 |
Colognehistoria |
||
|
(Thompson, 1928) |
|||
| Klostersprit | Historien om eau de cologne börjar med quinta essentia, destillerad alkohol, som man på 1300-talet fann tog till sig krafterna ur det man lade i den. Dessa klosterspriter intogs först som magstärkande snaps och undermedel mot pest men utvecklades snabbt åt alla möjliga håll. Äldst är det ungerska vattnet, ett rosmarindoftande linimet för onda leder. Otaliga andra har skapats genom åren - se ingångssidan till cologne. | ||
| Aqua mirabilis,
aqua admirabilis |
På 1600-talet slog luktspriterna igenom som parfym. Själva
formen alkohollösning var ny för
parfym och möjliggjorde friska dofter som var omöjliga att få fram med fettutdrag. Att vattnen
hade sina rötter i klosterspriterna som verkade mot det mesta var också ett bra försäljningsargument.
Spriterna fick status som undervatten, aqua mirabilis eller aqua admirabilis. De togs invärtes (60 droppar
i lite vatten varje dag för hälsa och långt
liv), inhalerades
(bra mot pest, huvudvärk, hjärtklappning), masserades på reumatism och ledvärk och skvättes överallt på kläder och i rum mot dålig luft, som orsakade sjukdomar. I Tyskland slutade colognerna marknadsföras öppet som läkemedel på 1700-talet när det lagstiftades om innehållsdeklaration av läkemedel. I Sverige verkade ännu på 1920-talet eau de cologne "fördelakigt på lynnet och sjukrummets trista atmosfär". Idag nöjer man sig med att säga att de har a positive effect on body, mind and soul. En tysk stad gav namn åt hela gruppen - Kölnisch Wasser, Aqua Coloniae, eau de Cologne, vatten från Köln. Det finns två huvudhistorier, en fransk och en tysk. |
||
|
Den äldsta
historien går tillbaka till 1600-talets Milano, där Giovanni (förfranskat Jean) Paolo Feminis
(-1736) handlade med kryddor, ungerskt
vatten och andra undervatten. 1690 öppnade
han ett köpmanshus i Köln. Ett av hans aqua gick så bra att det började kopieras och
omgärdas av allehanda rykten: I själva verket
hade han fått det eller köpt det av en munk
hemma i Milano eller av en kärlekskrank abedissa i klostret
Santa Maria Novella i Florens eller av en brittisk militärläkare
som uppfunnit det i Indien som ett medel mot dysenteri... |
||
|
Den tyska historien handlar om vattnet 4711 som är det som blivit mest känt i Sverige. Etiketten med grönt och guld har funnits
sedan 1839 men flaskorna har ändrats. Ursprungligen
var de små glasrör med vaxsigill - bilden t.v. Richard
Wagner (1813-1883) lär ha konsumerat väldiga
mängder av just detta vatten. Historien om familjen Mühlens i Köln är att bankdirektör Mühlens äldste son Wilhelm fick receptet i bröllopsgåva; det ges ett exakt datum för bröllopet: 8 november 1792. Givaren (eller säljaren, enligt belackare) Jean (förtyskat Johann) Marie Farina var en munk som bodde hos familjen - vid den här tiden var religionsförföljelserna svåra i Frankrike och många franska munkar levde i landsflykt i Tyskland. Wilhelm Mühlens som var apotekare förstod att uppskatta gåvan och började tillverka vattnet i lokalerna på Jühlichsplatz 4711 vid Glockergasse, Klockgatan. Uppgifterna om när tillverkningen började varierar, som allt i de här historierna: 1792 när Wilhelm fick receptet, eller eventuellt grundade fabriken, 1803, eller kanske 1772 som företaget ibland uppger som colognens födelseår. Kontrollerbart är i alla fall att 1881 registrerades Eau de Cologne & Parfümerie Fabrik Glockergasse 4711 gegenüber der Pferdepost von Ferdinand Mühlens - "Eau de cologne- och parfymfabriken Klockgatan 4711 mittemot Ferdinand Mühlens hästhåll". När tillverkningen än började, under 1700-talets senare årtionden eller i början av 1800-talet, så var Kölnervatten vid den tiden sedan länge etablerat som ett av många aqua mirabilis, just sådana som Giovanni Paolo Feminis ska ha handlat med i Milano på 1600-talet. Familjen Mühlens insats var att skapa ett varumärke som blev den första masspridda parfymen. Firman förblev länge familjeägd men köptes kring millennieskiftet 2000 upp av amerikanskt kapital. |
||
| What's in a name? | Pengar. Vem som helst som hette Farina
kunde snart göra sig en hacka på att sälja
eller hyra ut sitt namn. 1875, ungefär när Mühlens
registrerade sitt företag och Roger och Gallet köpte
Parisrörelsen, fanns det 48 fabriker
i Köln som tillverkade eau de Cologne, 35
under namnet Farina. Att ha adress vid Jühlichsplatz var också lönsamt; colognetillverkarna ville ha den på flaskorna. 4711 var ett nummer som givits Jühlichsplatz av franska trupper - om det nu var under sjuårskriget 1756-1763 eller Napoleons ockupation 1794. Mühlens apotek på Glockengasse låg enligt företagets exakta angivelse gegenüber der Pferdepost, mittemot hästhållet, och Kölnervatten kunde snart säljas bara genom att ha ordet gegenüber i namnet. En svensk annons från 1920-talet utlovade Farina Gegenübers originalrecept från 1709! |
||
| Luktvattnet i varje hem | Roger & Gallet gäller fortfarande i Frankrike medan 4711 är den
rätta i Tyskland.
Det senare märket blev det vanliga
i Sverige. Firma Ferdinand Mühlens hade t.o.m. en Stockholmsfilial med tillverkning 1905-1973. Fram till 1900-talets mitt fanns 4711 i varenda svensk kvinnas handväska (och kanske i många sjuksköterskors medicinskåp,
om man ska tro annonsen nedan). I hemmen användes det som uppfriskande och
desinfekterande handtvättmedel. Till och med barnen tvättades med det, särskilt i städerna
där det var dåligt ställt med hygieniska
bekvämligheter. Man kanske inte hade vattenledning men en
flaska kölnervatten hade alla råd med. Försäljningen i slutet av 1900-talet (50.000 100 ml-flaskor
om året) är liten jämfört med
förr och unga flickor bakom parfymdiskarna vet ofta inte ens vad det är. Mest köps det av äldre människor. Det är värt att upptäckas
av en ny generation. Som det sägs på ett enkelt
och utmärkt kölnervatten som tillverkas och
säljs i Finland: - förmånligt alternativ till våtservetter, - friskar upp i sommarhettan, - avlägsnar fett från ansiktshyn, - underlättar elrakning som "pre-shave", - desinficerar huden efter rakning. Eller som i denna annons 1873: |
||
|
|||
| Farmakopéerna | I södra Europa har flera likartade luktvatten varit officinella, i Frankrike från 1839 till in på 1900-talet. Svenska farmakopén har inte upptagit någon Spiritus coloniensis men en liknande Spiritus odoratus fanns att köpa på apotek en bra bit in på 1900-talet. | ||
| Recept | Mycket hemlighetsmakeri har omgärdat
Kölnervattnen. Många påstår sig vara "originalet" med "det klassiska receptet" och "receptet enligt huset Farina". In på 1990-talet berättades
t. ex. att Ferdinand, sjätte generationen Mühlens ...
en gång i veckan låste in sig i ett gallerförsett
rum ... blandade till det koncentrerade extraktet ... som lagrades på
fat av Schwarzwald-bok ... innan det skeppades vidare över världen för utspädning hos licensfirmor ... Dagens EU-lagstiftning som tvingar parfymtillverkare att innehållsdeklarera de mest allergena ingredienserna avslöjar sådana sagor på ett pinsamt sätt - limonen, linalol, citral, hydroxycitronellal, geraniol och citronellol lär knappast ha ingått i något gammalt munkrecept.
Har man tillgång
till stark alkohol och en handfull eteriska oljor är
det dock lätt att göra en cologne som luktar som originalen, ja, kanske mer som originalen.
Se receptsamlingarna • Kölnervatten • Cologne-ingång till andra berömda cologner som ungerskt vatten, carmelitervatten, Floridavatten, lavendelvatten, Lissabonvatten, Portugalvatten... • Blandade cologne-recept |
||
|
|
|||
 1923 |
|||
|
|
|||
| • Litteratur:
Se t ex Barillé (1995), Birch-Jensen (1991), Edgren (2007), Fischerström (1968),
Haggard (1946), Kennett (1975), Naves (1947), Thompson
(1928), Valnet (1992), Vogelsang-Eastwood (1995). • Artiklar: Obserwera!... (Skellefteå Nya Tidning 1873 11 26). Nihlén, Mats: Hemligheten bevaras på nummer 4711 i Köln (Arbetarbladet 1992 07 28). Desmouiller-Gren, Christine: Parfym - en historia om väldoft (Populär Historia 3:1999). Heyman, Eva: Snart bara en bankkod (Göteborgs-Posten 2000 12 23). • Nätpublikationer: Nationalencyklopedin (2004 09 14). |
|||
|
|
|||
|
© Shenet 1997 - 2010 |
|||
|
|
|||
