Shenet - Rökelsepulver


	Rumsdofter Rökelsepulver

Synonymer	• Rökpulver, rökkryddor, rökelsekryddor, rökelse, lös rökelse • Bröstkryddor, rökelsekryddor, kryddor för inhalation, rökkryddor mot astma, rökelsepulver mot astma, astmapulver
Farmakopénamn	• Species pro vaporibus, Vapor, Species fumales • Species ad infusum pectorale, Species contra asthma, Pulvis anthiasthmaticus
Engelska namn	Incense powder, perfumed incense, inhalation, inhalation powder
Andra namn	Romanska språk Tus (latin) Nordiska språk Røgelse, løs røgelse, røgelsegranulat, røgelsepulver (danska) Asiatiska språk Shokô (japanska)

Tradition	• Rökelsehistoria De tidigaste rökelseblandningarna, t. ex. för för religiöst bruk, var väldoftande träbitar, blad, blommor, bär, hartser och andra pulver som slängdes på eld eller glöd.
Framställning	Blad, kryddor, hartser m.m. pulveriseras grovt och blandas med salpeter eller annat som befrämjar förbränningen.
Beskrivning	Grova pulver, t. ex. rena hartser, som avger doft (rumsparfym) och/eller rök (astmarökelse, insektsrökelse) när de bränns på glöd eller över låga. För metoder, se Rumsdoft nedan.
Innehåll	Torra växtpulver Torra växtpulver fungerar i viss mån som doftämne men framför allt som bulkmedel och medium för andra doftämnen. Det ingår ofta i fasta rökelser medan det i rökelsepapper motsvaras av papperet och i rökelsevätskorna av den neutrala vätskan. Allt som kan glöda eller brinna kan ingå. Det behöver inte vara lika finmalet som i fast rökelse utan ganska grovhackat. När det är meningen att rökelsen ska ryka, t. ex. mot insekter, kan växtpulvren utgöra ända upp till 80 %. • Ved, bark och kvistar: cassia, kanel, sandelträ, rött sandelträ, örnträd, stjälkrester av lavendel... Kaskarillabark (Croton eluteria) användes i forna tiders astmapulver. • Rötter: nard, kalmus, irisrot... • Frön, frukter och fruktskal: enbär, angelika, stjärnanis, tonkabönor, skal av apelsin... • Blommor: rosenblad, kryddnejlikor, lavendel... • Blad och barr: en, lager, myrten, patchouli, mejram, rosmarin, timjan... Astmapulvren byggde vanligen på spikklubba (Datura stramonium) och/eller lobeliaört (Lobelia inflata). Blad av belladonna (Atropa belladonna), bolmört (Hyoscyamus niger) och indisk hampa kunde också ingå. Hartser Smulas och blandas med växtpulver. I fast rökelse där de också är bindemedel för att hålla ihop formen. Hartsen värms i vattenbad eller varm ugn och blandas med övrigt medan den är mjuk. • Väldoftande: Bensoeharts, frankincense, myrra... Dosering: Hur lite eller mycket man vill, resten torra växtpulver. • Absolut vanligast förr var de fasta animaliska ämnena, särskilt mysk och ambra. Bävergäll och sibet kan bara användas i små mängder. • Kåda och kolofonium som använts i Norden som bindemedel i fast rökelse; lukten är inget vidare. Behöver vara åtminstone en fjärdedel av volymen, resten torra växtpulver, för att hålla samman fasta massor. Flytande doftämnen Kan kan vara allt från förkylningsmedel till insektsmedel och väljas för att passa olika rum, aktiviteter och sinnesstämningar. Guide finns på startsidan till rumsdofter. • Eteriska oljor (1-2 %): Blandas i massan och får torka in - droppa inte direkt i eld. • Tinkturer med mycket doft. Eau de cologne går utmärkt. Glödmedel Glödmedel är inte nödvändigt men främjar jämn förbränning av de torra ämnena, som ska glöda, inte brinna: Torra glödmedel Blandas med de övriga torra ingredienserna. • Rökelsekol (kol med 5-10 % kalisalpeter): 1 volymdel rökelsekol smulas ihop med 20 volymdelar övrigt. Det vanliga idag är annars köpta briketter, som antänds så att de börjar glöda varefter rökelsepulver strös på; se nedan. • Salpeter: En tjugondel upp till en tredjedel av volymen. I blandningar med ört, socker och salpeter tages ungefär en tredjedels volym av vardera. Kramplösande på luftvägarna. • Socker: I blandningar med ört, socker och salpeter tages ungefär en tredjedels volym av vardera, eller socker en fjärdedel. Sätt inte eld på socker + salpeter, det blir en våldsam låga. Flytande glödmedel Lösningar av fasta ämnen som rökelseingredienserna får dra i en halvtimme, därefter torkning. • Salpeterlösning: 1 volymdel salpeter + 4-10 volymdelar halvvarmt vatten. • Salpeter-sockerlösning: Som salpeterlösning men upp till hälften av salpetern ersätts med socker. Inte lika bra men förekommer. Sätt inte eld på socker + salpeter, det blir en våldsam låga. • Alunlösning: Används för att göra papper "obrännbart", d.v.s. så att det inte brinner med låga utan endast glöder. Pröva 1 del alun + 10 delar vatten, t. ex. 10 gram alun + 1 dl vatten.
Varianter	Rumsdofter är startsida till t. ex: • Fast rökelse - pulvren formade till koner, stickor eller tabletter. • Rökelsepapper - förr till astmarökelse. • Rökelsevätskor - ångas eller sprayas. • Luktpåsar, potpourrier och pomandrar som inte bränns eller värms. • Förkylningsångbad att andas in. • Luktsalt - akutlukter vid svimning och knock-out.

Rumsdoft	Bränn på glöd Torkade örter och rökelsepulver med eller utan hartser ryker bra från glöd. • Glödande vedträn i öppen spis. Vänta alltså tills elden brunnit ut. • Kol i engångsgrillar kan användas men luktar. • Glödheta metallytor - spisplatta, stekpanna, ugnsplåt, kamin. Inte lämpligt för hartser, som smälter och sedan är nästan omöjliga att få bort. • I den japanska rökelseceremonin läggs rökelsepulvret mycket konstfullt på en tunn skiva glimmer som vilar på en bädd av aska och glödande kol i en skål. Glödande rökelsekol Briketter av kol + 5-10 % kalisalpeter som finns att köpa i new agebutiker används så här: • Placera briketten på eldfast underlag. Bäst är om den får stå på ett nät eftersom det låter luft komma till från alla håll. • Antänd bricketten runtom på några ställen. Den kommer att glöda med små röda gnistor men för övrigt se helt inaktiv ut. Efter ett par minuter är den vit och klar att använda. • Strö pulvret i brikettens fördjupning. Den kommer att glöda i 30-40 minuter. Dess egen rök och lukt minskar efter en stund. Bränn över låga Att bränna rökelse i öppen låga är oekonomiskt men ger ren doft. • Öppen eld - släng in kvistar och annat som brinner. • Bränn i ljuslåga: Örter och annat som brinner upp fort kan brännas i en tesil över ett ljus. Det fungerar inte med hartser, som smälter och rinner ner på lågan. • Smält över ljuslåga: Håll en tesked med några rökelsekorn över ett ljus ett par minuter. Engångsmaterial som aluminiumfolie och tomma värmeljusbehållare kan monteras över låga. Hartsrikt rökelsematerial kommer att smälta, inte brinna, och avge ren och oblandad rök och doft. Bäverjägarens rökelsekar Klipp upp ett litet hål nere vid botten på en ölburk (eller bit upp det med tänderna). Stoppa in ett tänt värmeljus. Strö lite bävergäll uppe på locket.

Giftighet	Pulvrens fördel framför fast rökelse är att man slipper utfyllnadsämnena. Även förbränningsprodukter av eteriska oljor och hartser kan irritera slemhinnorna (sveda, rinnande ögo, hosta), särskilt hos astmatiker. Ångbad och rökelsevätskor som ångas av är mildare.

	Recept
Recept I (rökelse, det som görs för att förbättra lukten i hus eller kläder)	• Torr myrra • Pignon (eng.) • Olibanumharts • Sävnöt • Ved = bark av kanel • Sbt • Feniciskt rör (citrongräs) • Inkwwn • Dmtn • Flytande styrax Males fint, blandas och lite därav placeras över eld. Ett annat bruk därav är det som kvinnorna gör: • Honung De lägger läkemedel framställt enligt ovan i honung, kokar, blandar och formar till kulor. Med dessa röker de. Men de använder smakbitar av dem för att parfymera munnen. (Källa: Ebbell 1937 efter Ebers-papyrusen ca 1550 f. Kr.) Anm: Detta recept lämnar som synes en del övrigt att önska vad gäller uttolkningen av hieroglyferna. Ett tangentbord från 2000-talet kan inte heller göra rättvisa ens åt den fonetiska skriften; här saknas många små tecken under, över och omkring bokstäverna.
Recept II (borneokamfer)	• Kristalliserad drakhjärna = borneokamfer - 1 quin Lägg in i ett ark rispapper i form av en cigarr. Tänd cigarren, håll den under näsan och andas in röken. Det häver smärtor i huvud och nacke. (Källa: Fazzioli 1989 efter kinesiska medicinska encyklopedin Ben Cao pin hui jing yao, 1505)
Recept III (enbär)	• Enbär Enbären kan i stället för rökpulver kastas på elden att förorsaka en angenäm lukt och förekomma os. De är goda att röka boningsrum och fähus under pest- och andra sjukliga tider, såsom ock eljest om man åstundar en frisk, hälsosam och ren luft i sin kammare; även så att röka barnets mössor vid hjärtsprång och att röka de ylleklut, varmed deras kropp gnides morgnar och aftnar efter scharlakansfeber och då de har engelska sjukan. Kompresser kan också rökas med enbär och ombindas när barnen besväras med en utfallande ändtarm. Att röka mössan eller servetten, som bindes om huvudet med enbär, och leda röken in i öronen, är ej att förkasta under flussaktig huvud- och örvärk. (Källa: Armfelt Hansell 1991; efter Michael Forslin: "Beskrifning Öfwer Eenars Egenskaper och Nytta / Sednare Delen", 1770) Anm. En svensk soldathandbok utgiven året innan rådde soldaterna att ha med sig enbär att röka och koka i vatten på sjön och i kvarteren..
Recept IV (to perfume an whole house, and purify the air)	• Rot av angelika • Vinäger av vitt vin Tag en angelikarot och torka den i ugnen eller framför öppen eld, smula den väl och låt den dra 4-5 dagar i vinäger. När roten ska användas värmer man en bricka tills den är glödhet och lägger angelikan på. Ångorna som stiger upp verkar kraftfullt renande på dålig luft. Måste upprepas flera gånger. (Källa: Day 1979 efter Buchoz: The Toilet of Flora, 1771)
Recept V (rökelsekryddor)	• Olibani - 2 uns • Styracis (hondurasbalsam av amerikanska trädet Liquidambar styraciflua) - 6 drachmer • Anime (harts av amerikanska trädet Hymenaea courbaril) - 6 drachmer • Succini (bärnsten) - 2 drachmer • Florum Rosarum rubrarum (Rosa gallica) - 1,5 drachmer • Lavendel - 1,5 drachmer Blandas. Farmakopénamn: Species fumales = rökelsekryddor. (Källa: Pharmacopoea Svecica I 1775) Anm. Äldre svenska mått och vikter.
Recept VI (dansk rökelse)	• Resina Benzoes, Sumatra (Sumatrabensoe) - 180 viktdelar • Gummi-resina Olibanum (olibanumharts) - 120 viktdelar • Succinum (bärnsten) - 60 viktdelar • Aetheroleum Cedro (eterisk citronolja) - 1 viktdel • Aetheroleum Lavandulae (eterisk lavendelolja) - 1 viktdel Drogerna krossas, skäras eller hackas var för sig innan de blandas. Species fumales = rökkryddor. (Källa: Pharmaca Composita efter Pharmacopoea danica 1868)
Recept VI (turkisk rökelse)	• Lignum Juniperi (ved av enbuske) - 15 % vikt • Cortex cascarillae (kaskarillabark; Croton Eluteria) - 10 % vikt • Flores Caryophylli (blomknoppar av kryddnejlika) - 10 % vikt • Flores Lavanduale (blommor av lavendel) - 10 % vikt • Petala Rosae gallicae (torkade blomblad av gallicaros) - 10 % vikt • Resina Benzoes, Sumatra (Sumatrabensoe) - 10 % vikt • Styrax, calamitus (vanlig storax) - 10 % vikt • Balsamum peruvianum (perubalsam) - 5 % vikt • Gummi-resina Myrrha (myrraharts) - 5 % vikt • Gummi-resina Olibanum (olibanumharts) - 5 % vikt • Succinum (ambra) - 5 % vikt • Aetheroleum Bergamo (eterisk bergamottolja) - 2 % vikt • Aetheroleum Cedro (eterisk citronolja) - 2 % vikt • Aetheroleum Cassiae (eterisk kassiakanelolja) - 1 % vikt Blandas. Enträspånorna delas i flera lika delar, som var för sig färgas i olika färger och torkas, innan de blandas med övriga beståndsdelar. Species fumales orientales = turkisk rökelse. (Källa: Pharmaca Composita 1896 efter Pharmaca Composita I 1891)
Recept VIII (rökkryddor mot astma)	• Nitras kalicus (kalisalpeter) - 44 gram • Sacharum album (vitt socker) - 30 gram • Foiia Stramonii (blad av spikklubba = Datura stramonium) - 24 gram • Cortex Quebracho (bark av Schinopsis-arter) - 16 gram • Herba Lobeliae (läkelobeliaört = Lobelia inflata) - 6 gram 120 gram. De var för sig grovt pulveriserade beståndsdelarna blandas. Pulvis antiastmaticus = Rökkryddor mot astma. (Källa: Pharmaca Composita 1896 efter Pharmaca Composita I 1891)
Recept IX (rökkryddor mot astma)	• Nitras kalicus (kalisalpeter) - 30 gram • Sacharum album (vitt socker) - 24 gram • Foiia Stramonii (blad av spikklubba = Datura stramonium) - 20 gram • Cortex Quebracho (bark av Schinopsis-arter) - 16 gram • Herba Lobeliae (läkelobeliaört = Lobelia inflata) - 6 gram 96 gram. De var för sig grovt pulveriserade beståndsdelarna blandas. Pulvret delas i 12 delar om 8 gram. Pulvis antiastmaticus = Rökkryddor mot astma. (Källa: Pharmaca Composita 1896 efter Dr Billing)
Recept X (rökkryddor mot astma)	• Kalisalpeter - 37 % vikt • Socker - 32 % vikt • Blad av spikklubba (Datura stramonium) - 25 % vikt • Lobeliaört (Lobelia inflata) - 6 % vikt Blandas. Farmakopénamn: Species contra asthma = Rökkryddor mot astma. (Källa: Svenska farmakopén VIII 1901) Anm. Infördes i åttonde upplagan 1901 och stod kvar i den följande 1908. I tionde upplagan 1925 ändrades receptet och namnet ändrades till astmapulver; se nedan.
Recept XI	• Rosenblad som vissnat i skuggan • Lavendel • Timjan • Kryddnejlikor • Salt Stötas tillsammans i en mortel. Lite salt tillsättes och alltsammans packas i en glasburk och överbindes. Lagt på glöd på en skyffel ger det en angenäm doft. (Källa: Titellös häftessamling med råd för hemmet, utgiven före 1906 års stafningsreform)
Recept XII (astmapulver)	• Folium stramonii, pulver nr 40 (blad av spikklubba; Datura stramonium) - 52 % vikt • Kalii nitras, pulver nr 40 (kalisalpeter) - 30 % vikt • Herba lobeliae, pulver nr 40 (lobeliaört; Lobelia inflata) - 12 % vikt • Cortex cascarillae, pulver nr 40 (kaskarillabark; Croton Eluteria) - 6 viktdelar Blandas. Blandningen siktas genom sikt nr 30. Astmapulvret är grågrönt. Farmakopénamn: Pulvis antiasthmaticus = astmapulver. (Källa: Svenska farmakopén X 1925) Anm. En ändring av det gamla receptet på rökkryddor för astma från upplagorna 1901 och 1908; se ovan.
Recept XIII (lavendel)	• Torkade stjälkar av lavendel • Varmt vatten - 1 kaffekopp (225 ml) • Salpeter - 15 ml Lös upp salpetern i vattnet. Blötlägg lavendelstjälkarna i blandningen en halvtimme. Torka och bränn för att få en långsamt pyrande rökelse. (Källa: Bremness 1995)
Recept XIV (en)	• Enris Gör upp eld och lägg enris överst. Andas in röken. Norsk huskur; en man hävdar att han blivit mer motståndskraftig mot infektioner efter det att han en gång andades in enrisrök. (Källa: Wicklund 1998)
Recept XV (bävergäll)	• Bävergäll Klipp upp ett litet hål nere vid botten på en ölburk (eller bit upp det med tänderna). Stoppa in ett tänt värmeljus. Strö lite bävergäll uppe på locket. (Källa: Bäverjägaren 2002)

• Litteratur: Se t. ex. Berlin (1849), Berlin (1851), Gentz och Lindgren (1946), Kinkele (2004), Lindgren (1918), Nielsen (1986), Pharmacopoea Svecica I (1775), Svenska farmakopén VIII (1901). • Nätpublikationer: Miljöministeriet, Miljöstyrelsen (2004): Afgivelse af kemiske stoffer i rögelse (2009 04 29).



© Shenet 1997 - 2013 Adress: http://www.shenet.se/recept/rokelsepulver.html Datum: 2019 03 24 - Uppdaterad: 2010 02 16 Cookieinfo

Recept