 |
Luktsalt |
|
|
|
||
| Synonymer | Luktsalt, ammoniakalisk parfym, parfymerad ammoniak,
ättiksur parfym • Engelskt: Engelskt luktsalt, Prestonsalt, Prestons salt • Franskt: Eau de Luce, åderlys, stinkspiritus |
|
| Farmakopénamn | Olfactorium (pluralform: Olfactoria) • Engelskt: Olfactorium anglicum • Franskt: Spiritus salis ammoniaci succinatus, Alkali ammoniacum succinatum, Ammoniacum succinatum, Liquor ammoniaci succinatus |
|
| Engelska namn | Perfumed ammonia • Engelskt: Preston salt, smelling salt, white smelling salt, inexaustible salt, smelling salt, smellings salt |
|
| Andra namn | Romanska språk Sel révulsif, sal volatile, sel de vinaigre (franska) • Engelskt: Sel de Preston (franska) • Franskt: Eau de Luce (franska) Andra språk Riechsalz (tyska) |
|
|
|
||
| Tradition | Detta är de starkt luktande pulver
och vätskor som man förr stack under näsan
på dånande damer och boxare och damer som
var hysteriska. Hysteri, "den vanligaste sjukdomen
efter feber" enligt en 1600-talsläkare, var
en diagnos som gavs europeiska kvinnor under 16-1900-tal
och väl bäst översätts sexualitet,
som kvinnor sades sakna, eller borde sakna. Till de snällare
botemedlen, använt av bl. a. Freud i början
av hans karriär, hörde maskiner och massage
som framkallade hysterisk paroxysm, d.v.s. orgasm. Luktsalt (ordet dyker upp i svenskan 1777) kunde köpas i Sverige fram till mitten av 1900-talet. Två typer fanns, engelskt och franskt. Engelskt Billigast att tillverka men dyrast i inköp för kunden var Prestonsalt som var pulver eller kulor i utsirade flaskor. De som såldes i enklare ogenomskinliga flaskor kallades kort och gott smelling salt. Franskt Eau de Luce med stinkande bärnstensolja uppfanns av en fransk apotekare och hade länge högt anseende som motgift mot ormbett. 1946 berättas att det "används ännu någon gång mot insektstyng och brukas stundom av kyrkobesökande bondkvinnor mot sömnens frestelser". Farmakopéerna Eau de Luce togs upp i den första svenska farmakopén (1775) och blev kvar t.o.m. sjätte upplagan (1845). |
|
| Framställning | Pulver och/eller vätska blandas. Mest omtanke och arbete krävde valet av flaska eftersom den hanterades mycket och i sällskap och hade känsligt innehåll: Den måste vara vidhalsad (så att lukten snabbt kan gå ut), med vadd i flaskhalsen (så att lukten inte förfars för snabbt), med vaxad kork som sitter ordentligt (så att den inte läcker), av kraftigt glas (stänger ute handens värme, går inte sönder), mer eller mindre genomskinlig (med hänsyn till innehållets utseende) och dekorerad (för att leva upp till sin prisnivå). | |
| Beskrivning | Flaskor med fuktiga kristaller, kulor, pulver, svamp eller vadd. | |
| Löslighet | pH
och inkompatibiliteter • Luktsalterna är antingen starkt alkaliska eller starkt ättiksyrade. De två typerna bör inte blandas. |
|
| Innehåll | Ammoniakalisk / ättiksyrad parfym • Alkalisk vätska: Ammoniak. • Sur vätska: Koncentrerad ättiksyra. • Eteriska oljor med kraftig toppnot - enbär, eukalyptus, kryddnejlika, neroli, pepparmynta, rosmarin, salvia, eller kamfer. Lavendel och bergamott ansågs bäst, i alla fall till engelskt luktsalt. Fyllning Ammoniakalisk / ättiksyrad parfym hälls på något stinkande eller neutralt pulver: • Stinkande: Hjorthornssalt; i Prestonsalt enbart, i enklare lukstalt utspätt med halva mängden neutral fyllning. • Neutral fyllning: badsvamp, vadd, asbest, bränd marmor i pulver eller bitar, smulad pimpsten, lera, "olösliga kristallsalter" som kaliumsulfat (vanlig alun) eller kulor av kaliumnitrat (kalisalpeter). Övrigt • Ammoniakutvecklande salter (se ammoniak): ammoniumklorid (salmiak), ammoniumkarbonat = hjorthornssalt, tillsattes ofta i vanligt luktsalt, vitt luktsalt. • Något alkaliskt pulver: kaliumhydroxid, pottaska, släckt kalk (se kalciumkarbonat), tillsattes ofta i Prestonsalt. • Bärnstensolja ingick i franska eau deLuce. |
|
| Varianter | Rumsdofter är startsida till t. ex: • Rökelsepapper - förr till astmarökelse. • Förkylningsångbad att andas in. |
|
| Hållbarhet | Flaskan måste vara helt tillsluten (korkarna doppades i vax), om inte annat så för att ammoniaklösningarna ger fläckar. Bäst håller badsvamp kvar fukt och lukt (2-3 månader), därav namnet inexaustible = outtömligt salt. Överst i flaskhalsen lades en propp av vadd eller bomull som stopp för pulver och ångor. | |
|
|
||
| Parfym | Användning Detta är uppfriskande parfymer in extremis. Både ammoniak och ättiksyra verkar kraftfullt stimulerande på medvetandet, inte bara damers. De sätts fortfarande under näsan på uträknade boxare. Flera av de eteriska oljorna (lavendel, neroli, pepparmynta, rosmarin, salvia) är i sig kraftigt uppiggande och används idag - åtminstone av aromaterapeuter - som luktsalt. Se under rumsdofter för arbetsrummet om fler uppiggande oljor. |
|
|
|
||
Recept |
||
| Recept I (outtömligt salt) |
• Fyllning: Asbest eller badsvamp • Flytande ammoniak - 568 ml • Rosmarinolja - 3,88 gram • Lavendelolja - 3,88 gram • Bergamottolja - 1,95 gram • Kryddnejlikolja - 1,94 gram Blandas ihop under kraftig omrörning i stark och ordentligt tilltäppt flaska. Hälls på luktflaskor tillsammans med något uppsugande material som asbest eller (bäst) bitar av tvättad och torkad badsvamp, precis så mycket att materialet suger upp vätskan. (Källa: Piesse 1857) |
|
| Recept II (eau de Luce) |
• Flytande ammoniak
- 56,6 gram • Bensoetinktur eller Perubalsam - 28,3 gram • Lavendelolja - 10 droppar • Bärnstensolja - 5 droppar Blandas. Silas eventullt genom bomull men får inte filtreras eftersom det ska förbli mjölkvitt. (Källa: Piesse 1857) |
|
| Recept III (sel de vinaigre) |
• Fyllning: Kristaller av vanlig alun • Koncentrerad ättiksyra - 30 gram • Rosenolja - 2 gram Ättiksyra och rosenolja skakas ihop ordentligt. 12-16 gram av blandningen hälls i en luktflaska som fyllts med alunkristaller. (Källa: Piesse 1857) |
|
| Recept IV (Prestonsalt) |
• Kubikcentimeterstora bitar av hjorthornssalt
(se ammoniak) • Solutio Ammoniaci concentrata (koncentrerad lösning av ammoniak, omkring 25 %) - 50 gram • Aetheroleum Bergamo (eterisk bergamottolja) - 20 droppar • Aetheroleum Citronellae (eterisk citronellaolja) - 15 droppar • Aetheroleum Cassiae (eterisk kassiakanelolja) - 15 droppar • Aetheroleum Caryophylli (eterisk kryddnejlikolja) - 15 droppar • Aetheroleum Rosmarini (eterisk rosmarinolja) - 10 droppar • Aetheroleum Neroli (eterisk neroliolja)- 5 droppar Hjorthornssalt fuktas med litet av ovanstående blandning. Smellings salt består av ungefär lika delar hjorthornssalt och bränd marmor i små bitar, parfymerade med ovanstående blandning. Olfactorium anglicum = Sel de Preston, Prestons salt, engelskt luktsalt. (Källa: Pharmaca Composita 1896 efter Haber: Handbuck der Pharmaceutischen Praxis) |
|
| Recept V (Prestonsalt) |
• Ammoniumklorid = salmiak (se ammoniak)
- 500 gram • Torr släckt kalk (se kalciumkarbonat) - 500 gram • Bergamottolja - 30 gram • Geraniumolja - 10 gram • Nejlikolja - 1 gram • Muskotblomolja (se muskotolja) - 1 gram Salmiak och släckt kalk blandas varefter de eteriska oljorna tillsätts. Färdigt för användning. (Källa: Hector 1903, Gaugin 1947) |
|
| Recept VI (Prestonsalt) |
• Kaliumkarbonat
- 500 gram • Ammoniumklorid = salmiak (se ammoniak) - 450 gram • Ammoniumkarbonat = hjorthornssalt (se ammoniak) - 105 gram • Kamfer - 35 gram • Nejlikolja - 5 gram • Bergamottolja - 5 gram Blandas. Prestonsalt färdigt för användning. (Källa: Hector 1903, Gaugin 1947) |
|
| Recept VII (luktsalt) |
• Ammoniumkarbonat = hjorthornssalt
(se ammoniak) -
70-80 % vikt • Koncentrerad ammoniak - 30-20 % Parfym efter behag, t. ex. blandningen: • Bergamottolja - 2 gram • Rosenolja - 1 gram • Kumarin - 50 mg • Mysk - 10 mg • Orangeblomolja - 5 droppar • Ylang-ylangolja - 2 droppar • Nejlikolja - 1 droppe • Violrotsolja - 1 droppe Saltblandning som av sig själv utvecklar ammoniak. Hjorthornssaltet överhälles med ammoniak. Det hela får stå några dagar i slutet kärl i svalt rum. Den därunder bildade saltmassan pulveriseras och parfymeras. (Källa: Hector 1903 efter Dieterich, Gaugin 1947) |
|
| Recept VIII (luktsalt) |
• Fyllning: Asbesttrådar, pimpstensstycken,
vadd eller svamp • Ammoniak (25 %) - 1 kilo • Lavendelolja - 3 gram • Rosmarinolja - 3 gram • Nejlikolja - 1-1,5 gram • Bergamottolja - 1,5 gram • Muskotblomolja (se muskotolja) - 1-1,5 gram Fyllningen doppas i blandningen och fylls sedan på flaskor och övertäcks med vadd. (Källa: Hector 1903, Gaugin 1947) |
|
| Recept IX (stinkspiritus) |
• Kaustik
ammoniak - 96 delar • Koncentrerad sprit (90-91 %) - 24 delar • Renad vidbränd bärnstensolja - 1 del Bärnstensoljan löses i spriten. Ammoniak tillsätts. (Källa: Nordisk Familjebok uppl. 2, del 26 1917) |
|
| Recept X (luktsalt) |
• Pulveriserad kaustisk
kali - 1 del • Pulveriserad salmiak (se ammoniak) - 1 del Förvaras i glasburk. (Källa: Wenström 1938) |
|
| Recept XI (Prestonsalt) |
• Ammoniumklorid = salmiak (se ammoniak)
- 70 % vikt • Släckt kalk (se kalciumkarbonat) - 30 % • Parfym - efter behag Saltblandning som av sig själv utvecklar ammoniak. (Källa: Gaugin 1947) |
|
| Recept XII (Prestonsalt) |
• Ammoniumklorid = salmiak (se ammoniak)
- 60 % vikt • Kaliumkarbonat - 40 % • Parfym - efter behag Saltblandning som av sig själv utvecklar ammoniak. (Källa: Gaugin 1947) |
|
| Recept XIII (ammoniakalisk parfym) |
• Ammoniak
(25 %) - 800 gram • Alkohol - 140 gram • Lavendelolja - 40 gram • Bergamottolja - 14 gram • Rosmarinolja - 5 gram • Myskextrakt (3 %) - 1 gram Ammoniakalisk parfym för luktsalt. (Källa: Gaugin 1947) |
|
| Recept XIV (ammoniakalisk parfym) |
• Ammoniak
(25 %) - 450 gram • Alkohol - 450 gram • Kamfer - 45 gram • Mysktinktur - 45 gram • Bergamottolja - 15 gram • Lavendelolja - 12 gram • Citronolja - 6 gram • Isoeugenol - 3 gram Ammoniakalisk parfym för luktsalt. (Källa: Gaugin 1947) |
|
| Recept XV (ättiksur parfym) |
• Isättika
- 750 gram • Bergamottolja - 35 gram • Citronolja - 25 gram • Kochenill, fuksinrött eller naftolgrönt (ev.) Ättiksur parfym för luktsalt. (Källa: Gaugin 1947) |
|
| Recept XVI (ättiksur parfym) |
• Isättika
- 840 gram • Kamfer - 100 gram • Lavendelolja - 30 gram • Bergamottolja - 15 gram • Muskotnötolja - 5 gram • Kochenill, fuksinrött eller naftolgrönt (ev.) Ättiksur parfym för luktsalt. (Källa: Gaugin 1947) |
|
|
|
||
|
• Litteratur:
Se t. ex. Englund (2003), Hector (1903), Gaugin (1947),
Gentz och Lindgren (1918), Lindgren (1946), Meyer (1952), Nationalencyklopedins
ordbok (1995), Pharmacopoea Suecica I (1776), Piesse (1857),
Riordan (2004). |
||
|
|
||
|
© Shenet 1997 - 2013 |
||
|
|
||
