan. Kompresser kan också rökas med enbär och ombindas när barnen besväras med en utfallande ändtarm. Att röka mössan eller servetten, som bindes om huvudet med enbär, och leda röken in i öronen, är ej att förkasta under flussaktig huvud- och örvärk. (Källa: Armfelt Hansell 1991; efter Michael Forslin: "Beskrifning Öfwer Eenars Egenskaper och Nytta / Sednare Delen", 1770) Anm. En svensk soldathandbok utgiven året innan rådde soldaterna att ha med sig enbär att röka och koka i vatten på sjön och i kvarteren.. |
|
Recept IV (to perfume an whole house, and purify the air) |
Rot av angelika
Vinäger av vitt vin Tag en angelikarot och torka den i ugnen eller framför öppen eld, smula den väl och låt den dra 4-5 dagar i vinäger. När roten ska användas värmer man en bricka tills den är glödhet och lägger angelikan på. Ångorna som stiger upp verkar kraftfullt renande på dålig luft. Måste upprepas flera gånger. (Källa: Day 1979 efter Buchoz: The Toilet of Flora, 1771) |
|
Recept V (rökelsekryddor) |
Olibani
- 2 uns Styracis (hondurasbalsam av amerikanska trädet Liquidambar styraciflua) - 6 drachmer Anime (harts av amerikanska trädet Hymenaea courbaril) - 6 drachmer Succini (bärnsten) - 2 drachmer Florum Rosarum rubrarum (Rosa gallica) - 1,5 drachmer Lavendel - 1,5 drachmer Blandas. Farmakopénamn: Species fumales = rökelsekryddor. (Källa: Pharmacopoea Svecica I 1775) Anm. Äldre svenska mått och vikter. |
|
Recept VI (dansk rökelse) |
• Resina Benzoes, Sumatra (Sumatrabensoe) - 180 viktdelar • Gummi-resina Olibanum (olibanumharts) - 120 viktdelar • Succinum (bärnsten) - 60 viktdelar • Aetheroleum Cedro (eterisk citronolja) - 1 viktdel • Aetheroleum Lavandulae (eterisk lavendelolja) - 1 viktdel Drogerna krossas, skäras eller hackas var för sig innan de blandas. Species fumales = rökkryddor. (Källa: Pharmaca Composita efter Pharmacopoea danica 1868) |
|
Recept VI (turkisk rökelse) |
• Lignum Juniperi (ved av enbuske) - 15 % vikt • Cortex cascarillae (kaskarillabark; Croton Eluteria) - 10 % vikt • Flores Caryophylli (blomknoppar av kryddnejlika) - 10 % vikt • Flores Lavanduale (blommor av lavendel) - 10 % vikt • Petala Rosae gallicae (torkade blomblad av gallicaros) - 10 % vikt • Resina Benzoes, Sumatra (Sumatrabensoe) - 10 % vikt • Styrax, calamitus (vanlig storax) - 10 % vikt • Balsamum peruvianum (perubalsam) - 5 % vikt • Gummi-resina Myrrha (myrraharts) - 5 % vikt • Gummi-resina Olibanum (olibanumharts) - 5 % vikt • Succinum (ambra) - 5 % vikt • Aetheroleum Bergamo (eterisk bergamottolja) - 2 % vikt • Aetheroleum Cedro (eterisk citronolja) - 2 % vikt • Aetheroleum Cassiae (eterisk kassiakanelolja) - 1 % vikt Blandas. Enträspånorna delas i flera lika delar, som var för sig färgas i olika färger och torkas, innan de blandas med övriga beståndsdelar. Species fumales orientales = turkisk rökelse. (Källa: Pharmaca Composita 1896 efter Pharmaca Composita I 1891) |
|
Recept VIII (rökkryddor mot astma) |
• Nitras kalicus (kalisalpeter) - 44 gram • Sacharum album (vitt socker) - 30 gram • Foiia Stramonii (blad av spikklubba = Datura stramonium) - 24 gram • Cortex Quebracho (bark av Schinopsis-arter) - 16 gram • Herba Lobeliae (läkelobeliaört = Lobelia inflata) - 6 gram 120 gram. De var för sig grovt pulveriserade beståndsdelarna blandas. Pulvis antiastmaticus = Rökkryddor mot astma. (Källa: Pharmaca Composita 1896 efter Pharmaca Composita I 1891) |
|
Recept IX (rökkryddor mot astma) |
• Nitras kalicus (kalisalpeter) - 30 gram • Sacharum album (vitt socker) - 24 gram • Foiia Stramonii (blad av spikklubba = Datura stramonium) - 20 gram • Cortex Quebracho (bark av Schinopsis-arter) - 16 gram • Herba Lobeliae (läkelobeliaört = Lobelia inflata) - 6 gram 96 gram. De var för sig grovt pulveriserade beståndsdelarna blandas. Pulvret delas i 12 delar om 8 gram. Pulvis antiastmaticus = Rökkryddor mot astma. (Källa: Pharmaca Composita 1896 efter Dr Billing) |
|
Recept X (rökkryddor mot astma) |
Kalisalpeter - 37 % vikt |
|
Recept XI | Rosenblad som
vissnat i skuggan Lavendel Timjan Kryddnejlikor Salt Stötas tillsammans i en mortel. Lite salt tillsättes och alltsammans packas i en glasburk och överbindes. Lagt på glöd på en skyffel ger det en angenäm doft. (Källa: Titellös häftessamling med råd för hemmet, utgiven före 1906 års stafningsreform) |
|
Recept XII (astmapulver) |
Folium stramonii, pulver nr 40 (blad av spikklubba; Datura stramonium) - 52 % vikt Kalii nitras, pulver nr 40 (kalisalpeter) - 30 % vikt Herba lobeliae, pulver nr 40 (lobeliaört; Lobelia inflata) - 12 % vikt • Cortex cascarillae, pulver nr 40 (kaskarillabark; Croton Eluteria) - 6 viktdelar Blandas. Blandningen siktas genom sikt nr 30. Astmapulvret är grågrönt. Farmakopénamn: Pulvis antiasthmaticus = astmapulver. (Källa: Svenska farmakopén X 1925) Anm. En ändring av det gamla receptet på rökkryddor för astma från upplagorna 1901 och 1908; se ovan. |
|
Recept XIII (lavendel) |
Torkade stjälkar av lavendel
Varmt vatten - 1 kaffekopp (225 ml) Salpeter - 15 ml Lös upp salpetern i vattnet. Blötlägg lavendelstjälkarna i blandningen en halvtimme. Torka och bränn för att få en långsamt pyrande rökelse. (Källa: Bremness 1995) |
|
Recept XIV (en) |
• Enris Gör upp eld och lägg enris överst. Andas in röken. Norsk huskur; en man hävdar att han blivit mer motståndskraftig mot infektioner efter det att han en gång andades in enrisrök. (Källa: Wicklund 1998) |
|
Recept XV (bävergäll) |
Bävergäll
Klipp upp ett litet hål nere vid botten på en ölburk (eller bit upp det med tänderna). Stoppa in ett tänt värmeljus. Strö lite bävergäll uppe på locket. (Källa: Bäverjägaren 2002) |
|
|
||
Litteratur:
Se t. ex. Berlin (1849), Berlin (1851), Gentz och Lindgren (1946),
Kinkele (2004), Lindgren (1918), Nielsen (1986), Pharmacopoea Svecica I
(1775), Svenska farmakopén VIII (1901). • Nätpublikationer: Miljöministeriet, Miljöstyrelsen (2004): Afgivelse af kemiske stoffer i rögelse (2009 04 29). |
||
|
||
© Shenet 1997 - 2013 |
||
|