Shenet

Växter Råvaror Recept Referens Sök Forum Kontakt Hem
Hudläkemedel

Medel på kylskador


Synonymer Köldsalva, köldbalsam, kylsprit, frostsalva, frostbalsam, frostknölsvatten
Förväxlingsrisk • Kylsalva = cold cream!

Tradition Det är tydligt att folk kylskadade sig ofta förr - gamla tiders receptböcker innehåller alltid mängder av medel för frostknölar och liknande skador. Till de mest använda och berömda hörde kungssalvorna eller basilikasalvorna. Enklare och vanligt var att badda med stark tallbarrsdekokt
Kalla fötter
Svenska klosteranteckningar från omkring 1500: Vid frost i ben och fötter, bränn gamla skor till aska, mal pulvret och strö i sår och bölder, det helar mycket. Vid frostskadade fötter, smörj med björnister, det läker dem. Vid köld i fötterna, sjud rovor väl, stöt dem smått och lägg på såren, det läker och hjälper. Vid frostsår, tag en levande mus, fläk henne itu och bind henne varm på såret en natt, det läker och drar ut frosten. Vid svullna fötter, sjud rötter av nässla i bomolja och smörj dem därmed.
Olaus Magnus meddelar kort 1555 nordbornas särskilda läkemedel mot förfrysning, aska av bränt harskinn, och ger sig sedan i kast med kapitlet "Några utländska exempel på veklingar som ej kunnat tåla köld".
Beskrivning Frostmedel har gjorts i många former - salvor, cerat, massageoljor, bad, fotbad, omslag, tvättvätskor. Huvudsaken är att få igång blodcirkulationen. Blandade recept nedan.
Innehåll Cirkulationsstimulerande ämnen
Kylande och värmande medel används för samma effekt.
• Kylande: Kamfer och kamferessens, mentol och pepparmyntsessens. Se också medel som används i kylande massage.
• Värmande: Eteriska oljor som ingefära, svartpeppar och senap. Se också medel som används i värmande massage.
Antiinflammatoriska ämnen
Se under bulor och blåmärken som behandlas med likartade medel - sammandragande och antiinflammatoriska.
• På köldskador har använts särskilt alun, borax, citronsyra.
• Vanligaste huskuren: citronsaft eller ingnidning med en citronskiva.
Huskurer
• En vanlig huskur för frostknölar utan sår är att bestryka knölarna med gul lök eller citronsaft.
• Preparat med arnika (arnikatinktur, arnikaolja) och johannesört (johannesörtsinfusion, johannesörtsolja, johannesörtstinktur) sägs ofta vara bra.
• På förfrysning (frostskada): Varm fårtalg.

 
Ut i kylan

 

 

Frostknölar, kylknölar
Man behöver inte förfrysa sig för att få kylskador. Är man överkänslig för kyla eller ofta blir kall om händer eller fötter, kan artärerna dra ihop sig så kraftigt att vävnaderna skadas av syrebristen, med resultat att fingrar och tår bleknar och domnar och sedan blir röda varje gång man fryser. Till slut får man frostknölar på fingrar, tår eller benens baksida: Platta eller upphöjda, mjuka eller hårda fläckar, 1-5 cm i diameter, röda och med tiden blåröda. De kan genomdras av utvidgade blodkärl och täckas med tunna, glänsande fjäll. Till slut bildas blåsor som brister och övergår i sår. I värmen på kvällarna och i fuktig väderlek kliar knölarna intensivt och sticker av smärta.
• Knölarna ska hållas torra och varma, blodcirkulationen stimuleras och inflammationen behandlas.
Förfrysning
Förfrysning är däremot en akut köldskada. Allmän förfrysning är vanligen resultat av att man somnat utomhus i minusgrader. Där inträder medvetslöshet och det är inte tal om hudvård utan omedelbar sjukhusvård. Vad man kan behandla själv är fall av lokal förfrysning, d.v.s. enstaka kroppsdelar - fingrar, tår, näsa, öron, haka, kinder - som kylts ner så starkt att vätskorna frusit. Precis som brännskador delas de in i grader.
1) Lätt lokal frostskada: Blodkärlen drar ihop sig och huden blir vaxblek eller vit i fläckar eller större områden. Först blir området stelt, stickigt och smärtsamt men efter ett tag försvinner känseln och det gör varken ont eller känns kallt.
2) Djupare lokal frostskada: Inflammation kan ge sår och blodfyllda blåsor som liknar brännskador. Huden svullnar och blir röd, hård och spröd och gör mycket ont och det kan bildas blåröda frostknölar.
3) Svår lokal frostskada: Brand uppstår i sår och blåsor, kroppsdelen blir grå och sedan svart, dör och faller av. Här hjälper inga yttre medel utan endast kirurgi.
Upptining
Rätta tidpunkten att tina: Man kan gå i dagar med förfrusna fötter. Det är mycket farligare att tina upp dem och sedan förfrysa dem igen; då dör vävnaderna. Slår man nattläger, måste fötterna alltså hållas utanför tältet så att de inte tinar upp under natten, och sedan måste man komma inomhus innan det slår om till mildväder. När fötterna väl tinat duger de inte till att gå med utan måste vila.
• Frusna kroppsdelar tinas med kroppsvärme, t. ex. i armhålorna eller mot någon annans mage, eller med vatten som värms upp långsamt från kallt men inte iskallt till ljummet (28°). Djupt förfrusna kroppsdelar tinas med varmt vatten (42°) i t. ex. ett fotbad - ingen öppen eld, ingen gnuggning med yllevantar, snö eller sprit.
• Rodnande hud är tecken på att upptiningen börjat. Kroppsdelen svullnar och det bildas blodfyllda blåsor. Ju längre ut på fingrar och tår blåsorna kommer, desto bättre; det visar att cirkulationen kommit i gång. Till slut blir huden blå och svart. Det gör ordentligt ont när känseln återvänder så tag något smärtstillande tidigt. Mycket svåra smärtor kan vara ett tecken på att uppvärmningen går för fort.
• Huden måste skyddas mot infektion. Täck sår med förband och gör inte hål på blåsor. Sprucken hud mjukas upp med olja, salva, sårsalva eller fet kräm som cold cream.

  Förebygg
Blodrika områden som näsa, öron och kinder drabbas särskilt lätt. Isolera huden med fett:
• Kvällen innan en kylig tur: Smörj in huden med fet salva eller cerat.
• På morgonen: Upprepa. Tvätta inte ansiktet med tvål och vatten och ta inte på vattenrik fuktkräm eller lotion; fukten stanar kvar och fryser.
• Väl ute: Använd mössa - om huvudet blir nedkylt kan man känna sig bedrägligt varm i resten av kroppen. Håll koll på varandra - var uppmärksamma på vita fläckar.
 
Det behövs inte minusgrader för att förfrysa sig. Blåst räcker långt. Nollgradigt blir till minusgrader redan vid svag vind:
-5° -10° på termometern  
-5° -10° = samma temperatur endast vid vindstilla upp till 0,2 m/sek, rök stiger rakt upp
-4° -10° -15° = verklig temperatur vid svag vind 0,3-3,3 m/sek, små löv i rörelse
-13° -19° -26° = verklig temperatur vid måttlig vind 3,4-7,9 m/sek, tunna trädgrenar i rörelse
-17° -25° -32° = verklig temperatur vid frisk vind 8-13,8 m/sek, stora trädgrenar i rörelse
Massage Värmande massage på kylknölar - inte på akut förfrysning - minskar svullnaden och inflammationen genom att blodtillströmningen ökar.
Kylande massage kan ge samma effekt genom minskad blodtillströmning och lokalbedövar huden.

Recept

Recept I
(frostknölsvatten)
• Hett vatten - 200 viktdelar
Alun - 10-20-25 delar
Alun löses i vattnet. Användes varmt. Den svaga lösningen används till omslag på frostknölar, den mellanstarka till baddning av kylskadad röd näsa, den starka i fotbad vid stark fotsvett.
(Källa: Helsovännen 4:1891, Hector 1903, Wenström 1938)
Recept II
(svart kungssalva, svart basilikasalva)

Olivolja - 45 gram
Talg - 15 gram
• Gult bivax - 15 gram
Kolofonium - 15 gram
Terpentin - 12 gram
• Pix Pini (svart beck; se tjära) - 15 gram
Till den smälta blandningen sättes terpentin under omrörning. Mörkbrun salva med lukt av beck. Starkt hudretande och känd för att ge eksem. Farmakopénamn: Svart kungssalva, svart basilikasalva (Unguentum basilicum nigrum). 
(Källa: Pharmaca Composita 1896 efter Danska farmakopén 1893)
Anm. Långlivad salva som kunde fås på svenska apotek ännu på 1960-talet, främst för frostskador, men gick under namnet universalsalva i svenska stugor. Receptet är en förenkling av äldre tiders Unguentum basilicum majus, den stora basilikasalvan med sju ingredienser, bland dem hartserna myrra och frankincense. Namnet basilicum har inget med örten basilika att göra utan kommer av grekiska basilikós = kunglig, ett tillnamn som givits särskilt kraftfulla läkemedel. För en variant utan svart beck, se gul kungssalva nedan. 

Recept III
(svart kungssalva, svart basilikasalva)
Olivolja - 40 gram
Talg - 12 gram
• Gult bivax - 12 gram
Kolofonium - 12 gram
Terpentin - 12 gram
• Pix Pini (svart beck; se tjära) - 12 gram
Till den smälta blandningen sättes terpentin under omrörning. Farmakopénamn: Svart kungssalva, svart basilikasalva (Unguentum basilicum nigrum). 
(Källa: Pharmaca Composita 1896 efter Norska farmakopén 1895, Ljungdahl 1953 efter Norska farmakopén 1939)
Recept IV
(kylsprit)
Kamferspiritus - 1 del
Saffranstinktur - 1 del
Uppvärmes och ingnides på de förfrusna kroppsdelarna.
(Källa: Hälsovännen 20 :1897)
Recept V
(köldslva)
Vaselin - 25 gram
Lanolin - 25 gram
• Ichtyol (se svavel) - 5 gram
Perubalsam - 2,5 gram
• Pulveriserad kamfer - 1,5 gram
Salvan får kvarsitta över natten. Skulle huden i början retas göres uppehåll några dagar och användes i stället zinksalva. Behandlingen fortsättes regelbundet i ett halvt till ett år.
(Källa: Husmodern 35:1923)
Recept VI
(kylsprit)
Sprit 97 % - 2 viktdelar
• Oxgalla - 1 del
Baddas på köldskador.
(Källa: Johansson 1926)
Recept VII
(frostsalva)
Vaselin. flav. am. - 23,2 gram (77 %)
Bolus alba - 3,1 gram (10 %)
Terra silic. 1,6 gram (5 %)
Tannin - 1,5 gram (5 %)
Menthol - 0,6 gram (2 %)
Inalles 30 gram salva. Det sjuka stället bestrykes morgon och afton med salvan och ombindes med en gasbinda eller linneremsa.
(Källa: Heumann 1931)
Anm. Postorderpris 60 öre, som för 3 liter mjölk.
Recept VIII
(frostsalva)
Zinksalva - 45 viktdelar
Perubalsam - 5 delar
Citronsyra - 2 delar
Används vid frostknölar.
(Källa: Lagerholm 1931, Wenström 1938)
Recept IX • Skivad citron
Lägg på frostskadad hud 2-3 timmar; byt emellanåt. Botar kylknölar. Man kan också tvätta med citronsaft.
(Källa: Wenström 1938, Wicklund 1997)
Recept X
(gul kungssalva, gul basilikasalva)
Sesamolja - 45 gram
Talg - 15 gram
• Gult bivax - 15 gram
Kolofonium - 15 gram
Terpentin - 10 gram
Använd för att behandla frostskador, bulnader och sår. Mycket retande; kan framkalla eksem. Farmakopénamn: Unguentum terebinthinae resinosum. 
(Källa: Ljungdahl 1953 efter Finska farmakopén 1937)
Anm. Svart kungssalva (ovan) minus svart beck blev gul kungssalva, också kallad gul basilikasalva, terpentinsalva, hartssalva, honungssalva, gul sensalva och gul tolvfmannakraft. En första enkel version (Unguentum basilicum) fanns med i svenska farmakopéns första upplaga 1775. I 1817 års upplaga fick den ovanstående farmakopénamn.
Recept XI
(frostbalsam)
Lanolin - 90 gram
• Destillerat vatten - 30 ml
• Gult bivax - 20 gram
Mentol
Metylsalicylat
Vaxet smältes försiktigt och lanolinet tillsätts; rörs om grundligt. Vattnet tillsätts och allt omröres noga. Mentol löses i metylsalicylat och lösningen tillsätts.
(Källa: Gaugin 1947)
Anm. Metylsalicylat kan ersättas med vintergrönolja.
Recept XII
(frostsalva)
Vaselin - 90 gram
Kamfer - 10 gram
(Källa: Gaugin 1947)
Recept XIII
(frostknölvatten)
• Destillerat vatten - 85 ml
Benzoetinktur - 10 gram
Alun - 2,5 gram
Borax - 2,5 gram
(Källa: Gaugin 1947)
Recept XIV
(froststift)
• Fast paraffin - 40 gram
• Flytande paraffin - 35 gram
Kamfer - 25 gram
Alkannin för röd färg - 0,5 gram
Fast och flytande paraffin sammansmältes. Kamfer och alkannin tillsätts och massan gjutes i stänger.
(Källa: Gaugin 1947)
Recept XV
(gurka)
• Torkade skal från gurka
Vatten
Vid behov, mjuka upp skalen med vatten och lägg på kylknölar. Ursprung: rysk folkmedicin.
(Källa: Kennett 1976 efter Paul Mark Kourenoff: Russian Folk Medicine, 1972)
Recept XVI
(fårtalg)
Talg av får
Värm upp fårtalg och stryk den så varm som möjligt på frostskador (förfrysning). Upprepa en gång om dagen i två-tre dagar så försvinner frostskadan. Norsk huskur; knepet är gammalt och flitigt använt.
(Källa: Wisklunf 1998)

Litteratur: Se t. ex. Bergmark (1985), Gaugin (1947), Klemming läkebok 7 (1883-1886), Lagerholm (1931), Ljungdahl (1953), Magnus bok 11 (1976), Svanberg (1948), Wenström (1938), Wicklund (1997), Wicklund (1998).

 

© Shenet 1997 - 2013
Adress: http://www.shenet.se/recept/kylskador.html
Datum: 2018 09 19 - Uppdaterad: 2010 02 16
Cookieinfo
Made with a Mac