![]() |
Oljebaserad parfym
|
|
|
(Jean-Paul Guerlain) |
||
| Synonymer | Parfymolja, oljeparfym | |
| Engelska namn | Perfume oil | |
|
|
||
| Tradition | Utdrag i olja och fett är antagligen
det äldsta sättet att ta till vara dofter -
fett tar upp dem mycket bra. Grekland Aristoteles lärjunge Theofrastus skriver på 300-talet f. Kr: om parfymtillverkning. |
|
|
||
|
Det handlar här om örtolja;
se vidare där om vad grekerna doftsatte med - det
var mycket.
En annan grekisk text berättar hur en rik grek smörjer in sig: |
||
|
||
| Rom
Romarnas feta parymer kunde vara fasta eller flytande men man använde också gärna puderparfymer på kläder och tyger. Så skickliga som egypterna blev de dock inte på örtoljor. Mer parfymhistoria! |
||
| Framställning | Drar man ut växter i olja får man örtolja, använder man fett får man pomada, med tillsats av vax en salva. Med tillräckligt mycket doftämnen kan också vilken emulsionskräm som helst förvandlas till en parfym. | |
| Beskrivning | Starkt doftande olja. | |
| Mått och vikt | 100 ml väger ca 95 fram. | |
| Löslighet | Vatten
och vattenlösliga ämnen som glycerin,
ättika och alkohol
löses inte i oljan. Fettlösliga ämnen som fett, oljor, vaxer, eteriska oljor och hartser kan lösas i oljan. |
|
| Innehåll | Vegetabilisk olja
Jojobaolja används i första hand men är dyr. Andra användbara oljor är risolja, turkisk rödolja, ricinolja och fraktionerad kokosolja - ingen av dem har egen lukt, ändrar lukt eller härsknar. Man kan också använda en örtolja. Eteriska oljor • 10-20 % av parfymens volym (200-400 droppar per dl olja). Oljebaserad parfym blir lätt för tung och slö så man bör vara försiktig med basnoter; inte mer än 30 %. Mellannoter kan utgöra drygt 20 % och toppnoter upp till 50 %. På ingångssidan till parfym ges tips om doftblandning och doftblandningar. |
|
| Varianter | Ytterst få starkt parfymerade
oljor säljs som parfym, däremot som badoljor
och hudoljor. Förtjockar man oljan får man praktiska stift och salvor. Örtolja - växtudrag i olja. |
|
| Hållbarhet |
Oljebaserad parfym måste inte mogna lika tvunget som alkoholbaserad men blir
bättre efter ett par-tre veckor - doften rundas
av och blir mindre rå.
Parfymerade oljor från
varuhushyllan brukar ha en hållbarhet
på ett år men håller sig längre än så. Hemgjord är mindre hållbar eftersom den inte är lika konserverad. Oljebaserad håller kortare tid än alkoholbaserad. Mycket beror på basoljans kvalitet. |
|
|
|
||
| Hudreaktion | Oljebaserad parfym är snällare än alkoholbaserad, men för den som har känslig hy kan det vara bättre att ta en alkoholhaltig parfym i hårtopparna. Det som kan irritera är framför allt doftämnena - och det kan vara lockande att sätta på sig stora mängder av en oljeparfym och börja använda den som om den vore en hudolja. | |
|
|
||
Recept |
||
| Recept I (grundrecept) |
Jojobaolja,
hasselnötsolja,
turkisk rödolja,
ricinolja, fraktionerad
kokosolja, örtolja
- 90-80 ml Eterisk olja - 10-20 ml (250-500 droppar) Totalt 100 ml varav eterisk olja 10-20 %. Lockas inte att använda som hudolja! (Källa: Shenet 2000) |
|
| Recept II (grundrecept) |
Jojobaolja
- 15 ml Eteriska oljor - ca 10 % volym = 1,5 ml (ca 60 droppar) Basnoter - 30 % = 0,45 ml (ca 18 droppar) Mellannoter - 20 % = 0,30 ml (ca 12 droppar) Toppnoter - 50 % = 0,75 ml (ca 30 droppar) (Källa: Aftel 2003) Anm. Totalt 16,5 ml varav eterisk olja ca 9 %. |
|
|
|
||
|
Litteratur:
Se t. ex. Aftel (2003), Theofrastos (1916; On odours).
|
||
|
|
||
|
© Shenet 1997 - 2010 |
||
|
|
||