 |
Gröna dofter
|
|
|
|
||
| Synonymer | Gräsdofter, örtdofter 1) Klöverdofter 2) Nyslaget hö |
|
| Engelska namn | Green scents 1) Clover scents, trefoil scents 2) Newmown hay |
|
| Andra namn | Romanska språk 1) Trèfle (franska) 2) Foin-coupé (franska) Andra språk 2) Frisches Heu (tyska) |
|
|
|
||
| Tradition | • Parfymfamiljen gröna parfymer. | |
| Framställning | Doftämnen blandas och tillsätts i lämpligt lösningsmedel. | |
| Beskrivning | Glada och livliga utedofter, men också mer dämpade söta som associerar till sommarnätter på höskullen. | |
| Innehåll | • Se innehållet i några
av dagens gröna
parfymer. • Eteriska oljor efter dofttyp, t. ex. gröna. Gröna dofter • Toppnoter: Citrus (bergamott), barr (en, gran, tall), örter (basilika, enbär, lavandin, lavendel, spiklavendel, rosmarin, salvia). Galbanum ger bitterhet som inget annat. Kemikalier: Geraniol. • Mellannoter: Jasmin, kryddnejlika, neroli, ros, ylang-ylang. • Basnoter: Benzoin, ekmossa, patchouli, tolubalsam, tonkaböna, vetivert. Animalisk: Sibet. Kemikalier: Hydroxicitronellal, kumarin, myskketon eller myskxylen, vanillin. 1) Klöverdofter Ingen eterisk olja framställs ur klöver. Alla de ovanstående doftämnena kan användas, men klöver hörde annars tidigt till de mest syntetiska dofter man kunde hitta: • Toppnoter: Amylsalicylat eller isobutylsalicylat kan utgöra upp till 60 % av doftämnena i klöverdofter, kompletterat med ca 5 % etylbensoat eller isobutylsalicylat. Också ofta använd: Linalylacetat. • Basnoter: Sandelträ. 2) Nyslaget hö Den naturliga doften kommer av flera sorters hö och först vid torkning, då det bildas kumarin i växterna. Höessens finns, men doften brukar efterliknas syntetiskt. Alla de gröna dofterna ovan kan användas; dessutom: • Toppnoter: Linalol anses nödvändigt (upp till 30 % av doftblandningen) liksom lavendel (upp till 15 %). Den söta doften av torkat hö kräver också något lakritslikt som anis eller stjärnanis. Friska sting: Bittermandel, (eller bensaldehyd), geranium, orangeblom, vintergröna (eller metylsalicylat). • Mellannoter: Iris absolut, muskatellsalvia. Kemikalie: Heliotropin. • Basnoter: Kumarin (upp till 20 %) eller tonkaböna. Sötma från vanilj. Aningen ekmossa ger tyngd. Medium • Vegetabiliska olja eller örtolja till oljebaserad parfym. • Alkohol till alkoholbaserad parfym eller cologne: Många tinkturer fungerar utmärkt som grundsprit, t. ex. tonkatinktur och fänkålstinktur i hödofter. |
|
| Varianter | • Friskare: barrdofter. | |
| Hållbarhet | Förvaras som alla parfymer skyddat för luft, ljus och värme. | |
|
|
||
Recept |
||
| Recept I (nyslaget hö) |
• Sprit
(95 %) - 720 gram • Jasminextrakt (se jasmin absolut) - 250 gram • Patchouliextrakt (se patchouliessens) - 20 gram • Kumarin - 5 gram • Rosengeraniumolja - 2 gram • Orangeblomolja - 1 gram (Källa: Hector 1903) |
|
| Recept II (nyslaget hö) |
• Sprit
(95 %) - 1 000 gram • Violrot = irisrot - 50 gram • Sönderskurna tonkabönor - 25 gram • Patchouliextrakt (se patchouliessens) - 20 gram • Bergamottolja - 7,5 gram • Vanillin - 2,5 gram • Bensoesyra - 2,5 gram • Lavendelolja - 0,5 gram • Orangeblomolja - 0,5 gram • Rosenolja - 0,5 gram • Nejlikolja - 5 droppar • Klorofyll - lite Alkohol, doftämnen och bensoesyra blandas och får stå och dra 14 dagar, varefter vätskan filtreras och färgas grön med klorofyll. (Källa: Hector 1903 efter Askinson) |
|
| Recept III | • Tall
- dominerande ton • Grönmynta - understödjande • Lime - understödjande Förslag på toppnotsackord med frisk grön ton att använda i en parfymblandning. (Källa: Aftel 2003) |
|
|
|
||
|
• Litteratur:
Se t. ex. Aftel (2003), Irvine (1995), Naves (1947),
Poucher och Howard (1974).
|
||
|
|
||
|
© Shenet 1997 - 2013 |
||
|
|
||
