 |
Hårbalsam |
|||
|
|
||||
| Engelska namn | Hair conditioner, conditioner, conditioning hairdressing | |||
| Andra namn | Romanska språk Après-shampooing (franska) Nordiska språk Balsam, hårbalsam (danska), balsam (norska), hoitoaine (finska) |
|||
|
|
||||
| Tradition | Den första balsamen tillverkades i början av 1950-talet av en liten firma i Los Angeles för filmindustrin - sol och strålkastarljus går hårt åt håret. Firman köptes i mitten av 50-talet av Alberto Culver som döpte balsamen till VO5 ("five vital oils") och började sälja den i allmän handel. Alberto blev också den första balsamen på den svenska konsumentmarknaden (1973); liknande
produkterhade då funnits hos frisörerna i ett par år. Eftersom det marknadsfördes med uppenbara lögner
("läkter håret") möttes den med misstänksamhet
och ansågs länge som en skum och onödig
produkt. Idag vet alla att balsam bara är hårkosmetika
- och som sådan oumbärlig. Mask i håret? Kluvna hårtoppar var förr det första tecknet på att man fått "mask i håret", som man t. ex. kunde få av att gå barhuvad på midsommarafton. Det var en allvarlig åkomma eftersom maskarna åt upp hårrötterna så att man till slut blev flintskallig. Botemedlen var vanligen magiska, men tvättningar i olika vatten förekom också. Arvid Månsson på 1600-talet såg det som ett slags ohyra och rekommenderade dödande malört och senap. Haartman beskriver åkomman i sin läkarbok 1765 ("huvudsvålen kliar, är sårig och mycket vätskig") och har flera förslag på botemedel, som att |
|||
|
||||
| • Mer hårmedelshistoria | ||||
| Framställning | Vätska förtjockas och tillsätts aktiva ämnen. | |||
| Beskrivning | Tjock och gräddig vätska. | |||
| Löslighet | • Den höga halten vatten och tillsatsen
av tensider gör att det mesta kan lösas i hårbalsam:
vatten, glycerin,
ättika, alkohol.,
oljor, eteriska
oljor. • Svårlösligt eller olösligt: fett, vaxer, hartser. |
|||
| Innehåll | Vätska • Det mesta (85-90 %) är vatten. • Man kan också använda vattenutdrag av växter - macerat, infusioner, dekokter. Välj bland hårvårdsmedel. Olja och fett • Några procent emulgerat fett eller olja återfettar efter hårtvätten och ger glans: ullfett, cetylalkohol. • Olja som gjorts vattenlöslig, som olivåterfettning, ger inte detta problem. • Vanlig olja kan också användas men den har svårt att blanda sig med resten och blandningen blir lite oklar. • Olja (0,5-2 %): Lite ger glans, mer mattar ner håret. Undantag är de torkande oljorna (ricinolja, linolja). • E-vitamin kan också ge lite glans. |
|||
|
Glansmedel • Karnaubavax är det vax som ger mest glans. Vaxerna jojobaolja och jojobasmör är också bra; de lägger sig runt hårstråna som en skyddande hinna. Bivax ska användas bara i små mängder; för mycket gör håret matt. • Icke feta glansgivae: Citronsyra (delar av procent) och annat surt (äppelcidervinäger) återger glans när vattnet är hårt eller håret tvättats med tvål. |
|||
| Fuktbindande ämnen • Sorbitol och glycerin (upp till 4 %). Glycerinvarianter i handelns balsam kan t. ex. heta Glycol Distearate eller Glycol Stearate. • Silkesprotein (3 %). • Silikon, t. ex. kallat Dimethicone. • Vitaminer - fettlösliga som D-vitamin, A-vitamin, dess provitamin betakaroten, vattenlösliga som pantoten (provitamin B). Antistatmedel • Katjonaktiva tensider, vanligen kvartära ammoniumföreningar (upp till 5 %). Några är något så när milda, t. ex. etiketternas Cetrimonium Chloride, men de är överlag toxiska både akut och på längre sikt. • Guarmjöl har också antistatisk effekt. • Man kan också använda aningen lanolin, ullfett eller lecitin. • Akutmedel: Stryk över håret med händer som gnidits in med handkräm. Annat för håret • Eteriska oljor för doft 0,5 % (ca 12 droppar per dl). För effekt på hår och hårbotten upp till 3 % (75-100 droppar per dl). Se under hårvårdsmedel. Färg • Vattenlöslig syntetisk. En sådan färg för hemmablandaren är tvålfärgslösnng för glycerintvålmassa och flytande tvål (löst i glycerin + vatten). Man kan också använda flytande livsmedelsfärg och "badbrusfärg" (lösta i propylenglykol) liksom färg löst i glycerin eller alkohol. • Oljelöslig färg, som grönblå chamazulen eller orange betakaroten, kan användas i små mängder. Olika sorters estrar (1-2,5 %) var vanliga som opaliseringsmedel på 90-talet när allt skulle vara pärlemorvitt. Idag används de mindre. • Olösliga mineral- och jordfärgspigment: Till opaliseringsmedlen hör också glimmer (etiketternas Mica, 1-3 %) som ger pärlemorskimmer och titandioxid (någon %) som gör schampot vitt och ogenomskinligt. Det kan också användas som vit bas som i kombination med vattenlöslig färg ger pastelltoner. Olösliga färgande pigment är av typen "oljefärgspigment" som normalfärg och pärlemorpigment (normalfärg med glimmer).Gemensamt för alla dessa pulver är att de snart sjunker till botten om blandningen inte är tillräckligt trögflytande. Annat för balsamen • Förtjockningsmedel: En del av de ämnen som fungerar återfettande (ullfett, cetylalkohol) eller antistatiskt (guarmjölet) förtjockar också balsamen. Andra gelémedel kan också användas för att förtjocka vätskan, som xantan och agaragar. • Suhetsreglerande medel (0,5 %): Askorbinsyra, citronsyra, mjölksyra och andra svaga syror ingår för att reglera pH-värdet till hudvänligt surt och dessutom fungera bakterieovänligt i flaskan. • Konserveringsmedel är nödvändigt eftersom balsam innehåller mycket vätska. |
||||
| Varianter | • Hårinpackningar | |||
| Hållbarhet | Industritillverkad balsam håller sig
teoretiskt i upp till tre år, i praktiken många
gånger längre. Har det någonsin hänt
någon att en balsam från varuhushyllan blivit
dålig och t. ex. börjat lukta illa, ruttna
eller mögla? Möjligen kan den skära sig
om den får ligga en månad på ett element...
Detta betyder inte att hemgjord balsam inte måste konserveras. Det måste den och då håller den sig bra. Om halten konserveringsmedel hållits låg är det extra viktigt att tänka på förpackning (liten, tät, mörk, pumpflaska), förvaring (svalt, mörkt) och hygien (inget fingerkladd, locket stängt). Fel i tillverkningen märks inte alltid genast utan visar sig efter ett tag. Använd felsökningsschemat för emulsioner. |
|||
|
|
||||
| Hårvård | Hårbalsam tar bort statisk elektricitet och ger en glatt yta som gör håret glansigt och lättkammat. Ofta tynger det också ner. | |||
|
|
||||
Recept |
||||
| Recept I | • Vatten
eller vattenutdrag (välj bland hårvårdsmedel)
- 90 ml • Cetearylglukos ("Vegetal") - 8 ml • Cetylalkohol - 5 ml • Silkesprotein - 3 ml • Eterisk olja (t. ex. tea tree mot mjäll) - upp till 2 ml • Guarmjöl - 1,5 ml • Xantangummi - 1 ml • E-vitamin - 0,5 ml • Paraben - 8 droppar Vätskan värmes upp till ljummet, 35-40°. Under snabb vispning blandas guarmjöl och xantan i och sedan cetylalkohol, vegetal och paraben. Värm blandningen och ta av från plattan när den nått 75°. Vispa i 4-5 minuter. Därefter kan blandningen ställas att svalna i ett kallt vattenbad. När den nått 45° vispar man ner silkesprotein, E-vitamin och eteriska oljor. När allt är blandat bör temperaturen vara runt 25-30°. Häll på flaska. (Källa: Andersen 1998) |
|||
| Recept II | • Destillerat vatten
eller vattenutdrag - 92,5 ml • Cetylalkohol - 6 ml • Balsum - 3 ml • Ricinolja - 1,5 ml • Mjölksyra - 0,5 ml • Jojobaolja - 0,5 ml • Eterisk olja - 0,5-3 ml • Parabener - 8-10 droppar Oljorna och cetylalkohol blandas och värms till 70°. I annat kärl värms vätska, parabener, mjölksyra och balsum till samma temperatur. Häll vattenblandningen i en tunn stråle ner i fettet. Vispa kraftigt men håll dig till botten av kärlet; det ska inte komma luft i blandningen (därför kan elvisp vara bra; den vispar mer kompakt). Rör sedan vispen fram och tillbaka i blandningen så att inga luftbubblor bildas. Vid 25 ° tillsätts eteriska oljor. (Källa: Crearome ca 2000) |
|||
| Recept III | • Vatten,
äppelcidervinäger
eller vattenutdrag (välj bland hårvårdsmedel) -
100 ml • Guarmjöl (Lejgur) - 2,5 ml • Natriumbensoat - 0,5 ml Vätska och natriumbensoat blandas och värms upp tills pulvret är löst. Guarmjöl rörs i. Mixa direkt, eller låt geléa sig en stund och mixa sedan. Ger ett flytande gelé till priset av en femma litern. Dubbla mängden guarmjöl ger ett nästan fast gelé. Annat konsistensmedel behövs inte. Kan användas som det är men andra aktiva ämnen kan tillsättas efter behag. (Källa: Shenet 2000) |
|||
| Recept IV | • Vatten eller
vattenutdrag (välj bland hårvårdsmedel)
- 88 ml • Cetearylglukos ("Vegetal") - 8 ml • Cetylalkohol - 5 ml • Silkesprotein eller sojaprotein - 3 ml • Olivåterfettning - 2 ml • Guarmjöl - 1,5 ml • Xantangummi - 1 ml • Eterisk olja - 0,5 ml • E-vitamin (ev.) - 0,5 ml • Paraben - 10 droppar Rör ner xantangummi i ljummen vätska så att det bildas ett gelé. Tillsätt guargummi och plivåterfettning. Rör med visp. Tillsätt cetylalkohol, Vegetal och paraben; rör ut ordentligt. Värm till 70° under omrörning. Ställ i kallt vattenbad. Vid 45° tillsätts silkesprotein och E-vitamin, vid 25° eteriska oljor. (Källa: Crearome 2001) |
|||
| Recept V | • Vatten
- 85 %vikt • Glycerin - 4 % • Propylenglykol - 4 % • Cellulosa - 2 % • Pantenol - 1,5 % • Cetrimoniumklorid - 0,75 % • Polysorbat - 0,4 % • Polyquaternium-22 - 0,3 % • Parfym • Citronsyra - 0,02 % Polyquaternium-22 är en katjonaktiv tensid. (Källa: Lodén 2002) |
|||
| Recept VI | • Aqua
- 85-90 % • Cetrimonium Chloride (för antistateffekt) - 1-3 % • Cetearyl Alcohol (för konsistens och återfettning) - 3 % • Cetyl Alcohol (för konsistens och återfettning) - 3 % • Henna-tinktur • Fragrance - 0,5 % • Cosmetic Guar (för antistateffekt) - 1 % • Ethylparaben (konserverar vattnet) - 0,5 % • Prophylparaben (konserverar fettet) - 0,3 % • Citric Acid (för glans) - under 0,5 % Autentisk innehållsdeklaration. Inom parentes Shenets anmärkningar om funktion, efter streck vanliga mängder i handelns balsamer. Notera särskilt det där med hennatinktur som är det som balsamen säljs på. Mängden är 1-3 % om förteckningen är korrekt med innehåll i fallande ordning. (Korrekt INCI-namn för hennatinktur är Lawsonia inermis.) Egentligen kvittar mängden eftersom det är aandra ingredienser som ger balsameffekt. (Källa: Innehållsförteckning 2004) |
|||
| Recept VII |
• Destillerat vatten
- 90 ml |
|||
| Recept VIII (silkesdroppar) |
• Destillerat vatten - 90-95 ml |
|||
|
|
||||
|
• Litteratur:
Se t. ex. Andersen (1998), Haartman (1765), Lodén
(2002), Lodén (2008), Månsson (1987), Nyström (1996). |
||||
|
|
||||
|
© Shenet 1997 - 2010 |
||||
|
|
||||
