Shenet

Växter Råvaror Recept Referens Sök Forum Kontakt Hem
Geléer - Dekokter - Macérat

Kvittengelé

Moderväxt  Kvitten (Cydonia oblonga)
Synonymer Kvittengelé, kvittenslem
Farmakopénamn Mucilago cydoniae

Tradition Gammalt konsistensmedel, hårläggningsmedel och hostlindrande medel och ingick ofta i apotekens ögonvatten.
Farmakopéerna
Upptaget i 1817-1869 års svenska farmakopéer.
Framställning Slemmet dras ut ur fröna med kallt, mer sällan kokande, vatten. För bästa resultat låter man pulvret dra i vätskan över natten. Silas.
Beskrivning Genomskinligt tjockflytande slem.
Löslighet • Slemämnena löses endast delvis i vatten; det mesta sväller till slem.
• Varken vattenlösliga ämnen (som glycerin, ättika, alkohol) eller fettlösliga ämnen (som oljor och eteriska oljor) löses i slemmet eller löser pulvret men kan tillsättas i små mängder.
pH och inkompatibiliteter
• Sur miljö krävs (slemmet kan t. ex. konserveras med sura syltkonserveringsmedel); det bryts ner och blir tunt av alkalier.
• Eftersom kallt vatten används lämpar sig kvitten för att göra ett tunt aloegelé.
Innehåll
• Destillerat vatten eller annan vätska, t. ex. rosenvatten.
• Ibland tillsätts aningen alkohol. (ett par %).
• Kvittenfrönas (2-4 %) slemämnen. Det olösliga bassorin dominerar; mindre mängd är av typen vattenlösligt arabin.
Övrigt
Eteriska oljor: 0,5 % räcker för doftsättning, upp till 3 % som aktivt ämne.
• Vattenlösligt färgämne, t. ex. flytande livsmedelsfärg.
Konserveringsmedel för livsmedel kan användas. Exempel: Bensoesyra, natriumbensoat (0,1 %), torrt Atamon = natriumbensoat (0,5), flytande Atamon = natriumbensoat och mjölksyra (1 %)..
Varianter • Gröten som blir över har använts till omslag på smärtsamma sår, t. ex. hemorrojder.
• Andra geléer.
Hållbarhet Beredes för tillfället som det heter i farmakopéerna, d.v.s. används inom några dagar. Ska slemmet förvaras längre eller ingå som råvara i andra beredningar måste det konserveras.

Hudvård Hudläkemedel
Svalkar, skyddar och stramar upp genom att torka till en tunn, lätt elastisk film på huden utan att tynga eller täppa till.
Förtjockningsmedel
Hjälpande konsistenshjälpmedel i t. ex. emulsioner och sammanbindande medium för ämnen i vattenlösning.
Hårvård På 1940-talet såldes kvittenfrönas slemgivande ämnena i som cydonia-pulver, som man blandade med vatten och använde som hårfixativ.
Neutralt och fettfritt medium för eteriska oljor som ska masseras in i hårbotten, t. ex. i lusmedel och för att behandla mjäll. Låt sitta kvar upp till eller timme och skölj sedan ur.
Konsistensmedel i schampo och balsam.

Invärtes bruk Förr vid hosta och magkatar - slemlösande, inflammationshämmande och lenande.
Giftighet Fröna är giftiga men antagligen inte slemmet eftersom det har använts som invärtes läkemedel.

Recept

Recept I
(macerat)
Rosenvatten - 50 delar
• Färska kvittenfrön - 1 del
Får svälla i glaskärl till slem. Silas genom linnetyg. Beredes för tillfället.
(Källa: Svenska farmakopén 1869)
Recept II
(macerat)
Rosenvatten eller destillerat vatten - 1.200 gram
Alkohol - 30 gram
• Kärnor av kvitten - 25 gram
Borsyra - 1,5 gram
Borsyran löses i vattnet och blandningen hälls över kvittenfröna. Får stå 2 tim. Slemmet silas genom fint tyg. Alkoholen tillsätts.
(Källa: Gaugin 1947)
Recept III
(macerat)
Rosenvatten eller destillerat vatten  - 1 liter
• Cydonia-pulver  - 5-8 gram
Cydoniapulver = kvittenkärnornas slemgivande ämnen. Vattenösningen användes som hårläggningsmedel.
(Källa: Gaugin 1947)
Recept IV
(dekokt)
Vatten - 2,5 dl 
• Torkade frön av kvitten - 10 gram 
Kokas och silas. 
(Källa: Nielsen 1991)
Recept V
(macerat)
Vatten
• Torkade frön av kvitten  
Får dra över natten och silas av.
(Källa: Shenet 1999)

Litteratur: Se t. ex. Gaugin (1947), Gentz och Lindgren (1946), Lindgren (1918), Ljunqvist (2007), Pharmacopoeaa Suecica VII (1869), Svanberg (1948).

 

© Shenet 1997 - 2013
Adress: http://www.shenet.se/recept/kvittengele.html
Datum: 2018 09 23 - Uppdaterad: 2010 02 3
Cookieinfo
Made with a Mac