Shenet

Växter Råvaror Recept Referens Sök Forum Kontakt Hem
Geléer
Färdiga: Aloegelé - Kiselgelé
Att göra: Agaragargelé - Dragantgelé - Kvittenslem - Linfröslem - Glyceringelé - After shavegelé


Synonymer  1) Gelé, gel
2) Slem, växtslem, gummislem
Farmakopénamn 1) Gelatina (sing.), Gelatinae (plur.)
2) Mucilago
INCI- namn Aqua, Namn på det gelbildande ämnet
Engelska namn 1) Gel, jelly, ising-glass
2) Mucilage
Andra namn Romanska språk
1) Gelée (franska)
2) Mucilage (franska)
Andra språk
1) Gelee (tyska)
2) Schleim, Pflanzenschleim (tyska)

Tradition Stärkelse och mjöl och gelémedel var förr de enda sätten att förtjocka vatten. Med tillsats av olja fick man "emulsioner av feta oljor". Det mesta om geléer glömdes bort när emulsionskrämerna slog igenom i mitten av 1900-talet men de har kommit tillbaka.
Namnet
Ordet gelé kom in i svenskan ca 1600 från franska gelée med samma betydelse. Ursprunget är latin gelare = frysa. 1908 dök formen gel upp från tyskan eller engelskan.
Farmakopéerna
Före 1870-talet betecknade Gelatinae geléer av limbildande eller stärkelsehaltiga växter, t. ex. Gelatina pomarum av äpplen (1775), Gelatina ichtyocollae av husbloss (1817) och Gelatina caragheen av karragen (1845-1869).
En speciell form var gelatinrutorna (Gelatinae), som infördes i Sverige på 1870-talet och fanns upptagna i 1901 och 1908 års farmakopér.
Framställning För alla geléämnen gäller att de lätt klumpar ihop sig i vatten, så pulvren ska alltid tillsättas under omrörning.
• Geléer som kräver svag eller ingen uppvärmning: Pulver rörs ut i vatten och bildar på kort stund ett löst slem eller fast gelé. Exempel: Gelé av gelatin, guarmjöl, gummi arabicum, pektin, xantan, aloegelé, dragantgelé, kiselgelé, kvittenslem, linfröslem, gelé av bentonit.
• Geléer som geléar kallt eller varmt: Gelé av pektin, xantan, dragantgelé, gelé av alginater.
• Geléer som kräver uppvärmning (65-85°): I de fall värme behövs är det bäst men inte nödvändigt att låta pulvret dra i vätskan över natt. Vattnet med pulver värms sedan upp och vispas slätt. När blandningen tjocknat och svalnat tillsätts övriga ämnen. Exempel: Gelé av karragen, stärkelse, agar-agargelé.
• Oftast färdigköpta: Aloegelé, kiselgelé.
Beskrivning

Blank och mer eller mindre genomskinlig massa, färglös till svagt gul:
1) Gelé: Från mjuk och gräddig till så fast att den kan skäras i skivor.
2) Slem: Tjockflytande vätska.

Löslighet

• De geléande ämnena löses bara delvis i vatten; det mesta sväller och genom detta bildas geléet.
• Ibland ingår lite alkohol; liksom glycerin hjälper det en del geléämnen att geléa (karragen, pektin). Som lösningsmedel för alkohollösliga ämnen är alkohol sällan nödvändig eftersom ämnena brukar fördelas jämnt åtminstone i fasta geléer.
• Också lite olja kan ingå. Inte heller det är nödvändigt för att lösa fettlösliga ämnen men oljan mjukar upp geléet.

pH och inkompatibiliteter
• De flesta geléer har sur reaktion (pH under 6) och är känsliga för pH-förändringar - se översikten av förtjocknings- och geléämnen.
• Andra geléämnen, garvsyra, zinkoxid, mycket stärkelse och hög halt alkohol är exempel på annat som kan bryta ner geléer så att de förtunnas.

Innehåll Vätska
Vatten, rosenvatten eller annan vätska (hydrofila geléer) och annat vattenlösligt som.
Glycerin (upp till 10 %) som förhindrar att geléet torkar och också är fuktbindande på huden. Är det huvudingrediens får man glyceringelé.;
Alkohol (upp till 10 %); mer kan försvaga geléringsförmågan.
Geléämne
Något gel- eller slembildande ämne:
• Vegetabiliska: Guarmjöl, gummi arabicum, karragenpulver, pektin, stärkelse, xantanpulver (recept nedan), agar-agargelé, aloegelé, dragantgelé, kvittenslem och linfröslem på egna sidor.
• Animaliska: Gelatin är ett klassiskt gelémedel (recept nedan). Bäst ensamt eftersom det kan krocka med andra gelémedel.
• Syntetiska: Vanligaste syntetiska förtjockningsmedlet i vattenbaserade geléerär carbomer.
• Mineraliska: Fettgeléer (vattenfria, hydrofoba) med mineralfetter förtjockas med oorganiska mineralpulver som bentonit.
Övrigt
Vegetabilisk olja (upp till 10 %) vald för hudtypen gör geléet mjukt - rent gelé kan kännas torrt och stramt på huden.
Eteriska oljor kan tillsättas i rätt avsevärd mängd - geléet tål det, men kanske inte huden. 0,5 % räcker för doftsättning, upp till 3 % som aktivt ämne.
Konserveringsmedel för livsmedel kan användas i geléer som tål eller kräver surt (de flesta). Exempel: Bensoesyra, natriumbensoat (0,1 % = ungefär 0,1 ml per dl), torrt Atamon = natriumbensoat (0,5 % = ungefär 0,5 ml per dl), flytande Atamon = natriumbensoat med mjölksyra (1 % = ungefär 1 ml per dl).
• Vattenlösliga färgämnen, t. ex. livsmedelsfärger.
Varianter • För särskilda behov: After shavegelé, hårläggningsgelé.
• Glycerin istället för vatten: Geléat glycerin blir glyceringelé, förtjockat blir glycerinkräm.
Hållbarhet Stark värme och kyla kan bryter ner geléer så att de till slut blir flytande. Detsamma gäller bakterier, som växer till snabbt i vatten som gelé till till största delen består av. Utan konserveringsmedel håller det sig ungefär en vecka, med destillerat vatten eller rosenvatten (som brukar vara destillerat) och noggrann hygien betydligt längre.

Rumsdoft Gelé är bindemedel i pomandrar och i rökelse som ska brännas. Dragant är vanligast men gummi arabicum kan också användas. Man gör geléet med pulver och vatten och använder så mycket som behövs för att få de torra ingredienserna att hänga ihop.
Hudvård Hudläkemedel
Geléer svalkar, skyddar och stramar upp när de torkar till en tunn och elastisk film på huden. Förr användes de som häftplåster (Charta adhaesiva). De är lätta och varken tynger eller täpper till. Blir det för torrt tillsätter man lite olja; det brukar gå bra att röra ner med en topz.
Förtjockningsmedel
Gelé är ett bra sätt att binda ihop olika vattenlösningar av ämnen och för att späda ämnen så att de kan anbringas bekvämt på huden. Förr var de t. ex. vanliga som medium för tjära i eksemsalvor
De håller ihop även med sura ingredienser som mjölksyra som skulle få en emulsionskräm att bryta samman. De kan också användas som hjälpande konsistenshjälpmedel i emulsioner.
Hårvård Gelé är ett bra neutralt och fettfritt medium för eteriska oljor som ska masseras in i hårbotten, t. ex. lusmedel, mjällmedel och hårgelé. Låt sitta kvar upp till eller timme och skölj sedan ur. Gelé kan också användas som konsistensstöd i schampo och balsam.
Tandvård Tandkräm har ofta geléform.
Massage Kan ingå i fettsnål massagekräm.
Bad Ett tjockflytande gelé kan användas som bärare av doft och färg i bad. Upp till 10 % vegetabilisk olja kan också tillsättas i utan att geléet påverkas.

Mat och dryck Konsistensmedel i många sorters mat och allt mjukt godis.
Invärtes bruk Söt gelé (Gelatina) var en rätt vanlig läkemedelsform förr. Det inte bara smakar gott; inkokning med socker är också en utmärkt konserveringsmetod. Om frukterna och bären inte var tillräckligt pektinhaltiga för att bilda gelé var ett alternativ att koka in vätskan med lite sirap till ett mos (Rob). Idag används flera slem- och gelbildande ämnen som bulkmedel vid bantning. 
Giftighet Liten eller ingen.

Recept

Recept I
(gummi arabicum)
• Destillerat vatten - 2 viktdelar 
Gummi arabicum - 1 viktdel 
Härav beredes utan värme en lösning som silas genom linnetyg. Ska vara nästan klart och nästan utan färg (svagt gul). Förvaras svalt. Farmakopénamn: Mucilago gummi arabici; gummislem. 
(Källa: Svenska farmakopén VII 1869, Svenska farmakopén VIII 1901, Meyer 1952) 
Recept II
(gummi arabicum)
Aqua destillata, frigida (kallt) - 55 gram
Gummi arabicum, pulveratum (pulveriserat) - 45 gram
Aetheroleum Palmae Rosae - 1 droppe
Med lösningen härav bestrykes ljusrött silkespapper, som sedan torkas utan användande av värme. Även lösningen bör beredas utan värme, emedan annars erhålles ett mycket sprött överdrag. En mycket ringa tillsats av glycerin kan även förhindra detta. Namn: Charta adhaesiva.
(Källa: Pharmaca Composita 1896 efter Dieterich: Neues pharmaceutisches Manual 1894)
Recept III
(gummi arabicum)
Aqua destillata, frigida (kallt) - 55 gram
Gummi arabicum, pulveratum (pulveriserat) - 45 gram
Salisylsyra - 1 gram
Aetheroleum Palmae Rosae - 1 droppe
Salisylsyran löses i vattnet samtidigt med gummi arabicum. Med lösningen härav besrykes ljusrött silkespapper, som sedan torkas utan användande av värme. Även lösningen bör beredas utan användande av värme, emedan annars erhålles ett mycket sprött överdrag. En mycket ringa tillsats av glycerin kan även förhindra detta. Namn: Salicylsyre-papper (Charta salicylata).
(Källa: Pharmaca Composita 1896 efter Dieterich: Neues pharmaceutisches Manual 1894)
Recept IV
(gummi arabicum)
Destillerat vatten - 2 viktdelar
Gummi arabicum - 1 viktdel
Härav beredes lösning, som silas. Gummislem har svagt sur reaktion. Skall vara klart och föga färgat. Förvaras på svalt ställe. Farmakopénamn: Gummislem (Mucilago gummi arabici).
(Källa: Svenska farmakopén VIII 1901, Svenska farmakopén IX 1908)
Recept V
(gummi arabicum)
Destillerat vatten - 666 viktdelar
Gummi arabicum - 333 viktdelar
• Bensoesyra - 1 viktdell
Det arabiska gummit löses jämte bensoesyran i vattnet och lösningen silas. Gummislem har fadd smak och svagt sur reaktion. Det ska vara klart eller nästan klart och endast obetydligt färgat. Förvaras på svalt ställe, i skydd för ljuset. Farmakopénamn: Gummislem (Mucilago gummi arabici).
(Källa: Svenska farmakopén VIII 1901, Svenska farmakopén IX 1908)
Recept VI
(gelatin)
Destillerat vatten - 50 gram (50 ml) respektive 80 gram (80 ml)
Gelatin - 4 g respektive 3 gram
• Läkemedel - 1 gram
Glycerin - 0,5-0,8 gram (500-800 mg) respektive 0,25-0,3 gram (250-300 mg)
Härav beredes 100 rutor 1,5 x 1,5 cm som var och en innehåller 10 mg läkemedel respektive 1.000 rutor 0,8 x 0,8 cm som var och en innehåller 1 mg läkemedel. Gelatinet löses under uppvärmning i vattnet och övriga beståndsdelar tillblandas. Sedan blandningen svalnat något hälls den ut på glas- eller skifferskivor, som genom fina rännor är uppdelade i kvadrater 1,5 x 1,5 eller 0,8 x 0,8 cm. Skivorna ska vara bestrukna med ett tunt lager fett, som inte får fylla rännorna. Formen lämnas orörd till dess gelatinblandningen stelnat, varpå den torkas på skivorna vid högst 35°. De avlossade rutorna befrias från fett. Om olösliga eller svårlösliga beståndsdelar ingår ska de, fint pulveriserade, blandas med den silade gelatinlösningen och hållas väl uppslammade i denna till dess den svalnat tillräckligt för att hällas på formen. Farmakopénamn: Gelatinrutor (Gelatinae). Mest användes de i militär sjukvård. Här är de större för invärtes bruk och de mindre för inläggning i ögonen men de kan också användas som plåster. Mängden mjukhållande glycerin har som synes ökats i 1908 års upplaga.
(Efter Svenska farmakopén VIII 1901, Svenska farmakopén IX 1908)
Recept VII
(gelatin)
Destillerat vatten - 65 gram (65 ml)
• Läkemedel - 3 respektive 10 gram
Gelatin - 3 respektive 2 gram
Glycerin - 1-1,5 respektive 2,5-3 gram
• Gummi arabicumslem (se recept ovan) - 1 gram respektive 2 gram
Härav beredes 100 rutor 1,5 x 1,5 cm som var och en innehåller 30 respektive 100 mg läkemedel. Förstärkt med gummi arabicum men i övrigt som föregående, även farmakopénamnet: Gelatinrutor (Gelatinae).
(Efter Svenska farmakopén VIII 1901, Svenska farmakopén IX 1908)
Recept VIII
(gelatin)

• Kallt vatten - 75 ml
Gelatin i pulver - 5-6 gram (7,5-9 ml)
• Kokhett vatten - 25 ml
• Pulveriserad alun - 0,6 gram (0,6 ml)
Gelatinpulver blandas i kallt vatten. Alun löses i hett vatten. Det varma alunvattnet rörs ner i det kalla gelatinvattnet.
Bildar ett gelatinlim som av alun blir ganska vattenolösligt. Förbrukas inom 1-2 dagar.
(Källa: Kumlien 1946, Kumlien 1967)

Recept IX
(gummi arabicum)
Rosenvatten - 80 ml
• Pulveriserat acaciagummi - 10 gram
(Källa: Gaugin 1947)
Recept X
(stärkelse)
• Kokhett vatten - 650 gram
• Kallt vatten - 100 gram 
Stärkelse - 50 gram
Blanda stärkelsen noggrant med det kalla vattnet. Tillsätt därefter det kokheta vattnet.
(Källa: Tschechowa 1954)
Anm. Stärkelseklister: 50 gram risstärkelse utröres i kallt vatten till en någorlunda flytande massa, 250 ml kokhett vatten ihälles långsamt under kraftig rörning.
Recept XI
(gummi arabicum)
• Destillerat vatten - 2 delar 
• Pulveriserat gummi arabicum - 1 del 
Pulvret tillsätts det kokande vattnet. Häll på flaska och skaka tills alla klumpar är borta. Kan användas som bindemedel i fast rökelse men dragant-gelé är bättre; det blir fastare.
(Källa: Day 1979)
Recept XII
(gelatin)
Vatten - 1 liter = 1.000 ml (1.000 gram = över 99 % vikt)
Gelatin - 3-6 blad (5-6 - 10 gram = mindre än 1 % vikt)
• Pulveriserad alun (ev.) - 5 gram (5 ml)
Lägg gelatinbladen i kallt vatten och låt dem svälla några minuter. Krama ur. Värm sakta till ca 50° (vid 80° förlorar lösningen limstyrka). Kan användas för att bestryka starkt sugande akvarellpapper - det isolerar ytan, gör den mer skrivbar och hindrar färg från att flyta ut. Gelatinytan förblir vattenlöslig sedan den torkat. Alun minskar fuktkänsligheten, d.v.s. gör bestrykningen mindre vattenlöslig.

(Källa: Hallström 1986)
Recept XIII
(guarmjöl)
Vatten, infusion eller dekokt - 95-97,5 ml 
• Lejgur, granulat av guarmjöl - 2,5-5 ml 
Natriumbensoat - 0,2 ml
Lös upp konserveringsmedlet i vattnet. Rör sedan ner guarmjölet. Mixa eller vispa hårt. Den mindre mängden guarmjöl ger ett flytande gelé, den större ett nästan fast. Klibbar inte på huden och blir inte mjöligt när det torkar. 
(Källa: Webmaster Shenet 1999)
Recept XIV
(karragen)
Vatten, infusion eller dekokt - ca 95 ml 
• Fytande ämnen (glycerin, mjölksyra, olja etc.) - några ml
Karragenpulver - upp till 1 % 
Natriumbensoat - 0,2 ml 
Lös upp karragenpulvret, konserveringsmedlet och andra ev. vattenlösliga pulver i det kokheta vattnet.  Karragenet bildar ett gelé som kan användas som det är eller som stödjande konsistensmedel i kräm och lotion. Överdosera inte karragenet; det gör blandningen kletig och den kommer att kännas dammig när den torkar på huden. 
(Källa: Webmaster Shenet 2000)
Recept XV
(pektin)
Vatten, infusion, dekokt eller rosenvatten - 90-95 ml 
• Fytande ämnen (glycerin, mjölksyra, olja etc.) - några ml
Glycerin eller alkohol - några ml
• Röd Melatin (pektin, karragen, konserveringsmedel) - 0,5-2 ml 
Totalt ca 100 ml. Blanda Melatinpulvret i vätskan och stormkoka 2 minuter. Ta från värmen och rör ordentligt så att blandningen blir slät. Stelnar till ett hårt gelé med lågt pH (surt). Extra konserveringsmedel behövs inte. Med tillsats av glycerin eller alkohol kan man geléringen göras utan värme. Klibbar inte på huden.  
(Källa: Webmaster Shenet 2000)
Recept XVI
(pektin)
Vatten, infusion, dekokt eller rosenvatten - 90-95 ml 
• Fytande ämnen (glycerin, mjölksyra, olja etc.) - några ml
Glycerin eller alkohol - några ml
• Certo fruktpektin (pektin, socker, citronsyra) - 2 ml 
Natriumbensoat - 0,2 ml 
Totalt ca 100 ml. Blanda pektinpulvret i vätskan och låt koka 1 minut. Ta från värmen och rör i konserveringsmedlet så att det löser sig och rör sedan ordentligt så att blandningen blir slät. Stelnar snabbt i rumstemperatur till ett gelé med ganska lågt pH (surt). 
(Källa: Webmaster Shenet 2000)
Recept XVII
(xantan)
Vatten, aromatiskt vatten, infusion eller dekokt - 90 ml 
• Vattenlösliga ämnen (glycerin, mjölksyra etc.) - upp till 5 ml (ev.)
Vegetabilisk olja (ev.) - upp till 5 ml
Xantanpulver - 1,5 ml (ca 1 gram) 
• Flytande Atamon - 0,5 ml
  eller
Parabener - 5-10 droppar 

Totalt ca 100 ml. Ljumma upp vattnet och vispa i xantanpulvret tills ett flytande gelé bildas. Det tål iblandning av surt konserveringsmedel och flytande livsmedelsfärg. Använd som medium för hudvårdande ämnen eller för eteriska oljor som ska hällas i bad.
(Källa: Webmaster Shenet 2000)
Recept XVIII
(gelatin)
• Destillerat vatten - 80 ml
• Alkohol (90-91 %) - 25 ml
  eller Utspädd alkohol (70 %) - 33 ml (dra ifrån 10 ml vatten)
  eller Vodka (40 %) - 57 ml (dra ifrån 35 ml vatten)
• Gelatin i pulver - 30 ml
• Glycerin - 5 ml
Gelatinpulver blandas i vatten. Blandningen värms upp försiktigt så att gelatinet löser sig. Glycerin och alkohol tillsätts.
(Källa: Webmaster Shenet 2007 efter okänt snille)

Anm. Lär bli "fotolim" - kanske en avdragbar ansiktsmask...? Glycerin håller blandningen mjuk, alkohol konserverar och gör att den torkar snabbare. De alternativa alkoholmängderna har räknats om från koncentrerad alkohol (90-91 %) som "alkohol" brukar betyda i recept. Alkoholmått.
Recept XIX
(gelatin)
Vatten - 95-80 ml (95-80 gram = 95-80 % vikt)
Gelatin i pulver - 7,5-30 ml (5-20 gram = 5-20 % vikt)
• Atamonpulver (natriumbensoat och bensoesyra) - 0,5 ml
Atamon löses i lite vatten. Gelatin strös ner i vatten och blandningen värms upp försiktigt, bara så att gelatinet löser sig. Atamonlösningen tillsätts. När blandningen kallnar stelnar den till ett hårt gelatinlim.
Hållbart ett par dagar utan konserveringsmedel.
(Källa: Webmaster Shenet 2007)
Recept XX
(gelatin)
Vatten - 97 ml (97 gram = 97 % viktl)
Gelatin i pulver - ca 4,5 ml (3 gram = 3 % vikt)
Glycerin - efter behag (ev.)
Salt - en aning (ev.)
• Atamonpulver (natriumbensoat och bensoesyra) - 0,5 ml
Gelatinpulver, salt (förbättrar geléringsförmågan) och Atamon blandas i vatten och eventuellt glycerin (håller geléet mjukt). Allt värms upp försiktigt, bara så att pulvren löser sig. När blandningen kallnar stelnar den till ett mjukt och dallrande gelé. För ett riktigt fast gelé kan mängden gelatin ökas till ända upp till 15 % vikt. Rätt mycket av vattnet kan ersättas med glycerin; regelrätt glyceringelé kan bestå av 25-50 % glycerin eller mer. Hållbart ett par dagar utan konserveringsmedel.
(Källa: Webmaster Shenet 2007)
Recept XX
(aloe)

• Köpt aloegelé
kan varieras i det oändliga så länge man inte blandar något surt; geléämnena brukar inte tåla det.


Litteratur: Se t ex Gaugin (1947), Gentz och Lindgren (1946), Lindgren (1918), Lodén (2002), Lodén (2008), Meyer (1952), Nationalencyklopedins ordbok (1995), Pio (1922), Pharmacopoea Svecica I (1869), Poucher och Howard (1974), Svenska farmakopén VIII (1901), Svenska farmakopén IX (1908), Svenska farmakopén X (1925), Thomssen (1947).

 

© Shenet 1997 - 2013
Adress: http://www.shenet.se/recept/gele.html
Datum: 2018 07 21 - Uppdaterad: 2009 01 17
Cookieinfo
Made with a Mac