 |
Munvatten |
|
|
(Gamla Testamentet: Jobs bok 19:17) |
||
| Synonymer | Tandvatten, munvatten, munvattentabletter, preparat för andedräktsförbättring | |
| Engelska namn | Mouth wash, antiseptic gargle, oral perfume | |
| Andra namn | Romanska språk Eau dentifrice, eau pour la bouche, eau pour rinser la bouche, produit pour rincer la bouche, collutoire, produit pour parfumer l'haleine, gargarisme (franska), agua dentifrica, enjuague, enjuagadients (spanska) Andra språk Mundwasser, Mittel zur Verbesserung des Mundgeruches (tyska) | |
|
|
||
| Tradition | Mycket vanligare förr, före tandborsten.
Det första antiseptiska var svenska Amykos som kom 1871
och snart piratkopierades vilt - recept nedan. Gurgelvatten och spray mot snarkning Gränsen mellan munvatten och gurgelvatten är vag... I början av 2000-talet lanserades flera gurgelvatten som skulle hjälpa mot snarkning; innehållet i dem redovisas nedan. Snart kom också sprayer mot snarkning, så de behandlas också här. En sak är säker: Den spray man kan göra själv för 7 kronor fungerar lika bra eller bättre än de i handeln för 200. Och den är utan tillsatser. Recept nedan. • Tandvårdshistoria |
|
| Framställning | • Växter dras ut i varmt vatten (infusioner,
dekokter) och utdraget
tillsätts eventuellt eterisk olja och färg. Alkoholhaltiga
munvatten är vanligare och presenteras för sig. • Spray mot snarkning görs genom enkel blandning av bl. a. olja och eterisk olja. |
|
| Beskrivning | Friskt luktande och smakande vätskor, mer eller mindre färgade. | |
| Löslighet | • Vatten
och vattenlösliga ämnen som glycerin,
ättika, alkohol
löses i munvattnet. • Fettlösliga ämnen som fett, oljor, vaxer, eteriska oljor och hartser löses inte i munvattnet. |
|
| Innehåll |
Aktiva ämnen Samma desinfekterande, sammandragande etc. medel som i andra tandvårdsmedel. Speciellt i vattenbaserade munvatten: • Vattenutdrag på växter: Salviainfusion (svampdödande, inflammationshämmande, sammandragande vid tandköttsproblem) har använts mest. • Eteriska oljor doseras 1-4 % (25-100 droppar per dl). De löses inte i vatten så munvattnet får skaks om före användning eller så får man tillsätta lösningsmedel. • Väteperoxid, vätesuperoxid (3 % = 3 gram per dl): Ingick i början av 1900-talet i det berömda svenska munvattnet Oxygenol. Oxygenol var både företagets namn, produkternas varunamn och företagets eget handelsnamn på väteperoxi. På 30-talet sades produkterna verka med aktiv syrgas - väteperoxid sönderfaller i vatten och syrgas - som för övrigt kom tillbaka på 90-talet som aktivt syre och aktivt oxygen. Av munvattnet Oxygenol tog man 1 del i 5-2 delar vatten vilket gav en brukslösning med 0,5-1 % väteperoxid som desinfekterade munnen och blekte tänderna. Enligt dagens tandläkare bör det inte användas oftare än en gång i månaden, om alls. Lösningsmedel • Vatten, destillerat eller konserverat. Det enklaste munvattnet, fullt funktionellt för uppfriskning, är en droppe eterisk olja direkt i ett glas vatten. Det är bättre än att göra en stor sats färdigspädd brukslösning, eftersom oljan inte löses i vattnet utan flyter upp på ytan. Glömmer man skaka om flaskan före användning får man i sig bara eterisk olja. • Alkoholer: Vanlig alkohol används mest (alkoholhaltiga munvatten) men de eteriska oljorna kan också lösas i alkoholer som glycerin (hjälpligt) och propylalkohol och propylengykol (bättre). • Tensider: Redan mindre än 1 % tensid, t. ex. laurylsulfat, gör de eteriska oljorna lösliga i vattnet. Tensiderna gör också att munvattnet skummar i munnen vilket gör att det kommer åt bättre. Konserveringsmedel Som alla vattenlösningar måste nunvatten konserveras men halterna behöver sällan vara lika höga som annars, eftersom de bakteriedödande ämnena också fungerar konserverande. • Munvatten påverkas inte av surt så de kan konserveras med vanliga syltkonserveringsmedel som bensoesyra (0,2 % = 0,2 ml per dl), natriumbensoat eller Atamonpulver som är en blandning av dessa (0,5 % = 0,5 ml per dl) eller flytande Atamon som är natriumbensoat med mjölksyra (1 % = 1 ml per dl). Alla tre medlen används också som desinfekterande ingredienser i tandvårdsmedel. • Parabener: Vattenkonserverande metylparaben (0,1-0,2 % = 0,1-0,2 ml = 2-4 droppar per dl) eller heltäckande parabenblandning (0,2 % = 0,2 ml = 4 droppar per dl, i växtudrag upp till 1 % = 20 droppar per dl). Propylenglykol (2-5 % = 2-5 ml per dl) förstärker parabenernas effekt. • Vanlig alkohol konserverar vid 15-20 % (37-50 ml vodka per dl). Färg • Vattenlöslig färg: Äldre tiders tandtinkturer färgades röda med kochenill, rött sandelträ eller alkannarot. • En droppe röd eller grön livsmedelsfärg i 1 dl munvatten blir knallrött och knallgrönt. Doppa istället en tandpetare i färgen och sedan i munvattnet, eller blanda färg i en liten del av munvattnet och färga sedan helheten med delen. |
|
| Varianter | • Alkoholhaltiga
munvatten - vanligare. |
|
| Hållbarhet | Vattenutdrag (örtavkok) som ska sparas längre tid än en vecka måste konserveras. Destillerat vatten med eteriska oljor behöver inte konserveras, inte heller blandade eteriska oljor. Förvara svalt, mörkt och i tillslutet kärl. | |
|
|
||
| Hudvård | Rengöringsmedel Det gamla tricket att ta munvatten eller tandkräm på finnar och utslag är inte dumt - de är ju högst funktionella bakteriedödande blandningar. |
|
| Massage | Många munvatten kan också användas som kylande liniment. | |
| Tandvård | Munvatten används till att skölja munnen för frisk smak, desinfektion och vid sjukdomar i tandköttet, då de även kan penslas på. De ska aldrig sväljas. | |
| Bad | I Norden badar vi för att få värme. I hetare klimat där svetten rinner och koncentrationen sviktar redan kl 10 på förmiddagen tar man ett ljummet bad om man äger ett badkar, och då är munvatten med svalkande ämnen som mentol, eukalyptusolja och pepparmyntsolja perfekta badtillsatser. | |
|
|
||
| Giftighet | Munvatten ska inte sväljas men skulle det ske är ingen allvarlig skada skedd. | |
|
|
||
Recept |
||
| Recept I (Amykos, brun Aseptin) |
Lösning I • Aetheroleum Rosae, sive Rhodinolum (eterisk rosenolja, utan rhodinol?) - 1 [gram] • Aetheroleum Neroli (eterisk neroliolja) - 3 [gram] • Aetheroleum Mentha piperitae (eterisk pepparmyntsolja) - 20 [gram] • Spiritus concentratus (koncentrerad sprit, 90-91 %) - 200 [gram] Lösning II • Acidum boricum (borsyra) - 900 [gram] • Glycerinum (glycerin) - 1.500 [gram] • Infusum Florum Caryophylli, 500 (infusion på kryddnejlikor) - 25.500 [gram] Till den avsvalnade lösningen II sättes I under omskakning, varefter blandningen får stå en tid uti slutet kärl och filtreras genom ett med vatten förut fuktat filtrum. Om preparatet icke får stå länge nog, innan det filtreras, avsätter sig på botten i flaskorna ett gråvitt pulver. Aseptinim fuscum = brun Amykos, brun Aseptin. (Källa: Pharmaca Composita 1896 efter Pharmaca Composita I 1891) Anm. Jämför nedanstående recpt. Originalet 1871 innehöll borsyra, infusion på kryddnejlika (senare eterisk kryddnejlikolja) och glycerin i vatten. Mer om Amykos, se under borsyra. |
|
| Recept II (Amykos) |
• Destillerat vatten
- 750 ml (94 %) • Borsyra - 20 gram = 32 ml (4 %) • Glycerin - 15 ml (2 %) • Nejlikedroppar - 16 droppar • Pepparmyntsdroppar - 16 droppar (Källa: Pio 1922) Anm. Totalt ca 800 ml. Jämför föregående recept. |
|
| Recept III | • Vatten
- 5 dl (77 %) • Salt - 2 tsk = 10 ml (15 %) • Citronsaft - 1 tsk = 5 ml (6 %) Totalt 65 ml. Blandas och används till gurgling morgon och kväll mot dålig andedräkt. (Källa: Bonniers Veckotidning 20:1928) |
|
| Recept IV | • Vatten
eller salviainfusion
- 750 ml • Borax - 5 % Svagt antiseptiskt. (Källa: Lagerholm 1931) |
|
| Recept V | • Vatten • Natriumbikarbonat eller bakpulver - 2 delar • Salt - 1 del • Pepparmyntsolja • Färg (ev.) (Källa: Shortney 1971) |
|
| Recept VI | • Destillerat vatten
eller mineralvatten - 6 dl • Färska blad av pepparmynta - 5 ml • Blad av rosmarin - 5 ml • Frön av anis - 5 ml Koka 20 min. Sila. Använd som svagt antiseptiskt gurgelvatten för att friska upp andedräkten. (Källa: Bremness 1995) Anm. Konserveras om det ska stå. |
|
| Recept VII | • Vatten
- 1 glas • Äppelcidervinäger - 1 tsk Skölj munnen och gurgla ordentligt efter tandborstning. Inflammationshämmande och antibakteriellt; hämmar bildningen av tandsten och karies, gör med tiden tänderna vitare. (Källa: Hellmiss 1999) |
|
| Recept VIII | • Kryddnejlikolja
eller kajeputolja
- 1-2 droppar Vid tandvärk: Blandas i vatten och används som sköljmedel, eller tas på en bomullstuss och hålls mot tanden. Använd inte kryddnejlikan länge; den irriterar slemhinnorna, och inte outspädd. (Källa: Shenet 2000) |
|
| Recept IX | • Vatten
eller salviainfusion
- 250 ml Något av följande följande: • Tea treessens - 2 droppar • Myrraessens - 1 droppe • Myrratinktur - 5 droppar Mun- och gurgelvatten av klassiskt snitt vid torsk och inflammation i tandkött och munhåla. (Källa: Shenet 2000) |
|
| Recept X (munsköljvätska) |
• Vatten
- ca 500 ml • Hjälparom • Arom • Metylparaben • Xylitol • Natriumflorid Förebygger tandkaries. Vuxna och barn över 12 år: 10 ml silas mellan tänderna 1 minut 1-2 gånger om dagen. Får ej sväljas. Skölj inte, ät eller drick inget under en halvtimme. (Källa: Innehållsförteckning 2004) Anm. Smaksatt och konserverat vatten med fluor, alltså. |
|
Recept XI |
• Vegetabilisk olja, en eller flera, t. ex. sesamolja, olivolja, solrosolja, vetegroddolja, avokadoolja eller flytande lecitin - 8,5 ml • E-vitamin - 0,5 ml (en halv kapsel) • Pepparmyntsolja, japansk pepparmyntsolja, cedeträolja eller cypressolja - 0,5 ml (12 droppar) • Glycerin eller sorbitol - 0,5 ml Totalt 10 ml varav 85 % olja och 5 % vardera av E-vitamin, glycerin och eterisk olja. Kostnad: 7 kr (700 kr litern - låter mycket, men i butik kan enklare varianter alltså kosta 3.000 kr litern). Oljan smörjer och minskar friktionen mellan vävnaderna och därmed vibrationerna; redan bara olja i sprayform kan göra underverk. Sesamolja är den mest använda på torra slemhinnor men också olivolja fungerar och antagligen vilken tjock olja som helst. Flytande lecitin blandar sig bra med fukten på slemhinnorna och fäster därmed längre. E-vitamin, t. ex. i form av tokoferolacetat som används som kosttillskott, smörjer och läker söndersnarkade slemhinnor. Pepparmyntsolja drar samman vävnaderna och är slemlösande; den kylande smaken gör också att man känner var man sprayat. 5 % är rätt starkt men inte plågsamt, även halva den mängden känns. Ceder och cypress är andra starkt sammandragande oljor som kan prövas. Alla dessa ingredienser är fettlösliga och blandar sig obehindrat med varandra. Glycerin (fuktupptagande och fuktbindande) är däremot vattenlösligt; om det ingår måste flaskan skakas om före användning. Men som sagt - redan bara olja kan förbluffa. Blanda i sprayflaska, t. ex. flaska för nässpray (10 ml) som ger rätt spraydos; pilla loss den lilla metallkanten runt halsen. Sprayformen gör att oljan kommer åt och sprids jämnt. Vid snarkning orsakad av vibrationer i svalget: Spraya vid sängdags ett par gånger mot ovansidan av svalget och håll andan 20 sekunder. Om man äter eller dricker efteråt får man spraya om. Vid snarkning som beror på trånga eller sneda näsgångar: Spraya 1-2 gånger i varje näsborre; detta är också utmärkt mot torra slemhinnor i näsan. Probatum est! (Källa: Shenet 2009) |
|
|
|
||
|
• Litteratur:
Se t. ex. Antczak och Antczak (2001), Gaugin (1947),
Gentz och Lindgren (1946), Haartman (1967), Lindgren
(1918), Meyer (1952), Pio (1922), Poucher och Howard
(1974), Svanberg (1948), Thomssen (1947). • Nätpublikationer: Cleve (1883): Kemiskt handlexikon (2008 07 06). |
||
|
|
||
|
© Shenet 1997 - 2011 |
||
|
|
||
