 |
Hårpomada |
|||
|
|
||||
| Synonymer | Tung hårkräm | |||
| Engelska namn | Pomade for the hair, pomatum | |||
| Andra namn | Romanska språk Pomade pour les cheveux (franska) Andra språk Haarpomade (tyska) |
|||
|
|
||||
|
Tradition
|
Fett har använts till håret
sedan urminnes tid. I Norden hade man fasta animaliska
fetter lätt tillgängliga; t. ex. smör,
om man inte kunde få tag på talgljus som varit
med vid julfirandet (för hälsa och tur). Runt
om i Europa har man använt de mest udda fetter, som
björn- och ormister, för att möta inte
bara praktiska utan också magiska behov. Om tätörten (Pinguicula vulgaris) tipsas i Linnés Flora Oeconomica (1749): "Är tjänlig i stället för pomada vid hårens krusning, och gör håren gula". Fransk pomada Den moderna hårpomadorna föddes i Frankrike på 1700-talet och användes då för att forma perukerna. De ansågs också vara bra för rengöring. Ur en engelsk handbok om hårvård från omkring 1770: |
|||
|
||||
| Framställning | Tillverkas som en salva eller cold cream. | |||
| Beskrivning | Feta salvor. | |||
| Löslighet | • Fettlösliga ämnen kan
i allmänhet blandas i - fett,
oljor, vaxer,
eteriska oljor, hartser,
vaselin. • Vattenlösliga ämnen som vatten, glycerin, ättika, alkohol kan ingå endast i små mängder. |
|||
|
Innehåll |
Fett och vax • Fett: De franska parfymörernas exklusiva restprodukt med lukt från enfleurage-utdraget, det som industrin började med, var blandningar av talg och ister av svin konserverade med bensoeharts eller tolubalsam. Alla slags ister har använts; särskilt det från björn har ansetts hårväxtbefrämjande och användes ännu på 1800-talet. • Salvor: Alla håroljefabrikanter kunde naturligtvis inte köpa enfleuragefett från Grasse. Talg, nödvändigt för att göra håret fast, var också dyrt och svårt att få tag på även om man inte begärde att den skulle vara fransk. Vanlig talg dög inte eftersom det luktar illa. Håroljefabrikanterna började istället tillverka regelrätta salvor av olja och vax. På 1900-talet hittade man hårda vaxer som ceresin och paraffin och nya hållbara fetter som valrav, ullfett, kakaosmör, kokosfett och vaselin. • Hemmarörda pomador var mycket enkla, ofta helt enkelt bara vaselin med eller utan parfym. • Oxmärg var en vanlig bas i hårpomador från 1700-talet och en bra bit in på 1900-talet, gillat för att det gav stadga. Standardreceptet på en enkel märgpomada var 3 viktdelar oxmärg och 2 delar mandelolja med parfym. Några receptexempel nedan får illustrera. Olja • Huvudsakliga oljan inom parfymindustrin var länge behenolja, som därmed automatiskt hamnade på var fin herres huvud. I slutet av 1800-talet övergick parfymindustrin till den billigare olivoljan. Övrigt • Konsistensmedel: Med vatten och något alkaliskt ämne (pottaska, tvål, såpa, borax) fick man fluffigare cold cream-liknande pomador, kemiskt sett tvålar. Brylcreem förtvålas t. ex. med trietanolamin. • Aktiva ämnen: Andra än fetter var sällsynta. På sin höjd tillsattes fällt svavel eller tjära mot mjäll. Malariamedlet kinin ansågs stärka hårrötterna. • Hårparfymen var densamma som för andra hårmedel;det fanns en klassisk uppsättning dofter. • Färg: Rött med fettlöslig alkanna var väl det som passade bäst i dessa fettblandningar, men det förekom också klorofyll för grönt och gurkmeja och saffranstinktur för gult. |
|||
| Varianter | • Skäggvax och hårvax - fastare stift för skägg och hår, t. ex. dreadlocks. | |||
| Hållbarhet | Förvaras svalt. Fett bör vara konserverat. | |||
|
|
||||
| Hårvård | Precis som hårolja
och briljantin masseras
pomada in i håret före kamningen, men till
skillnad från olja är den inget egentligt massagemedel
utan ska helt enkelt ge glans och ta bort flygighet. • Tunt och långt hår blir stripigt av pomada och blont hår ser bara flottigt ut. • Däremot kan det ge snygg stadga och glans till mörkt och kraftigt hår, och kan också användas för att göra lockigt hår rakare och slätare. |
|||
|
|
||||
Recept |
||||
| Recept I (för hårväxt) |
• Valnötter
eller hasselnötter • Björnister (se ister) Tag kärnorna av valnötter eller hasselnötter och rensa dem rena och stöt dem samman med björnister och smörj där som håret är avfallet eller utryckt; det hjälper, säger Dioscorus och Ysaac. (Källa: Klemming 1883-1886 efter svenska klosteranteckningar 14-1500-tal) |
|||
| Recept II (märgpomada) |
• Oxmärg • Hasselnötsolja • Citronessens Tag bort alla skinn- och benbitar från märgen. Lägg i gryta med olja. Rör om väl och tillsätt olja undan för undan tills blandningen är helt flytande. Tillsätt lite citronessens. Hållbar tre-fyra månader och används som vanlig pomatum. (Källa: Corson 1971 efter M. Legos: "L'art de la coeffure des dames francaises", Paris 1768) |
|||
| Recept III | • Oxfötter huggna i fina stycken
- ett par • Vatten • Franskt vin - 4,5 jungfrur (369 ml) • Fårtalg - lika mycket • Svinister - dubbelt så mycket • Välluktande olja av vad sort man helst åstundar - något lite Oxfötterna kokas med vatten i en ny potta i fyra timmar. Koket får kallna varefter fettet som stelnat på ytan tas tillvara och rörs ihop med vinet i en timme. Blandas med talg och ister och röres en halvtimme. Välluktande olja tillsätts sist. Förvaras kyligt i bleckdosa; håret smörjes två gånger i veckan och blir därav tjockt och faller inte av. (Källa: Brown 1994 efter "Hushålls-Bibliothek för Fruntimmer", del 1, 1800) Anm. Gamla mått. |
|||
| Recept IV | • Kakaoolja
- 6 viktdelar • Mandelolja - 3 viktdelar • Bivax - 1 viktdel • Hårparfym efter behag, t. ex. eterisk olja Olja och vax smältes ihop. Parfymen tillsätts först då massan börjar stelna. Förvaras kallt, mörkt och torrt. (Källa: Hector 1903) |
|||
| Recept V (märgpomada) |
• Kina, fint pulveriserad - 30 gram • Oxmärg, renad och smält - 30 gram • Mandelolja - lite • Välluktande olja - några droppar Olja och kina rives ihop till en tjock gröt. Därefter tillsätts märgen och allt röres tills kallt. Vällukt sist. Särskilt verksamt mot hårets avfallande. (Källa: Förgät mig ej 2:1905) Anm. Malariamedlet kinin från kinaträdet ansågs verksamt mot mjäll och håravfall. I detta recept avses antagligen barken. |
|||
| Recept VI (märgpomada) |
• Märg - 60 gram • Mandelolja - 40 gram • Bergamottessens - 4 gram • Citronessens - 2 gram Märgen smältes och silas varefter oljan och essenserna tillsättes. Till torrt, mörkt hår. (Källa: Pio 1922) |
|||
| Recept VII (svavelpomada) |
• Kakaoolja
- 40 gram • Sötmandelolja - 35 gram • Bensoeister - 20 gram • Fällt svavel - 5 gram • Bergamottolja - 0,4 gram Svavel rörs först noggrant ut med mandelolja. Blandningen upphettas i vattenbad och kakaoolja och ister smälts i under omrörning. Bergamottolja tillsätts när blandningen svalnat. Beprövat preparat vid hårsjukdomar. Finns färdigberett på apotek för 20 öre per 10 gram. (Källa: Johansson 1926) |
|||
| Recept VIII (olja) |
• Mandelolja
- 50 gram • Kakaoolja - 20 gram • Rosenolja - 2 droppar • Fällt svavel - 1 gram vid behov En god hårpomada. Vid hårsjukdomar kan ofta tillsats av 1 gram fällt svavel till denna pomada vara av god nytta. (Källa: Lagerholm 1931) |
|||
| Recept IX (olja) |
• Gult vaselin
- 97 % • Trätjära (björk, tall) - 3 % (Källa: Svanberg 1932) |
|||
| Recept X (svavelpomada) |
• Sötmandelolja
- 50 gram • Kakaoolja - 20 gram • Fällt svavel - 1 gram • Rosenolja - 2 droppar Kakaoolja och mandelolja smältes i burk som står i hett vatten. Röres tills det kallnar och börjar stelna. Svavel och rosenolja tillsätts. (Källa: Wenström 1938) |
|||
| Recept XI (grundpomada) |
• Bensoeister
- 400 gram • Vitt vax - 400 gram • Olivolja - 120 gram Sammansmältes och rörs till det svalnat. Fast pomada. (Källa: Gaugin 1947) |
|||
| Recept XII (grundpomada) |
• Olivolja
- 600 gram • Bensoeister - 200 gram • Vitt vax - 200 gram • Hårparfym Sammansmältes och rörs till det svalnat. Mjukare än föregående. (Källa: Gaugin 1947) |
|||
| Recept XIII (grundpomada) |
• Kakaosmör
- 600 gram • Mandelolja - 300 gram • Vitt vax - 100 gram • Hårparfym Sammansmältes och rörs till det svalnat. (Källa: Gaugin 1947) |
|||
| Recept XIV (ispomada) |
• Ricinolja
- 850 gram • Valrav - 150 gram • Hårparfym (Källa: Gaugin 1947) |
|||
| Recept XV (ispomada) |
• Olivolja
- 500 gram • Valrav - 100 gram • Hårparfym (Källa: Gaugin 1947) |
|||
| Recept XVI (ispomada) |
• Ricinolja
- 600 gram • Paraffin - 100 gram • Hårparfym (Källa: Gaugin 1947) |
|||
| Recept XVII | • Vitt
vaselin - 900 gram • Vitt vax - 100 gram • Pomadparfym - 20 gram (Källa: Gaugin 1947) |
|||
| Recept XVIII | • Destillerat vatten
- 400 ml • Kakaosmör - 400 gram • Vit ceresin - 100 gram • Renats svinister - 100 gram • Borax - 10 gram Kakaosmör, ceresin och ister sammansmältes. Röres kraftigt tills massan nästan börjar stelna. Då tillsättes under kraftig omrörning en lösning av vatten och borax. (Källa: Gaugin 1947) |
|||
| Recept XIX | • Vaselin
- 820 gram • Mineralolja (flytande paraffin) - 130 gram • Lanolin - 50 gram • Fettlöslig färg; brun, röd eller svart • Hårparfym - 0,5 % (Källa: Poucher och Howard 1974) |
|||
Recept XXI
|
• Aqua • Paraffinum liquidum • Petrolatum • Cera alba • Ceresin • Parfum • Alcohol denat. • Methylparaben • Propylparaben • Calcium hydroxide (släckt kalk) • Sorbitan oleate (Källa: Innehållsförteckning 2002) Anm. Hårvattnet började säljas av Stockhomsfirman Pauli 1902 och var standardhårvatten hos frisörer så länge de använde sådana. Hårkrämen kom senare - "morgongymnastik för håret!". Cederroths har (2009) meddelat Raggarportalen att tillverkningen ska upphöra. |
|||
| Recept XX (Brylcreem) |
• Light liquid paraffin
• Carbomer • Tri-ethanol amine • Glyceryl monostearate • Milk protein • Propylene glycol • Cetyl alcohol • Perfume • Aqua (Källa: Innehållsförteckning 2002) |
|||
| Recept XXI (Brylcreem) |
• Aqua • Paraffinum liquidum • Cera alba • Hardened rapeseed oil • Petrolatum • Glyceryl stearate • Lanolin alcohol (fraktion av förtvålat ullfett) • Parfum • Calcium hydroxide (släckt kalk) • Behenic acid (mättad fettsyra) • Hydrogenated castor oil • Hydrolyzed keratin • Phenoxyethanol (konserverande alkohol) • Methylparaben • Propylparaben Samma produkt, annat innehåll - protein enriched, for strong hair and healthy scalp! (Källa: Innehållsförteckning 2005) |
|||
|
|
||||
|
• Litteratur:
Se t ex Corson (1972), Gaugin (1947), Hällqvist
och Fredman (1971), Johansson (1926), Klemming (1883-1886
läkebok 7), Linné (1971), Poucher och Howard
(1974), Svanberg (1948), Thomssen (1947), Wright (1960).
Bästa sättet att rengöra...: Trasko (1994).
|
||||
|
|
||||
|
© Shenet 1997 - 2013 |
||||
|
|
||||
