![]() |
Deodoriserande kroppspuder |
|
|
||
Synonymer | Talk, ströpuder, ströpulver, fotströpulver, t. ex. salicylsyreströpulver, borsyreströpulver | |
Farmakopénamn | T. ex. Pulvis salicylicus cum talco | |
Engelska namn | Deodorant powder | |
|
||
Tradition | Puderhistoria | |
Framställning | Pulveriserade ämnen siktas och
blandas. Parfymering: Parfymen blandas i lite av pulvret varefter resten av pulvret arbetas in. Man kan också breda ut pulvret tunt och spruta parfymen över det. |
|
Beskrivning | Löst vitt pulver. | |
Löslighet | Allt är olösligt i dessa pulver och pulvren löses inte heller i några vätskor. | |
Innehåll | Fuktabsorberande
pulver Se kroppspuder för puderämnen. Talk (upp till 90 %) är vanligast som neutral absorberande bas i deodoriserande puder; det täpper till porerna minst. Dock suger det inte upp fukt lika bra som t. ex. krita. Zinkoxid (10-30 %) och kaolinlera (upp till 30 %) absorberar också fukt bra. Undvik stärkelse och särskilt mjöl i deopuder; de bildar en smetig massa med svetten - degodorant. Luktborttagande ämnen Antiseptiska pulver som gör att det inte bildas dålig lukt. De absolut vanligaste har varit salicylsyra (1-7 %) och borsyra (2-10 %). Många vittnar om natriumbikarbonats effektivitet som luktborttagare. Det kan pudras i armhålan, på fötterna eller i skorna. Svetthämmande ämnen Torkade finpulveriserade blad av salvia. Alun (2-15 %) är antagligen det mest effektiva; det drar samman porerna så att utsvettningen minskar. Har kommit i ropet igen och säljs som exotisk "kristallsten". De oftast föreslagna eteriska oljorna cederträessens och cypressessens är kraftigt sammandragande. Förhoppningarna på salviaessens har väckts av att te och andra preparat av salva tagna invärtes är kraftigt svetthämmande. Luktkamouflerande ämnen Eteriska oljor med valfri doft kan förstås användas för att parfymera. |
|
Varianter | Fotpuder
- ska torka ut, svalka, skydda mot nötning och också
ofta dämpa svett eller svettlukt. Kroppspuder, "talk" - utan deodoriserande ämnen. |
|
Hållbarhet | Hållbara. | |
|
||
Hudvård | Hudläkemedel Dessa puder räknas till de medicinska ströpulvren och fungerar framför allt genom att absorbera fukt. Som andra puder är de svalkande särskilt på fuktig hud. Antiseptiska ämnen gör att det inte bildas dålig lukt, alunblandningar fungerar som antiperspiranter. |
|
Hudreaktion | Salicylsyra kan irritera huden lokalt. Borsyra betraktas idag som farligt vid hudkontakt och användningen i puder begränsas av lagstiftning. Talk bör vara av medicinsk eller kosmetisk kvalitet. | |
|
||
Giftighet | Löst puder dammar och kan irritera luftvägarna. Borsyrepuder är inte nyttiga och förekommer knappast längre. Frågan om ett samband mellan talk och underlivscancer har diskuterats en hel del i USA. | |
|
||
Recept |
||
Recept I (salicylsyra) |
Talk
- 90 % Stärkelse - 9 eller 3 % Salicylsyra - 1 eller 7 % Både fötter och tår ingnides härmed varjämte pulvret också strös i strumporna.Den svagare varianten med mindre salicylsyra kallas "Soldaters fotpuder". (Källa: Helsovännen 16:1891; 23:1897) |
|
Recept II (salicylsyra) |
Talk
- 87 viktdelar Vetestärkelse - 10 viktdelar Salicylsyra - 3 viktdelar. Blandas. Pudras på fötterna vid stark fotsvett. Farmakopénamn: Pulvis salicylicus cum talco. (Källa: Svenska farmakopén 1901, Johansson 1926) |
|
Recept III (zinkoxid, salicylsyra) |
Talk
- 690 gram Pulveriserad violrot - 200 gram Zinkvitt - 100 gram Salicylsyra - 10 gram Karmin i ammoniaklösning för röd färg - 3 gram Rosenolja - 1 gram Bergamottolja - 0,5 gram Kumarin - 0,05 gram Mysktinktur - 3 droppar (Källa: Hector 1903 efter Dieterich) |
|
Recept IV (zinkoxid) |
Talk
- 600 gram Zinkvitt - 300 gram Pulveriserad violrot - 100 gram Ryskt fotströpulver. Mycket likt recept V. (Källa: Hector 1903 efter Dieterich) |
|
Recept V (zinkoxid) |
Vetestärkelse
- 100 viktdelar Zinkoxid - 10 gram Talk - 5 gram Parfymeras om svettlukten är svår. (Källa: Wenström 1938) |
|
Recept VI (salicylsyra, alun) |
Talk
- 50 gram Stärkelse - 15 gram Salicylsyra - 2,5 gram Bränd alun - 5 gram Pulveriserad violrot - lite Används efter varje tvättning. (Källa: Wenström 1938) |
|
Recept VII (zinkoxid) |
Talk
- 650 gram Zinkvitt - 300 gram Violrotspulver - 50 gram Deodoriserande fotströpulver. Absorberar fukt, sammandragande på svettkörtlarna. (Källa: Gaugin 1947) |
|
Recept VIII (alun) |
Talk
- 850 gram Alun - 150 gram Violrotspulver (ev.) - 50 gram Deodoriserande fotströpulver. Absorberar fukt, sammandragande på svettkörtlarna. (Källa: Gaugin 1947) |
|
Recept IX (salicylsyra) |
Talk
- 870 gram Vetestärkelse - 100 gram Salicylsyra - 30 gram Deodoriserande fotströpulver. (Källa: Gaugin 1947) |
|
Recept X (borsyra) |
Risstärkelse
- 500 gram Talk - 400 gram Borsyra, pulveriserad - 100 gram (Källa: Gaugin 1947) |
|
Recept XI (borsyra) |
Kalciumkarbonat
- 60 gram Talk - 19 gram Risstärkelse - 15 gram Borsyra - 5 gram Parfym (t. ex. eterisk olja) - 1 gram (Källa: Thomssen 1947) |
|
Recept XII (borsyra) |
Talk
- 50 gram Kaolin - 30 gram Fälld krita (se kalciumkarbonat) - 17 gram Borsyra - 2 gram Parfym (t. ex. eterisk olja) - 1 gram (Källa: Thomssen 1947) |
|
Recept XIII (borsyra) |
Talk
- 900 gram Lätt magnesiumkarbonat - 50 gram Borsyra - 50 gram Parfym (t. ex. eterisk olja) - 0,3-0,5 % (Källa: Thomssen 1947) |
|
Recept XIV (salicylsyra) |
Lanolin
- 70 gram Vaxsalva - 10 gram Destillerat vatten - 10 gram Salicylsyra - 1 gram Parfymeras med rosdoft (rosenolja) (Källa: Svanberg 1948) |
|
Recept XV (salicylsyra) |
Talk
- 97 gram Salicylsyra - 3 gram Bäst är att lösa salicylsyran i sprit (1:10) vilket ger en mer homogen blandning. (Källa: Svanberg 1948) |
|
Recept XVI (borsyra) |
Talk
- 160 gram Magnesia - 20 gram Borsyra, pulvriserad - 20 gram Lavendelolja, rosenolja eller rosmarinolja - ett par droppar Blanda och skaka grundligt. Låt pudret stå en dag så att doften tränger in. (Källa: Golbaek 1957) |
|
Recept XVII (alun) |
Alun
- 1,5 volymdelar Talk - 10 volymdelar Farmakopéernas deodoriserande ströpulver. Finfördela med mixer. (Källa: Shenet-läsare 2000) |
|
|
||
Litteratur: Se t ex Bergmark (1974), Gaugin (1947), Ljungdahl (1953), Lodén (2008), Meyer (1952), Poucher och Howard (1974), Svanberg (1948), Svenska farmakopén VIII (1901), Thomssen (1947). | ||
|
||
© Shenet 1997 - 2013 |
||
|