 |
       
Massageoljor Våtvarma omslag och kompresser |
|
| Synonymer | Omslag, våtvarmt omslag, kompress | |
|
|
||
| Tradition | Omslag är klassiska kurer mot smärta och inflammation. De är inte alltid varma och våta men kan kallas så ändå. |
|
| Framställning | Blad används hela eller mosas, örter dras ut i vätska, tyg doppas i vätska. | |
| Beskrivning | Hela eller mosade blad, örter och kryddor, vätskor, oljor. | |
| Innehåll | Vattenutdrag: Infusioner: Rosmarin, Vallört. Dekokter: Vallört. Avkok på groblad. |
|
| Varianter | • Massageolja - ingångssida till massage på muskler, leder, m.m. Tre slags inflammationshämmande omslag utan skarpa gränser dem emellan: • Såromslag - på skadad hud, ska stoppa blödning, sluta till, läka. • Omslag på bulor och blåmärken - på intakt hud, ska dra blod, var, giftämnen under huden, minska svullnad och smärta. • Våtvarma omslag - på intakt hud, ska dra blod i muskler och leder, minska svullnad och smärta. |
|
| Hållbarhet | Görs vanligen för tillfället. | |
| Massage | Akut I akutstadiet ska en inflammation - stukning, vrickning, muskelsträckning, tennisarm, ryggskott - inte ges värme så att blod strömmar till utan kyla och vila. Lägg isbitar i tyg på skadan, håll högt 20-30 minuter, sedan stödbandage och vila. Först när den akuta smärtan lättat kan man börja tänka på massage och värme. |
|
|
|
||
Recept |
||
| Recept I (senap) |
• Pulver av svart
senap - efter behag • Destillerat vatten - så mycket som erfordras Stark senapsdeg för värmande omslag. (Källa: Berlin 1851) |
|
| Recept II (senap) |
• Pulver av svart
senap - 3 viktdelar • Rågmjöl - 1 viktdel Mild senapsdeg för fruntimmer och barn och där en hastig verkan inte åsyftas. (Källa: Berlin 1851) |
|
| Recept III (senap) |
• Senapessens - 1 skrupel (1,25 gram) • Alkohol (91 %) - 0,5-1 uns (15-30 gram) eller • Senapsessens - 6 droppar • Mandelolja - 1 drakme (3,7 gram) För att åstadkomma kraftig hudirritation som vid kramper. Lösningen ingnides eller lägges på. Verkan är mycket hastig och säker. Hudblåsor och sår kan uppstå. [Gamla mått] (Källa: Berlin 1951) |
|
| Recept IV (ormbunke) |
• Finskuren torkad rot av ormbunke (Dryopteris filixmas) Vid plötsligt uppträdande muskelreumatism - t. ex. om man en morgon, när man står i begrepp att gå till sitt arbete, till sin bestörtning märker, att man inte kan lyfta upp armen och taga på sig överrocken - blir man raskt av med smärtorna, om man syr in litet finskuren torkad ormbunksrot i en linnepåse, och lägger den på det smärtande stället. Redan efter ett par timmar ha rotskivorna så kraftigt påverkat blodomloppet i de angripna musklerna, att muskelspänningen och därmed smärtan försvunnit, och återkommer icke. Äro de plötsliga muskelreumatiska smärtorna icke begränsade till ett mindre område, utan hela ryggen värker, så fyller man en hel säck med finskurna ormbunksrötter och sover på den. Redan efter en natt är reumatismen driven på flykten och återkommer icke. Även vid ischias och ländvärk är det i hög grad smärtstillande att sova på en säck med torkade ormbunksblad. Säcken bör naturligtvis ha samma längd och bredd som sängmadrassen, och placeras under lakanet. (Källa: Hellerås 1940 efter Hewe) |
|
| Recept V (ormbunke) |
• Friska, gröna blad av ormbunke (Dryopteris filixmas) Samma verkan mot muskelreumatism ha ormbunkens friska, gröna blad. Man binder en liten hög sådana över det smärtande stället, och om några timmar är den smärtsamma krampen i det angripna muskelområdet botad, och återkommer icke. Samma verkan uppnås, om man fyller säcken med torkade ormbunksblad och sover på den. Även vid den kroniska ledgångsreumatismen får den lidande ro, om han i sin säng har en säck med torkade ormbunksblad, så att hans kropp ständigt utsättes för den strålande radiumgasen från ormbunksbladen. [Anm. Jämför tinktur av bladen till ingnidning.] (Källa: Hellerås 1940 efter Hewe) |
|
| Recept VI (ingefära) |
• Vatten - 2 liter • Färsk riven ingefära - 150 ml Lägg moset i gasbinda och knyt ihop till en påse. Värm vattnet till 70°. Koka inte, det förstör ingefäran. Lägg ner påsen i det varma vattnet och låt ligga kvar tills vattnet är ljusgult. Pressa ut det sista ur påsen innan den tas upp. Doppa bomull eller en bomullshandduk i avkoket, vrid ur och lägg på kroppen; så varmt som tåls. Isolera eventuellt med en torr handduk ovanpå. Byt varannan - var tredje minut och låt det inte bli kallt. Till slut kommer blodcirkulationen i gång och huden blir röd - hos starka konsitutioner på tio minuter, medan det för svagare kan ta 20-30 minuter, så vattnet kan behöva hållas varmt. Samma vatten kan användas i ett dygn. Omslaget kan användas på alla slags smärtor i muskler och leder inklusive gikt och artrit. Effekten är inflammationshämmande genom att blodcirkulationen kommer i gång. I Japan har ingefärakompress mycket gott rykte och sägs till och med kunna krympa cancertumörer. Vattnet kan också användas till ett värmande bad eller fotbad. Variant: Gör en kompress med ingefäraolja. (Källa: Abehsera, 1975) |
|
| Recept VII (ringblomma) |
• Ringblomsinfusion eller ringblomsolja En linnelapp eller en bit gasbinda doppas i vätskan eller oljan och läggs på vrickningar, stukningar, inflammationer, varma leder, smärtande blodstockningar. Låt ligga en timme. Upprepa 2-3 gånger om dagen. Kan även användas på bulor och blåmärken och som såromslag. (Källa: Juneby 1977, Thomson 1980, Nielsen 1991, Shenet 2000) |
|
| Recept VIII (ringblomma) |
• Kallt vatten - 96 ml • Ringblomstinktur - 4 ml Gnides in på huden eller en linnelapp eller en bit gasbinda doppas i vätskan och läggs på vrickningar, stukningar, inflammationer, varma leder, smärtande blodstockningar. Låt ligga en timme. Upprepa 2-3 gånger om dagen. Kan även användas på bulor och blåmärken och som såromslag. (Källa: Juneby 1977, Thomson 1980, Nielsen 1991, Shealy 2000) |
|
| Recept IX (salt) |
• Salt Sy en påse av bomull eller ylle, fyll med salt. Värm i ugn och lägg på rygont och andra smärtor. (Källa: Wicklund 1990, Wicklund 1998) |
|
| Recept X (arnika) |
• Varmt vatten - 1-10-50 volymdelar (2,5-25-125 ml) • Arnikatinktur - 1 volymdel (2,5 ml) Blandas. Doppa tyg i vätskan och lägg på huden. (Använd inte outspädd tinktur. Tar man den starka blandningen med lika delar tinktur och vatten bör man lägga ett skyddande tyg närmast huden.) Täck med plastfolie och sist vadd eller ylle för att hålla varmt. Upprepa flera gånger dagligen. Ökar blodcirkulationen, lindrar smärta på muskelsträckningar, tar ner svullnaden och minskar smärtan vid stukning. En meniskskada kan bli bättre efter 1-2 behandlingar och sedan helt bra. Kan också användas som omslag på bulor och blåmärken och som såromslag. (Källa: Nielsen 1991, Johansson och Hannu 1994, Wicklund 1997) |
|
| Recept XI (wasabi) |
• Wasabi, pulver eller pasta |
|
| Recept XII (arnika) |
• Arnikaolja Doppa tyg i oljan och lägg på huden. Täck med plastfolie och linda sist om med ylle för att hålla varmt. Ökar blodcirkulationen, lindrar smärta på muskelsträckningar, tar ner svullnaden och minskar smärtan vid stukning. Kan även används som omslag på bulor och blåmärken. (Källa: Shenet 1997) |
|
| Recept XIII (kamomill) |
• Torkade kamomilblommor - 2,5 dl Lägg kamomillblommorna på ett tygstycke av bomull eller linne, 20 x 30 cm, och ovanpå detta ett lager plastfolie. Vik in kortsidorna, sedan långsidorna och tejpa ihop till ett paket. Lägg det på huden så att sidan med minst emballage är vänd mot huden. Fäst med elastisk binda och lägg ett lager ylle överst för att hålla värmen. Låt sitta över natten. På stukning, vrickning, inflammation, halsont, öronvärk och alla slags smärtor. (Källa: Wicklund 1998) |
|
| Recept XIV (kål) |
• Savoykål eller vitkål - 1 huvud Plocka av de yttersta bladen. Skär bort den tjockaste bladnerven på varje blad. Mjuka upp bladen genom att kavla dem med brödkavel eller stryka med varmt strykjärn. Lägg eventuellt på lite vegetabilisk olja eftersom kålsaften kan reta huden. Lägg bladen på den smärtande leden så att bladroten pekar ner mot marken. Lägg flera blad omlott med god marginal ovanpå varandra. Tejpa fast och lägg plastfolie över. Vira sist en yllehalsduk runt för att hålla värmen. Ha omslaget på över natten, det är mest effektivt. Byt omslaget minst två gånger per dygn. Om kålsaften ändå irriterar; avbryt. Ett klassiskt omslag, omvittnat effektivt på både akuta och kroniska ledinflammationer som stukning, tennisarm, musarm, överansträngd axel, ont i knäna. Tar ner svullnad och minskar smärtorna över natt vid stukning. Kroniskt smärtande leder kan bli klart förbättrade på en vecka. Kål kan också användas som såromslag. (Källa: Wicklund 1998) |
|
| Recept XV (grönsåpa) |
• Ren tjock grönsåpa Varm: Stela fingerleder smörjs in med grönsåpa varefter man badar så varmt som möjligt i tio minuter. Det har en lindrande verkan och ger mjukare leder. En kvinna masserade sitt långvarigt onda knä med grönsåpa och lät den sedan sitta på över natten. Därefter behövdes ingen ytterligare behandling. Kall: I det akuta stadiet av en inflammation, t. ex. vid en stukning, kan såpan läggas på kall, till och med djupfryst. Kylan begränsar inre blödningar och dämpar svullnader. Den som har känslig hud får vara försiktig med dessa norska huskurer. (Källa: Wicklund 1998) |
|
| Recept XVI (kyla) |
I väntan på tandläkartid: Frys ett tyg eller fyll det med isbitar. Lägg det hopvikt på kinden. Tandvärken försvinner på en kort stund. Norsk huskur. (Källa: Wicklund 1998) |
|
| Recept XVII (äppelcidervinäger, salt) |
• Äppelcidervinäger - 1/4 kopp |
|
| Recept XVIII (ättika) |
• Ättika (Winborgs 12 % eller Perstorp 24 %) - 1 volymdel • Vatten för att späda till 5 % - 1 volymdel (till Winborgs) - 4 volymdelar (till Perstorp) Lägg på som omslag, byt några gånger per dygn när det torkat. Förbättrar stukad led märkbart inom några dagar. Norsk huskur. [Anm. Vinäger har rätt halt ättiksyra från början: vinvinäger 4-5 %, äppelcidervinäger upp till 8 %.] (Källa: Wicklund 1998) |
|
| Recept XIX (groblad) |
• Lätt krossade groblad eller avkok på bladen |
|
| Recept XX (vallört) |
• Vallörtsinfusion eller vallörtsdekokt Doppa tyg i vätskan och lägg på vrickningar, stukningar, inflammationer. Isolera med plast ytterst. (Källa: Shenet 2000) |
|
| Recept XXI (ringblomma) |
• Varmt vatten - 97-80 ml |
|
| Recept XXII (johannesört) |
• Johannesörtsolja eller johannesörtstinktur |
|
| Recept XXIII (chili) |
• Solrosolja - 250 ml • Hackad chili (cayennepeppar, Capsicum frutescens) - 50 gram Får dra, silas av. Strykes längs smärtande nerver som angripits av bältros. [Anm. Omslag och liniment med spansk peppar används idag på svenska hälsohem med ofta gott resultat på bältrossmärtor. Det finns också en receptbelagd kräm enligt samma idé. Verksamma ämnet är kapsaicin.] (Källa: Ody 2001) |
|
| Recept XXIV (senap) |
• Ljummet vatten - 1 glas (2-3 dl) |
|
|
|
||
|
• Litteratur:
Se t. ex. Berlin (1851), Gaugin (1947), Hellerås (1940), Wicklund
(1990), Wicklund (1998). |
||
|
|
||
|
© Shenet 1997 - 2013 |
||
|
|
||
