 |
Kvittengelé | |||
|
|
||||
| Moderväxt | Kvitten (Cydonia oblonga) | |||
| Synonymer | Kvittengelé, kvittenslem | |||
| Farmakopénamn | Mucilago cydoniae | |||
|
|
||||
| Tradition | Gammalt konsistensmedel, hårläggningsmedel
och hostlindrande medel och ingick ofta i apotekens ögonvatten.
Farmakopéerna Upptaget i 1817-1869 års svenska farmakopéer. |
|||
| Framställning | Slemmet dras ut ur fröna med kallt, mer sällan kokande, vatten. För bästa resultat låter man pulvret dra i vätskan över natten. Silas. | |||
| Beskrivning | Genomskinligt tjockflytande slem. | |||
| Löslighet | • Slemämnena löses endast
delvis i vatten;
det mesta sväller till slem. • Varken vattenlösliga ämnen (som glycerin, ättika, alkohol) eller fettlösliga ämnen (som oljor och eteriska oljor) löses i slemmet eller löser pulvret men kan tillsättas i små mängder. pH och inkompatibiliteter • Sur miljö krävs (slemmet kan t. ex. konserveras med sura syltkonserveringsmedel); det bryts ner och blir tunt av alkalier. • Eftersom kallt vatten används lämpar sig kvitten för att göra ett tunt aloegelé. |
|||
|
• Destillerat vatten
eller annan vätska, t. ex. rosenvatten.
• Ibland tillsätts aningen alkohol. (ett par %). • Kvittenfrönas (2-4 %) slemämnen. Det olösliga bassorin dominerar; mindre mängd är av typen vattenlösligt arabin. Övrigt • Eteriska oljor: 0,5 % räcker för doftsättning, upp till 3 % som aktivt ämne. • Vattenlösligt färgämne, t. ex. flytande livsmedelsfärg. • Konserveringsmedel för livsmedel kan användas. Exempel: Bensoesyra, natriumbensoat (0,1 %), torrt Atamon = natriumbensoat (0,5), flytande Atamon = natriumbensoat och mjölksyra (1 %).. |
|||
| Varianter | • Gröten som blir över har använts
till omslag på smärtsamma
sår, t. ex. hemorrojder. • Andra geléer. |
|||
| Hållbarhet | Beredes för tillfället som det heter i farmakopéerna, d.v.s. används inom några dagar. Ska slemmet förvaras längre eller ingå som råvara i andra beredningar måste det konserveras. | |||
|
|
||||
| Hudvård | Hudläkemedel Svalkar, skyddar och stramar upp genom att torka till en tunn, lätt elastisk film på huden utan att tynga eller täppa till. Förtjockningsmedel Hjälpande konsistenshjälpmedel i t. ex. emulsioner och sammanbindande medium för ämnen i vattenlösning. |
|||
| Hårvård | På 1940-talet såldes kvittenfrönas
slemgivande ämnena i som cydonia-pulver, som man
blandade med vatten och använde som hårfixativ. Neutralt och fettfritt medium för eteriska oljor som ska masseras in i hårbotten, t. ex. i lusmedel och för att behandla mjäll. Låt sitta kvar upp till eller timme och skölj sedan ur. Konsistensmedel i schampo och balsam. |
|||
|
|
||||
| Invärtes bruk | Förr vid hosta och magkatar - slemlösande, inflammationshämmande och lenande. | |||
| Giftighet | Fröna är giftiga men antagligen inte slemmet eftersom det har använts som invärtes läkemedel. | |||
|
|
||||
Recept |
||||
| Recept I (macerat) |
• Rosenvatten
- 50 delar • Färska kvittenfrön - 1 del Får svälla i glaskärl till slem. Silas genom linnetyg. Beredes för tillfället. (Källa: Svenska farmakopén 1869) |
|||
| Recept II (macerat) |
• Rosenvatten
eller destillerat vatten
- 1.200 gram • Alkohol - 30 gram • Kärnor av kvitten - 25 gram • Borsyra - 1,5 gram Borsyran löses i vattnet och blandningen hälls över kvittenfröna. Får stå 2 tim. Slemmet silas genom fint tyg. Alkoholen tillsätts. (Källa: Gaugin 1947) |
|||
| Recept III (macerat) |
• Rosenvatten
eller destillerat vatten
- 1 liter • Cydonia-pulver - 5-8 gram Cydoniapulver = kvittenkärnornas slemgivande ämnen. Vattenösningen användes som hårläggningsmedel. (Källa: Gaugin 1947) |
|||
| Recept IV (dekokt) |
• Vatten
- 2,5 dl • Torkade frön av kvitten - 10 gram Kokas och silas. (Källa: Nielsen 1991) |
|||
| Recept V (macerat) |
• Vatten
• Torkade frön av kvitten Får dra över natten och silas av. (Källa: Shenet 1999) |
|||
|
|
||||
|
• Litteratur:
Se t. ex. Gaugin (1947), Gentz och Lindgren (1946), Lindgren (1918), Ljunqvist (2007), Pharmacopoeaa
Suecica VII (1869), Svanberg (1948). |
||||
|
|
||||
|
© Shenet 1997 - 2013 |
||||
|
|
||||
