|
|
|
 |
Emulsioner
Feta: Nattkräm - Handkräm
- Fotkräm - Cold
cream - Ullfettskräm
- Lanolinkräm -
Boraxkräm
Magra: Stearatkräm
- MF/VE-kräm - Lotion
Dagkrämer: För
fet hy - För torr
hy - För
irriterad hy - Upplivande
- Fuktkräm - After
shave
Emulsionshistoria -
Felsökningsguide |
|
Synonymer |
Kräm
1) Fet emulsion, vatten-i-olja, v/o, oljebaserad emulsion,
vatten-i-fett, hydrofob kräm, omvänd emulsion,
vattenemulsion
2) Mager emulsion, olja-i-vatten, o/v, vattenbaserad emulsion,
fett-i-vatten, hydrofil kräm, fett-i-vatten,
torr kräm, oljeemulsion |
Farmakopénamn |
Emulsio, pluralformer emulsiones, emulsa |
Engelska namn |
Emulsion, cream, creme, biphasic formula
1) Water-in-oil emulsion, reverse emulsion, W/O, emulsified
fat
2) Oil-in-water emulsion, obverse emulsion, O/W |
Andra namn |
Romanska språk
Crème (franska), crema cosmética (spanska)
1) Émulsion de corps gras (franska)
Nordiska språk
Creme (danska)
Asiatiska språk
Kurîmo (japanska)
Andra språk
Krem (tyska)
1) Fettstoffemulsion (tyska) |
|
Tradition |
Emulsionshistoria
- det finns en sådan också: Apotekstermen
Emulsio ska tas med en stor nypa salt - med emulsion har
man menat rätt olika saker genom tiderna. |
Framställning |
Häller man olja
eller fett i vatten
kommer det att flyta på ytan. Med vispning eller
skakning kan man få blandningen något så
när homogen, men ämnena kommer snart att separera
igen. Med emulsionsmetoden kan man skapa blandningar
av vatten och fett som består. Fett och vätska
värms var för sig och blandas sedan tillsammans
med något emulgeringsmedel som minskar ytspänningen.
Var och en som gjort majonnäs har gjort
en emulsion, och vet också att det lätt kan
gå fel. Använd felsökningsschemat
eller skyll på åskigt väder - det kan
faktiskt spela roll. Det är inte så krångligt som det kanske låter men följande tre regler måste följas:
1. Bland rätt
Det är viktigt att emulgeringsmedlet hamnar
i den fas där det löser sig, vanligen i huvudingrediensen (kallad
yttre, homogena, kontinuerliga, omslutande
fasen). I denna hälls sedan också den mindre
mängden (inre, dispersa fasen). Gör man
tvärtom emulgeras blandningen ofullständigt
och krämen blir tunn.
1) Fet emulsion, vatten-i-olja, v/o (t. ex. cold
cream, stearatkräm,
boraxkräm)
Huvudingrediensen fett är mottagare: Först tillsätts det
emulgeringsmedel (bivax,
cetylalkohol,
glycerylstearat,
lecitin, alginater
för mineraloljor), sedan vatten i ("vatten-i-olja").
2) Mager emulsion, olja-i-vatten, o/v:
(t. ex. MF/VE-kräm, sur lotion)
Huvudingrediensen vatten är mottagare: Först tillsätts det
emulgeringsmedel (borax,
natriumbikarbonat,
natriumstearoyllaktylat,
tensider som
laurylsulfat), sedan fett i ("olja-i-vatten").
2. Rätt temperatur
Vattenfas och fettfas värms var för
sig till ca 5° över det ämne som har högst smältpunkt, vanligen ett emulgeringsmedel: natriumstearoyllaktylat
(MF-fett) smälter vid ca 45°, cetylalkohol
vid ca 50°, stearin vid ca 55°, glycerylstearat
(VE-fett) vid ca 60°, bivax vid ca 65°,
stearinsyra vid ca 70°.
Vätska
och fett ska ha ungefär samma temperatur.
Är vattnet för kallt kommer vaxiga ämnen
att stelna för snabbt och bilda små korn.
Kallt vatten kan också få fettet att sprätta
ut i en kokhet kaskad som bara växer och växer
under den närmaste halvminuten.
3. Vispa, vispa, vispa
Man häller först i lite grann under kraftig omrörning för att
få igång emulgeringen, sedan resten.
Hela blandningen ska svalna långsamt
under ständig och kraftig vispning. I industrin har man kraftiga maskiner som rör om och homogeniserar, hemma får man arbeta själv. Bäst är elvisp. Ju noggrannare man vispar, desto mindre
blir dropparna som omsluts
och desto fastare och stabilare
emulsionen.
|
Beskrivning |
1) Fet emulsion, vatten-i-olja, v/o:
Genomskinlig och ofta lite vaxig kräm. I mikroskop
kan man se att den består att mycket små vattendroppar
som svävar i fett. Test: En klick
kräm löser sig inte i vatten.
2) Mager emulsion, olja-i-vatten, o/v:
Vit och gräddig eller till och med mjölkig kräm,
tunnare än en fet emulsion. Här är
det mycket små fettdroppar som hålls svävande
i vatten. Test: En klick kräm löser sig snart i vatten. |
Mått
och vikt |
1) Fet emulsion, vatten-i-olja,
v/o:
Olja eller fett är sällan huvuddelen, så
även en fet emulsions vikt ligger nära vattens;
100 ml alltså strax under 100 gram.
2) Mager emulsion, olja-i-vatten, o/v:
Med mest vatten kommer 100 ml att väga ca 100
gram. |
Löslighet |
Den stora fördelen med emulsioner
är att de kan tillsättas både vatten-
och fettlösliga ämnen. Vid tillverkningen gäller:
Vatten och
vattenlösliga ämnen som glycerin,
ättika, alkohol
etc. löses först i emulsionens vattenfas. Därefter
blandas de båda faserna.
Fett, oljor
och fettlösliga ämnen som eteriska
oljor, hartser
etc. löses först i emulsionens fettfas. Därefter
blandas de båda faserna.
Utspädning
Färdiga emulsioner, köpta eller hemgjorda, kan
spädas med fett eller vatten beroende på emulsionstyp.
Se ovan under Beskrivning hur man avgör detta. Innehållsförteckningen
berättar också; ingredienserna listas efter
mängd.
1) Fet emulsion, vatten-i-olja,
v/o:
Färdig emulsion kan spädas med sin huvudigrediens
olja och andra fettlösliga ämnen. Några
droppar eterisk olja brukar kunna röras ner direkt
i burken utan problem. Försöker man späda
den med vatten kommer det snart att bildas oljedroppar
på ytan.
2) Mager emulsion, olja-i-vatten, o/v:
Färdig emulsion kan spädas med sin huvudingrediens
vatten (konserverat!), även så mycket att man
till slut får en lotion.
pH och inkompatibiliteter
Emulsioner tål sällan stora mängder
sura tillsatser. Svagt alkaliska emulsioner som stearatkrämer
klarar det sämst, emulsioner baserade på tensider
bäst. |
Innehåll |
1) Fet emulsion, vatten-i-olja,
v/o:
Huvudingrediensen är olja/fett.
2) Mager emulsion, olja-i-vatten, o/v:
Huvudingrediensen är vatten.
Vatten
I motsats till salva innehåller
emulsioner vatten eller annan vätska (infusion,
dekokt, macérat).
I de magra kan vattnet utgöra 95 %.
Rosenvatten och
andra aromatiska vatten har fördelen att vara destillerade
= lite eller inget konserveringsmedel behövs.
Färskpressad saft brukar vara för
sur för att emulgeringen ska fungera och till och
med vätskor som konserverats med sura konserveringsmedel kan vara för sur. Resultat: Det som var fluffigt
vitt förvandlas på några sekunder till
en grynig massa. Om något surt är nödvändigt
tillsätts det bäst när emulgeringen är
klar. Med laurylsulfat och andra tensider kan man dock göra hur sura
krämer som helst.
Till vätskedelen räknas också vattenlösliga
ämnen - flytande som glycerin,
karbamid, parabenlösningar,
och vattenlösliga pulver som t. ex. gelépulvret agar-agar.
De senare ska lösas i vätska innan de tillsätts.
Fett och olja
Mer eller mindre olja och/eller fett ingår alltid;
5-30 % i magra emulsioner, 50 % eller mer i feta. Redan
30 % är ganska mycket och kan passa en kräm
för torr hy, men kan jämföras med salvor som består helt av fett med lite tillsats av vax.
Ju mer fett man har i desto mer emulgeringsmedel brukar också behövas.
Fasta fetter som kokosfett,
kakaosmör
och sheasmör ger fastare kräm.
Ullfett och
lanolin är
emulgerande i sig själva; med dem behövs
inget annat emulgeringsmedel. Vanliga i feta emulsioner,
ofta med tillsats av vax,
paraffin eller
vaselin.
Olja kan vara
"fetare" eller "torrare" allt efter
smak och behov. Macadamiolja,
ricinolja, sojaolja
och turkisk rödolja emulgeras lätt liksom avokadoolja
som ger fasta emulsioner. Linolja förtvålas lätt med alkalier medan däremot jojobaolja inte
emulgerar med lecitin.
Oljeutdrag av växter (örtolja)
kan förstås också användas.
Även mineralfetter som vaselin
och paraffin -
som ju inte innehåller några fettsyror och
därför inte kan emulgeras - kan fås att
gå ihop med vatten genom mekanisk emulsion eller
genom att de manipuleras kemiskt. För att få
sådana emulsioner beständiga kan det behöva
ingå lite äkta, emulgerbart fett eller olja
eller en vattenlösning av något gelbildande
ämne (t. ex. dragant,
gummi arabicum,
gelatin).
Vax
Vaxer och vaxliknande ämnen som bivax,
cetylalkohol,
stearin och stearinsyra hjälper
upp emulgeringen och gör den stabil och krämen
fastare. För mycket gör krämen vaxig och
klibbig på huden och svår att gnida in.
Emulgeringsmedel
Mer brukar behövas ju fetare krämen är
- vill man ha den riktigt fet är det bättre
att göra en salva som inte
kräver något emulgeringsmedel alls. De vanligaste
typerna:
De första var vattenlösliga, svagt alkaliska
ämnen (t. ex. ammoniak,
pottaska, trietanolamin,
turkisk rödolja,
borax) och
emulgerar egentligen inte utan förtvålar fettet.
De används fortfarande men det finns idag också
många manipulerade fettämnen som fungerar emulgerande
utan att kräva alkalisk miljö.
De flesta tensider
fungerar emulgerande. Deras fördelar är
att man kan göra både mycket sura och magra
emulsioner med dem.
Estrar av fettsyror, alltså manipulerade
fetter, hör till de mest använda emulgeringsmedlen
i dagens hudvårdsmedel. Vanligast är det vattenlösliga natriumstearoyllaktylat (MF-fett) och det fettlösliga glycerylstearat
(VE-fett).
Naturliga
blandningar av sådana estrar är t. ex. ullfett
och valrav. Till
de naturligaste emulgeringsmedlen hör också
de vattenlösliga ämnena lecitin
och saponiner.
Många
vaxer (som bivax)
och fettalkoholer (som cetylalkohol)
är strikt talat inte emulgeringsmedel utan hör
till det som självt emulgeras. Praktiskt har
det ingen betydelse, de är utmärkta för
att få blandningar av vatten och fett att gå
ihop.
Värmekänsliga ingredienser
Många aktiva ämnen är känsliga för
uppvärmning (t. ex. många fettlösliga
ämnen: eteriska
oljor, E-vitamin,
sockertensid,
gurkörtsolja,
kamferpulver) och
kan inte tillsättas förrän emulsionen börjat
svalna. Små mängder kan tillsättas direkt
i burken när krämen är klappad och klar.
Sura ingredienser
Starkt sura medel (som askorbinsyra,
citronsyra, mjölksyra,
vissa konserveringsmedel) kan påverka emulgeringen
så att krämen blir grynig. Man väntar
därför med dem till så sent som möjligt.
Köp hem en rulle pH-papper!
Vill man göra riktigt sura
krämer eller lotions får man använda
lite tensider.
Konserveringsmedel
Nödvändigt, och mer behövs ju magrare =
vattenhaltigare emulsionen är. Använder man
destillerat vatten, t. ex. rosenvatten, kan mängden
konserveringsmedel hållas lägre än om
vattnet bara är kokt. Hit hör också antioxidationsmedel,
t. ex. E-vitamin
och rosmarinextrakt,
som tillsätts för att förebygga att fettet
härsknar (ytterst ovanligt när man gör
små mängder för hemmabruk).
Doft
Runt hälften av doftämnena i en emulsion bör vara basnoter men ju fetare kräm desto mer toppnoter behövs för att kamouflera fettlukten.
Isolat
och syntetiska doftämnen föredras av industrin framför svårkontrollerbara ämnen som absoluter som kan missfärga emulsioner. Mycket små
mängder behövs (0,2-0,5 %) - krämer ligger an länge
på huden och kan bli irriterande.
Eteriska oljor:
För att parfymering räcker 0,5 % (runt 12
droppar per dl), för hudvårdande effekt upp till
3 % (75-100 droppar per dl).
Färg
1) Fet emulsion, vatten-i-olja, v/o:
Färgas bäst med fettlösligt färgämne
(0,001-0,01 %), som blandas i fettfasen. Olösliga
pigmentpulver måste vispas ner ordentligt, annars
får man en prickig kräm.
2) Mager emulsion, olja-i-vatten, o/v:
Färgas bäst med vattenlösligt färgämne
(0,001-0,01 %), som blandas i vattenfasen. Livsmedelsfärg
fungerar utmärkt - doseras med tandpetare. Olösliga
pigmentpulver är svårare att fördela jämnt
eftersom dessa krämer brukar vara tunnare.
|
Varianter |
1) Fet emulsion, vatten-i-olja, v/o:
Denna typ var den första - hit hör feta krämer
av Niveatypen: Nattkrämer,
handkrämer, fotkrämer
och många rengöringskrämer.
Särskilda krämtyper med bred användning
är ullfettskrämer,
lanolinkrämer, boraxkrämer
och cold creams av många
slag.
2) Mager emulsion, olja-i-vatten, o/v:
Denna lättare krämtyp är den vanligare
i dag, bland annt för att vi har mindre behov av
att skydda oss mot kyla än vad som var nödvändigt
förr. De kan kallas oljeemulsioner men är något
helt annat än gamla farmakopéers oljeemulsioner.
MF/VE-krämerna
är de typiska idag. För femtio år sedan
var stearatkrämerna
lika dominerande. Den som aldrig har gjort någon
kräm förr och inte har specialråvaror
hemma, rekommenderas att börja med en sådan,
de superenkla bakpulverkrämerna Lotions
och även en del ansiktsvatten
är helt enkelt tunnare och mer lättrinnande
krämer.
Dagkrämer kan göras på olika
sätt men är alltid magra: för
fet hy, torr hy, känslig
och irriterad, fuktkrämer,
upplivande krämer,
after shavekrämer. |
Hållbarhet |
Industritillverkade krämer håller
sig i åtminstone ett år sedan burken öppnats,
i oöppnad förpackning minst tre - teoretiskt.
I praktiken håller de sig i åratal. Tillsatta
vitaminer etc. försvinner förstås och
bakteriehalten kan stiga om man kladdat mycket, men det
händer sällan att en kräm från varuhushyllan
blir dålig och t. ex. börjar lukta illa, ruttnar
eller möglar. Möjligen kan en kräm eller
lotion som får stå i en genomskinlig förpackning
en månad i ett spanskt sommarfönster skära
sig lite... Säkraste tecknet på att en emulsion
blivit dålig: Förändrad lukt.
Hemgjorda emulsioner måste konserveras om de ska
sparas längre tid än en vecka. Om halten
konserveringsmedel hållits låg är det
extra viktigt att iaktta god hygien: Ta inte kräm
med smutsiga fingrar (tvätta händerna, använd
pumpflaska, ta kräm med spatel) och sätt på
lock ordentligt. Fel i tillverkningen märks inte
alltid genast utan visar sig efter ett tag. Använd
felsökningsschemat.
1) Fet emulsion, vatten-i-olja, v/o:
Avdunstning i burken gör att feta emulsioner med
tiden blir allt fetare, gulnar av oxidationen och blir
allt mer salvlika. Däremot möglar de knappast;
den höga fetthalten gör dem hållbara. Förvaras
de fel kan vatten och fett separera, men det betyder inte
att krämen blivit dålig. Häll av vätskan,
värm återstoden och rör i ny vätska.
2) Mager emulsion, olja-i-vatten, o/v:
Rätt konserverad lotion och mager kräm håller
sig i minst ett år, men magra emulsioner löper
större risk att mögla än feta. När
vattnet avdunstar kan de torka och bli hårda i burken.
Det gör emulsionen mer koncentrerad eftersom halten
verksamma ämnen kommer att utgöra en större
andel av helheten. Vid minusgrader fryser vattendelen
och efter tining återtar emulsionen inte sin tjocka
form.
Stressa din emulsion
Ställ alltid undan ett prov i värme, kyla, ljus
och annat som är garanterat fel förvaringssätt;
det kan säga en hel del om emulsionens kvalitet.
En ökning av temperaturen med 10° beräknas
fördubbla reaktionshastigheten. En emulsion som klarar
40° i sex månader eller 50° i tre månader
kan rätt lugnt bedömas förbli stabil i
rumstemperatur i åtminstone 2-3 år. |
|
Hudvård |
Rengöringsmedel
2) Mager emulsion, olja-i-vatten, o/v:
Flytande tvål, duschkräm etc. görs som magra emulsioner - innehållsligt
och kemiskt liknar de krämer mer än fasta
tvålar.
Hudläkemedel
Som hudmedel har emulsioner många fördelar framför salvorna de ofta ersatte: de kan innehålla både fettlösliga och vattenlösliga ämnen, är mindre feta och kladdiga, lättare att smörja
in, tas upp lättare av huden och alltså
bra medier för aktiva ämnen.
Däremot täcker och skyddar de sämre än än salvor, som ska väljas till riktigt torr hud och på torrt eksem för
att hindra fukt från att avdunsta.
1) Fet emulsion, vatten-i-olja, v/o
mjukar upp huden (mycket fett och olja)
är milda (fett och olja är snälla
mot huden)
binder fukt (fettet hindrar fukt från att
avdunsta)
skyddar mot kyla (bra för vinterbruk)
skyddar mot vatten (som i handkrämer)
är näringsrika (tillför huden användbart
fett)
sugs upp långsamt eller ofullständigt
(depåverkan, som i nattkrämer)
2) Mager emulsion, olja-i-vatten, o/v
glänser inte (typiska puderunderlag och dagkrämer)
hindrar inte värme från att avgå
(bra för sommarbruk)
svalkar när fukten avdunstar (sommarkrämer)
blandas lätt med hud- och sårsekret
(bra i sårvård)
absorberas snabbt (bra för medicinskt bruk)
känns inte feta (inget kladd)
kan lätt tvättas bort med vatten (bra rengöringslotion)
|
Hudtyp |
Emulsioner kan varieras i det oändliga
och anpassas efter alla hudtyper. |
Hårvård |
2) Mager emulsion, olja-i-vatten, o/v:
Schampo och balsam
görs enligt samma princip som hudkrämer. |
Massage |
1) Fet emulsion, vatten-i-olja, v/o:
Till massage använder man feta emulsioner eller oljor
som sugs upp långsamt så att de fortsätter
att ge glid under massagen. |
Bad |
I badolja kan
emulgeras med hjälp av emulgeringsmedel, vilket har
två fördelar: Den blir lätt att parfymera
och den fastnar inte på badkarsväggarna. Nackdelen
är uppenbar: Den fastnar inte heller på huden. |
Hudreaktion |
Allergiska reaktioner kommer först
och främst av doftämnen, därnäst av
konserveringsmedel.
2) Mager emulsion, olja-i-vatten, o/v:
Särskilt magra = vattenrika emulsioner (som lotion)
kräver kraftig konservering. |
|
Mat och dryck |
1) Fet emulsion, vatten-i-olja, v/o:
Exempel: Smör och margarin.
2) Mager emulsion, olja-i-vatten, o/v:
Den vanligaste emulsionstypen i livsmedel. Exempel: Mjölk
(emulgere = mjölka), grädde, majonnäs. |
Invärtes bruk |
1) Fet emulsion, vatten-i-olja, v/o:
Oljor i emulsionsform tas upp snabbare och fullständigare
än när de intas ickeemulgerade.
2) Mager emulsion, olja-i-vatten, o/v:
Läkemedel i mager emulsionsform har fördelen
att smaka mindre illa än rena oljelösningar. |
|
Litteratur:
Se t ex Antczak och Antczak (2001), Hällqvist och
Fredman (1971), Gaugin (1947), Ljundahl (1953), Ljungdahl
(1953), Lodén (2002), Lodén (2008), Meyer (1952), Nordiska
farmakopén I (1961-1965), Poucher och Howard (1974),
Svanberg (1948).
|
|
|
|
© Shenet 1997 - 2013
Adress: http://www.shenet.se/recept/emulsion.html
Datum: 2021 01 22 -
Uppdaterad: 2009 02 28
Cookieinfo
|
|