Shenet - Parfym och doftblandning



	Parfym och doftblandning Parfymtyper: Alkoholbaserad - Enzymbaserad - Oljebaserad - Stift - Pulver - Luktpåsar t. ex. Cologne - Hårparfym - Tvålparfym - Luktsalt Dofttyper: Essenskopior - Antika - Orientaliska - Läder - Chypres - Blom - Citrus - Gröna - Barr Historisk parfym: Parfymhistoria - Forntida och antika parfymer - Parfymfamiljerna
You begin as a composer. You finish as a sculptor. (Jean Kerleo, chefsparfymör hos Jean Patou, 1998)
Synonymer	Parfym, essens, extrakt
Engelska namn	Scent, perfume, essence
Andra namn	Romanska språk Parfum, extrait (franska), profumo (italienska), perfume (spanska), perfume (portugisiska) Asiatiska språk Attr (persiska), otor, atar (arabiska), attar (hindi), perfume (turkiska), binobar (kurdiska), kôsui (japanska) Nordiska språk Parfume (danska), ilmvatn (isländska), tuoksu (finska) Andra språk Parfüm, Riechmittel, Duft (tyska), parfumeren, parfum (holländska)

Tradition	• Parfymhistoria och dagens parfymfamiljer.
Framställning	Det är med hygienpreparat som med TV-apparater och diskmaskiner: De har olika etikett och pris men kommer ofta från samma fabrik. Små tillverkare köper in halvfabrikat - fullt fungerande baschampo, baskräm, bastvål etc. - och kompletterar med en eller annan tillsats och färdiga doftblandningar (Blå lagun, Fräsch och ren, Blombas 7695). Inte ens stora tillverkare chansar med den oerhört viktiga doftsättningen. Rätten att tillverka en parfym lejs ut till licensföretag som i sin tur beställer doften från företag som är specialiserade på doft- och smakämnen. För dem är parfym en prestigefylld men mycket liten del av verksamheten. Mest handlar det om att doftsätta diskmedel och pulvervaniljsås. • Mer om parfymindustri
Beskrivning	• Oljebaserad parfym: Oljeparfymer var förr det vanliga. Idag finns de mest som badoljor och starkt parfymerade hudoljor. • Parfymstift och salva: Oljebaserad parfym i fast form. Dagens motsvarighet är parfymerade hudkrämer. • Pulverparfym: Den form som förändrats minst - vi har fortfarande luktpåsar och potpourrier för rummet och parfymerad talk för kroppen. • Alkoholbaserad parfym: Den vanligaste formen idag - alkohol löser det mesta, är hållbart, ger sting till doften, tar liten plats och kan förpackas snyggt. • Enzymbaserad parfym: Ett djärvt experiment som aldrig slog. • Rökelse: Det var så det började - per fumes = genom rök.
Innehåll ! På jakt efter en doft	Vad som behövs till parfym är doftämnen och ett medium att lösa dem i: Medium • I oljebaserad parfym löses doftämnena i vegetabilisk olja. • I parfymstift och salva blandas doftämnena i cerat eller salva. • I pulverparfym får neutrala pulver som talk bära doften. • I alkoholbaserad parfym är lösningsmedlet alkohol. • I enzymbaserad parfym är mediet växtsafter. • I rökelser är vehikeln pulveriserade växter. Mediet må vara neutralt men det påverkar ändå hur doften sätts ihop. En doft som ska säljas både på flaska och som tvål kan inte göras på exakt samma doftingredienser; de skulle inte lukta likadant. Principerna för kompositionen är dock desamma. Doftämnen Dofterna i dagens parfymer består nästan helt av rena kemikalier, isolerade ur eteriska oljor eller syntetiskt framställda. Industrin har goda skäl till att föredra dem - se bara under eteriska oljors innehåll hur doft, pris och andra egenskaper kan variera efter säsong, växtplats, skördetid och andra faktorer. Standardiserade kemikalier är enklare och billigare både att köpa in, lagra och använda. De är mer koncentrerade (tar mindre plats), hållbara (klarar åratal på fabriks- och butikshyllor) och förutsägbara (inga felslagna skördar, mindre svårutbildad och dyr pesonal, färre ekonomiska och politiska överraskningar). Doftföretagen avskyr indiska politiker som tillåter priset på sandelträolja att stiga och Gulfkriser som ställer dem utan galbanum. Idag utgör eteriska oljor kanske tiondelen av doftämnena i fina parfymer. Mest fungerar de avrundande mellan kemikalierna som kan bli råa. Ju skickligare parfymör, desto mindre äkta vara behövs. För den som vill göra parfym i liten skala är isolerade och syntetiska doftämnen inget att stå efter. De kan sällan köpas av privatpersoner, är dyra och svårdoserade i små mängder, ofta hudirriterande och giftiga och ger kantiga doftresultat. Långt mer fantasieggande är att göra parfym med doftande utdrag ur växter: • till alkoholbaserad parfym tinkturer (spritutdrag), ensamt eller som lösningsmedel för ytterligare doftämnen. • till oljebaserad parfym örtoljor (oljeutdrag), ensamt eller som lösningsmedel för ytterligare doftämnen. • till båda eteriska oljor för ytterligare doft. Dessa är de starkaste och renaste naturliga doftämnena. På dem baseras principerna för doftkomposition som följs av även den mest "kemiske" parfymör.
Komposition	Doftblandningar kan göras mycket enkla - ja, de blir nästan alltid bäst så. Säkraste sättet att förstöra en doftblandning är att göra den för komplicerad. En bra metod för både nybörjaren och den avancerade är att utgå från en favoritdoft - en eterisk olja från en favoritblomma eller en mycket enkel grundblandning - och variera den genom att tillsätta en eller två andra. Redan genom att ändra proportionerna mellan två-tre eteriska oljor får man många olika dofter. Lavendel + svartpeppar är verkligen något helt annat än lavendel + citron - och lavendel spetsad med lite citron blir sannerligen inte samma sak som massor av citron med lite lavendel. Och citron och svartpeppar...? Alla tre...? Linjära dofter Fram till omkring 1900 komponerades parfymer kring en enstaka doft, vanligen en blomma, som varierades, understöddes och förstärktes av övriga doftämnen. "Parfym" betydde fortfarande dofter från naturen och det gällde att efterlikna ett original så mycket som möjligt. Det svåra var att få doften stabil - den skulle ju fortsätta lukta likadant. Gjorde man en lavendel-citrondoft var den naturligtvis misslyckad om citronen dunstade av snabbare och parfymen luktade bara lavendel efter några timmar. Sådana dofter är ovanliga idag men är de i sann mening klassiska, för så har man gjort dofter sedan antiken. Klassiska dofter Termen "klassisk" används idag istället om 1900-talstypen av dofter. Terminologin har hämtats från den klassiska musiken. Doften är en komposition som börjar med ett ackord. Doftämnen avdunstar i en förutsägbar takt och samspelar till en harmoni som rör sig från en fas till en annan. De första minuterna avges lättflyktiga toppnoter, under de följande timmarna mellannoterna och sist basnoterna som kan ligga kvar i dagar. Vid kompositionen tar man alltså hänsyn till doftämnenas olika flyktighet och balanserar de olika noterna mot varandra. Principen gäller än och sitter i ryggmärgen på varje parfymör.
Toppnoter	Toppnot, huvudnot Eng. Top note, head note, fr. têtes, départ Toppnoten är den första förnimmelse av en doftblandning, anslaget - det som ska väcka intresset, få en att piggna till och bli nyfiken. Exakt vad det är behöver inte kännas igen. Det kan vara en vag friskhet, som när en mikroskopisk mängd kamfer ger ett sting till en eau de cologne utan att man nödvändigtvis identifierar den som kamfer. Tvärtom kan något okänt hjälpa till att väcka nyfikenheten. Ibland ska toppnoten förvilla och kamouflera, som när en basnots startlukt inte är så god - toppnotens uppgift är då att ge näsan "något att arbeta med" tills basnoten börjar lukta gott. Eteriska oljor efter dofttyper. • Exempel: Lätta, friska, skarpa och uppiggande dofter - de flesta citrus (citron), alla myntor (pepparmynta), skarpt gröna (tallbarr), lätta blomdofter (neroli) och kryddor med sting (svartpeppar). Eteriska oljor med toppnot är vanligen tunna och ljusa. • Mängd: I alkoholbaserad parfym kan toppnoterna utgöra runt 30 % av doftämnenas volym. Oljebaserad parfym har tyngre karaktär och behöver mer toppnoter för att slå igenom, upp till 50 % av volymen. Känns doften livlös har den för lite toppnot. • Varaktighet: Toppnoten känns i kanske 10-20 minuter sedan man strukit parfymen på huden, därefter tar djupare doftämnen över. Väljer man en parfym på stundens impuls kan man få en överraskningeng en timme senare när toppnoten har klingat av! Efter 6-18 timmar, senast inom ett dygn, är hela toppnoten borta.
Mellannoter	Mellannot, hjärtnot Eng. Middle note, medium note, heart note, core odour, fr. corp, coeur Parfymens mellannot är det som följer på första intrycket - ett lugnare och kvalmigare centrum mellan spritsighet och tyngd. Mellannoten samlar ihop och rundar av och ger parfymen den typiska karaktär som sorterar in den i en doftfamilj - citrusdoft, blomdoft, orientalisk o.s.v. Typiska mellanoter fungerar ofta balanserande; lugnar ner om man är på högvarv och piggar upp om man är slö. Mellannoterna är också de doftämnen som luktar mest olika på olika människor. Eteriska oljor efter dofttyper. • Exempel: Hit hör de flesta blomdofter (jasmin) och många söta dominanta kryddor (kanel). • Mängd: I alkoholbaserad parfym kan mellannoterna utgöra runt 30 % av doftämnenas volym, i oljebaserad drygt 20 %. • Varaktighet: Mellannoten dyker upp efter kanske en kvart när toppnoten börjar klinga av. I en bra parfym sitter den sedan kvar på huden i åtminstone fyra timmar. Utstruken på ett papper kan den sitta kvar ett dygn eller två.
Basnoter	Basnot, lägstanot, fundament Eng. Base note, lower note, back note, fr. base Sist kommer basnoten - parfymens eftersmak som är tung, stabil och betryggande. Effekten är lugnande och avslappnande intill förslöande och tyngande. Om man har en tendens att överdosera basnoter vid doftblandning - lätt hänt eftersom dessa dofter inte är så omedelbara - kan det vara bra att börja med dem när man blandar, alltså bygga doften "nerifrån". Då lägger man inte till för mycket utan arbetar utifrån en bekant och pålitlig grund. Eteriska oljor efter dofttyper. • Exempel: Hit hör feta jorddofter (ekmossa), trädofter (sandelträ), kådor (myrra) och de fyra animaliska tungviktarna (ambra, bävergäll, mysk, sibet l). Eteriska oljor med basnot är vanligen tjocka och trögflytande och mörka till färgen. • Mängd: I alkoholbaserad parfym kan basnoterna utgöra runt 40 % av doftämnenas volym, i oljebaserad runt 30 %. Luktar blandningen tungt och dyigt efter en månads lagring har man tagit för mycket. • Varaktighet: Basnoten mognar fram efter ett par timmar på huden och stannar kvar i åtminstone sex; i extrema fall kan man känna den i upp till en vecka. På papper, textilier och läder kan basnoter sitta kvar i månader och till och med årtionden.
	Varje doftblandning behöver också något lite från ytterligare en doftgrupp:
Fixatörer	Fixatörer, fixativer, bindemedel Eng. Fixatives, fixators, fr. fixateurs, fonds Fixatörer är som namnet säger ämnen som fixerar, nämligen andra doftämnens hållbarhet och stabilitet. De minskar flyktigheten så att doften stannar kvar längre och oxideringen så att doften inte förändras. Fixatören kan vara luktlös - praktiskt med kemikalier som fixerar utan att lägga sig i doftbilden - lukta illa eller vara effektiv i så låg dos att dess egen doft inte märks. Doftande hartsoljor med hög kokpunkt är vanliga fixatörer; de fördröjer avdunstning genom att bilda en skyddande hinna runt doftämnena. Andra doftande oljor avdunstar helt enkelt långsamt utan att påverka andra ämnens flyktighet. Många basnoter är också fixatörer: • Söta, tunga: Asafoetida, benzoin, ekmossa, labdanum, labdanum absolut, muskatellsalvia, perubalsam, patchouli, vanilj. • Något friskare: Elemi, frankincense, galbanum, myrra, opoponax, sandelträ, australiskt sandelträ, vetivert, Virginiaceder. • De fyra klassiska animaliska fixatörerna ambra, bävergäll, mysk och sibet tillskrivs en nästan magisk förmåga att ge andra doftämnen liv. Det enda av dem som fortfarande används i någon utsträckning är sibet. • Absoluter och resinoider har också nästan alltid fixerande effekt.
Lukttricks	"Notsystemet" är inget regelverk utan ett beskrivande språk. Det är lätt att rätta till receptet på en blandning som inte höll sig om man inser att den blandades av enbart flyktiga toppnoter. Med noterna som glosor kan man också öva upp förmågan att identifiera dofter. Här några tricks för att hitta beståndsdelarna i dofter: Hitta noterna i parfymen Droppa parfym på ett Melitta-filter och lukta genast (anteckna!). Lukta igen efter en kvart - det luktar annorlunda. Kom tillbaka efter en timme, två timmar, nästa dag, en vecka senare. Det kommer att lukta annorlunda varje gång eftersom doftämnen avges hela tiden. Med denna metod kan man lukta sig fram till vad en blandning består av - ingredienserna avslöjar sig undan för undan, toppnoter först, basnoter sist. Hitta noterna i den eteriska oljan Likadant kan man göra med eteriska oljor. Även de består av enskilda doftämnen som avges i olika takt. Det första sniffet på en basnot, basnotens egen toppnot, kan lukta rent illa - det är detta parfymers toppnot ibland ska kamouflera. Doften blir mjukare och mildare varftefter mellannot och basnot börjar avges. Leta doftämnen i parfymen Tillfällig luktbedövning kan vara till hjälp när man letar doftämnen i en parfym (eller kräm eller annat) och vill bortse från ett visst ämne, t. ex. en eterisk olja som du redan har identifierat. Du måste ha just den oljan hemma. Lukta på den eteriska oljan 10-15 sekunder. Lukta sedan på parfymen. I några minuter kommer luktsensorerna att vara mättade och okänsliga för oljan och du kan koncentrera dig på att leta efter andra doftingredienser i parfymen. Jämför två parfymer Tillfällig bedövning kan också utnyttjas för att jämföra doftblandningar. Tänk på att den nya måste ha mognat några veckor, annars blir jämförelsen inte rättvisande. Alltså: Du har gjort en parfym (eller en kräm eller något annat) som ska lukta exakt som den gamla. • Saknas något i den nya? Lukta 10-15 sekunder på den nya. Om du därefter kan känna doften av den gamla, innehåller den något som saknas i den nya. Du har glömt något. • Har något tillkommit i den nya? Lukta 10-15 sekunder på den gamla. Om du därefter kan känna doften av den nya, innehåller den något som saknas i den gamla. Du har satt till något som inte skulle vara där.
Varianter	• Doftblandningen blandar man i alkohol eller olja till alkoholbaserad eller oljebaserad parfym - recept där. • Eteriska oljor efter dofttyper: Toppnoter, mellannoter, basnoter och fixatörer i översikt. • Parfymfamiljerna: Parfymbranschens indelning av parfymer i blommiga, orientaliska, chypres, citrus etc. • Överst denna sida: Länkar till ytterligare receptsidor.

Hudreaktion	• Lösningsmedlen (alkohol, olja) orsakar sällan överkänslighetsreaktioner men oljebaserad parfym är generellt mildare mot huden än alkoholhaltig; oljan mjukgör medan alkoholen torkar ut. • Den som är känslig eller är allergisk bör göra enkla blandningar av 2-3 eteriska oljor som ska vara äkta. Presentbutikernas "doftoljor" är kompositioner av syntetiska doftämnen. "Endast avsedd för aromalampor" etc. som de brukar märkas betyder att ingredienserna inte är av kosmetologisk kvalitet. • Pröva att sätta doftblandningen (utan lösningsmedel som alkohol eller olja) på hårtopparna eller kläderna. Destillerade eteriska oljor tynger inte ner håret och efterlämnar inga fettfläckar på textilier. Det gör däremot extrakt och absoluter.

• Litteratur: Se t. ex. Ackerman (1992), Aftel (2003), Bresle (1986), Bresle (1994), Bresle och Stenson (2002), Gaugin (1947), Hector (1903), Kruskopf (1959), Lodén (2002), Lodén (2008), Meyer (1952), Irvine (1995), Naves (1947), Poucher och Howard (1974), Svanberg (1932), Svanberg (1948), Thomssen (1947).



© Shenet 1997 - 2010 Adress: http://www.shenet.se/recept/parfym.html Datum: 2010 03 14 - Uppdaterad: 2009 12 3 Cookieinfo