![]() |
Hårläggningsmedel |
|
(Marlene Dietrich) |
||
Synonymer | Hårläggningsmedel, stylingprodukter, stylingmedel, hårfixativ, fixativ, hårfixatör, onduleringsmedel ... som hårgelé, hårgel, frisyrgelé, gelé, gel, hårmousse, mousse, hårvax, vax, pomada, hårspray, spray, läggningsvätska, bandolin, onduleringsvatten | |
Engelska namn | Setting gel Fixature, hair gel, setting gel, hair mousse, sticky water, hair cream, hair clay, hair gum (Storbritannien) Wave set, curling fluid, hair cream, hair clay, hair gum (USA) |
|
Andra namn | Romanska språk Fixatif (franska) Andra språk Fixativ (tyska) |
|
|
||
Tradition | De enkla fettfria läggningsmedel damer
använde förr (herrar använde skäggvax och hårvax) var geléer
som såldes färdiga eller som pulver att röra
ut i vatten. Gummi arabicum har använts sedan 1550-talet
i Europa. Fyra århundraden senare tog amerikanska
tonårsflickor till gelédesserten Jello som
byggde på gelatin - jordgubbssmak för brunetter,
citronsmak till blondiner. Alger Alger fungerar som icke löddrande rengöringsmedel som också ger volym och stadga. Det är det traditionella hårtvättmedlet i Japan, där kvinnor förr fick betala högre avgift i de offentliga baden eftersom det gick åt så mycket vatten för att skölja ur. Man blandar de sorter man får tag på, och de är många i Japan. • Mer hårmedelshistoria |
|
Framställning | Ta en titt på gelésidan. För bästa resultat låter man gelépulver dra i vätska över natten innan det värms upp till nästan kokande. Silas. När det svalnat tillsätts övriga eventuella ämnen och allt konserveras. Låt stå tre dagar för att kontrollera att geléet är stabilt. | |
Beskrivning | Vätska, slem, gelé. Mousse behöver förpackning med drivgas. | |
Löslighet | pH
och inkompatibiliteter • Eftersom både citronsaft och geléer har stylingeffekt borde ju det optimala vara att kombinera dem, men alla geléer är inte hållbara i sur miljö, t. ex. inte alginater och karragen. Geléer med pektin ska ha pH 3-4, alltså ganska surt. |
|
Innehåll | Vätska |
|
Varianter | Uttunnade med vätska blir geléerna
sköljmedel som ger volym
och gör håret lättformat. • Skäggvax och hårvax. |
|
Hållbarhet |
Innehåller mycket vatten och måste därför konserveras om det ska sparas. Industritillverkade geléer, vaxer etc. brukar ha en uppgiven hållbarhet på 2-3 år men i praktiken håller de mycket längre. Även i dem är vattnet den svaga punkten. Det övriga - plaster och alkoholer - kan inte ruttna eller mögla. |
|
|
||
Hårvård | Hårspray: Fixerar frisyren och ger glans (glansspray fixerar inte utan ger bara glans), särskilt snyggt på rakt och platt hår men kan tynga ner tunt. Sprayas i torrt hår. "Fuktspray" skyddar frisyrformen i fuktigt väder. Läggningsvätska: Som spray utan sprayburk. Appliceras i vått eller torrt hår, med eller utan fön. Hårgelé: Bra formgivare till korta frisyrer, särskilt slickade, men kan tynga ner tunt hår. Kammas in i vått hår. Trick: Blanda gelé och vatten i händerna och arbeta in i torrt hår - lättare att applicera jämnt när det är utspätt. Hårmousse: Ger stadga till platt och flygigt hår. Kan användas i vått eller torrt hår, det senare blir lättare att forma och stadigare, och med eller utan fön. Hårvax: Ger styrsel och volym, bra särskilt till rufsiga frisyrer, andra sorter ger slickighet. Betänk ett ögonblick de motstridiga kraven på dessa produkter: De ska vara lätt att applicera och torka fort... De ska fästa hårstråna men inte klibba ihop dem... De ska sitta som berget men vara lätta att skölja ur... De ska varken bli pudriga eller lackiga... De får inte göra håret matt eller tungt... De får inte ta upp fukt och inte kladda... De ska kunna borstas ur snabbt utan att det blir flagor... De ska göra håret ska bli stadigt men ändå mjukt... De ska göra skillnad men inte synas... Inte precis hårformningsmedel men: Silikondroppar: Limmar ihop kluvna hårtoppar akut och ger glans. Bra särskilt till torrrt hår men kan göra fett hår flottigt och tynga ner tunt. Mycket lite behövs. Glansserum: Ger glans och mjukhet åt torrt och risigt hår, snyggt särskilt på rakt och platt. Minskar också statisk elektricitet. Appliceras sist. |
|
|
||
Recept |
||
Recept I (agar-agar) |
Vatten
- 700 gram Glycerin - 300 gram Agar-agarpulver - 2 gram Jaminextrakt - 10 gram Rosenolja - 2 droppar Orangeblomolja - 2 droppar Mysktinktur - 2 droppar (Källa: Hector 1903 efter Dieterich) |
|
Recept II (gummi arabicum) |
Vatten
- 100 gram Sprit - 45 gram Gummi arabicum - 22 gram Rosenessens - 5 droppar Låt det draga under en dag och passera det sedan. (Källa: de Réville 1910) |
|
Recept III (gummi arabicum) |
Vatten
- 97 % vikt Borax - 2 % Gummi arabicum - 1 % Färgamne (ev.) Gummi arabicum och borax löses i vattnet. (Källa: Svanberg 1932, 1948) |
|
Recept IV (karragen) |
Eau de cologne
- 0,5 liter Flädervatten eller destillerat vatten - 0,5 liter Millefoliumextrakt (röllekaextrakt) - 28 gram Karagenmossa - 14 gram Karmin eller saffran (ev.) - till önskad färg för mörk- respektive ljushåriga Mossan får stå och dra över natten i vattnet, som först blivit upphettat. Därpå silas blandningen och de övriga ingredienserna tillsätts. Tappas på flaskor som korkas. Håret fuktas med onduleringsvattnet innan det rullas upp på pailjotter. (Källa: Wenström 1938) |
|
Recept V (hårlack) |
Destillerat vatten
- 63 % vikt Eau de cologne - 27 % Blekt shellack - 9 % Borax - 1 % Boraxpulvret löses i det uppvärmda vattnet. Shellak tillsättes och det hela uppvärms under ständig omrörning till fullständig lösning. Efter avkylning tillsätts cologne. (Källa: Gaugin 1947) |
|
Recept VI (pektin) |
Destillerat vatten
- 98, 5 % vikt Pektin - 1 % Citronsyra - 0,5 % Blandas och får stå tills ett gelé bildats. Pressas genom sil. Parfym och färg kan tillsättas efter behag. Vanligt hårfixativ. (Källa: Gaugin 1947) Anm. Vanligt syltpektin som Certo och Röd Melatin går utmärkt. |
|
Recept VII (dragant) |
Dragantslem
Ett vanligt sätt att göra Bandolin. (Källa: Gaugin 1947) |
|
Recept VIII (agar-agar) |
Agar-agargelé
Vanligt hårfixativ. (Källa: Gaugin 1947) |
|
Recept IX (pektin) |
Destillerat vatten
- 93,6 % vikt Alkohol - 2 % Citruspektin - 2 % Citronsyra - 2 % Parfym, t. ex. eterisk olja - 0,25 % Konserveringsmedel - 0,15 % Citronsyra löses i vatten, pektin tillsätts och löses. Parfym och konserveringsmedel löses i alkohol. De två lösningarna blandas. (Källa: Thomssen 1947) |
|
Recept X (dragant) |
Destillerat vatten
- 80,4 % vikt Alkohol - 10,5 % Glycerin - 4,6 % Dragantpulver - 4 % Parfym, t. ex. eterisk olja - 0,25 % Konserveringsmedel - 0,15 % Borsyra - 0,1 % Dragant löses i lite av alkoholen. Övriga ingredienser rörs i, parfymen sist. (Källa: Thomssen 1947) |
|
Recept XI (dragant) |
Dragantpulver
- 95 % vikt Borax - 5 % Konserveringsmedel 15-20 gram av blandningen löses i 1 liter vatten. (Källa: Svanberg 1948) |
|
Recept XII (dragant) |
Destillerat vatten
- 40 + 52 = 92 % vikt Glycerin - 5 % Dragantpulver - 2 % Alkohol - 1 % Därtill: Ricinolja, flytande paraffin, isopropylmyristat (ev.) - 2-5 % Hårparfym - 0,5 % Konserveringsmedel Dragantpulver och alkohol blandas; ska man ha i ricinolja etc. tillsätts detta också. Doftämnena tillsätts och första delen vatten blandas i. Konservringsmedlet löses i glycerinet och resten av vattnet och denna blandning tillsätts under omrörning. Låt tjockna, sila genom tyg. (Källa: Poucher och Howard 1974) |
|
Recept XIII (kvitten) |
Kvittengelé
Används som läggningsvätska. Ger volym. (Källa: Buchman 1975) |
|
Recept XIV (linfrö) |
Linfrögelé
Används som läggningsvätska. Ger volym. (Källa: Buchman 1975) |
|
Recept XV (Jello) |
Gelatin
eller Jello Vatten eller citronsaft Gelatinblad löses upp i vatten eller citronsaft och används som sköljmedel. Bra för tunt hår. Jello är i princip färgat gelatin med socker, det gör håret ännu fylligare. 50-talsregel: mörkhåriga tar jordgubbssmak, blondiner citronsmak! (Källa: Buchman 1975) |
|
Recept XVI (rosmarin) |
Rosmarininfusion
Använd infusionen som sköljmedel efter tvättningen. Rosmarin sägs vara effektivt för att hindra lockar från att rakna i fuktigt väderlek. Det ger lyster särskilt till mörkt hår och lär vara effektivt mot mjäll. (Källa: Buchman 1975) |
|
Recept XVII (citron) |
Citronsaft
Pressa saften ur några citroner och massera in i håret efter tvättningen. Citronsaft gör att läggningen håller sig längre (och att håret bleks i solen) men håret torkar långsamt. (Källa: Buchman 1975) |
|
Recept XVIII (loppfrö) |
Loppfröslem (gelbildare)
Förr använt av frisörer vid vattenondulering. (Källa: Nielsen 1991) |
|
Recept XIX (citrus) |
Vatten
- 3-5 dl Äppelcidervinäger för konservering (ev.) - 30 ml eller mer Citron (för fett hår) eller apelsin (för torrt hår) - 1 st Hacka fruktköttet i bitar och sjud 20 min - tills vätskevolymen har halverats. Häll på sprayflaska. Späd med vinäger eller vatten om det är för tjockt. (Källa: Rose 1981, Ranta och Ounapuu 1984, Sutton 1995, Duff 1998) |
|
Recept XX | Destillerat vatten - 100 ml D-panthenol - 2 ml Sojaprotein - 2 ml Hårstärkelse (se xantangummi) - 1,5-2 gram Paraben - 8 droppar (0,3 ml) Totalt ca 106 ml. Häll ingredienserna över vattnet och mixa. Häll på burk. Stylingeffekten kommer av hårstärkelsen. (Källa: Andersen 2003) Anm. Sojaprotein (INCI-namn: Hydrolyzed Soy Protein) är fuktbindande och skyddande. Silkesprotein kan vanligen ersätta. |
|
Recept XXI (saltvattenspray) |
För den den där sträva och matta strandkänslan - recept på mättad saltlösning finns under salt. | |
Recept XXII (frisyrgelé) |
• Rent vatten (batterivatten) eller aromatiskt vatten, t. ex. myntavatten - 100 ml • Xantangummi - 2,5-5 ml (1-2 gram) • Silkesprotein eller sojaprotein - 2-5 ml (kan ersätta lika mycket vatten)l • D-panthenol - 2 ml • Parabenblandning - 10 droppar • Eterisk olja - lite (eventuellt) Totalt ca 105 ml. Blanda allt utom xantangummi. Mixa i detta sist. Protein tar man med om man vill ha lite nyttigheter för håret och eterisk olja om man vill. Jag gjorde med myntavatten och det känna toppen. Håller frisyren bra och kladdade inte i dagens regn. (Källa: Morticia, Shenet Forum: Frisyrgelé, 2009) Anm. Med destillerat vatten (batterivatten, aromatiskt vatten) klarar sig blandningen nog rätt bra utan konserveringsmedel. Med pepparmyntsinfusion måste det däremot konserveras. |
|
|
||
Litteratur:
Se t. ex. Buchman (1975), Gaugin (1947), Lodén
(2002), Lodén (2008), Poucher och Howard (1974), de Réville
(1910), Svanberg (1948), Thomssen (1947), Trasko (1994). |
||
|
||
© Shenet 1997 - 2013 |
||
|