![]() |
Alkaliska badpulver |
|
|
||
Synonymer | Alkaliska bad, sodabad, saltblandning för medicinskt bad | |
Engelska namn | Bathing powder, bathing salt, bath salt, medical bath of mixed salts | |
|
||
Tradition | Alkaliska bad användes
mycket under 1800-talets andra och 1900-talets första
hälft vid framför allt eksem och andra hudsjukdomar. Badhistoria |
|
Framställning | Pulver blandas och parfymeras och färgas eventuellt. | |
Beskrivning | Finmalt, eventuellt färgat, pulver eller pulver pressat till kulor eller kakor. | |
Innehåll | Alkaliska
salter |
|
Varianter | Badsalt
- pulverblandningar med huvudsakligen vanligt koksalt. Kolsyrebad - sura bad, de alkaliska badens parhäst. |
|
Hållbarhet | Badpulvren håller sig obegränsad tid så länge de förvaras torrt. Kontrollera under tvålparfymering och tvålfärger om risken för att doft och färg ska påverkas av alkalierna. | |
|
||
Hudtyp | De alkaliska pulvren mjukgör hårt vatten = badet blir mindre uttorkande än vanliga saltbad, som passar fet hy bättre.Mycket bra för eksemhud. | |
Bad | Särskilt alkaliska badpulver har använts mycket i medicinska bad. De är ofta välgörande vid reumatiska och liknande smärtor. Både stärkelse och alkaliska salter lindrar klåda och hudirritationer och har givits mycket i eksembad och sjukdomar med kliande utslag, t. ex. vattenkoppor. | |
Hudreaktion | Eventuella reaktioner är beroende av framför allt doftämnen. | |
|
||
Recept |
||
Recept I
(alkaliskt) |
Koksalt
- 4 kilo Epsomsalt - 500 gram Soda - 500 gram Stimulerande och stärkande bad, lika stärkande som svavelbad. (Källa: de Réville 1910) |
|
Recept II
(alkaliskt) |
Vatten
- 1 liter Koksalt - 250 gram Sodasalt - 100 gram Mjölk (ev.) - 3 liter Honung (ev.) - 1 kilo Upplös salterna i vattnet, häll detta under stark omrörning i badet. Med fördel kan också honung upplöst i mjölk hällas i badet. Detta gamla skönhetsbad gör huden ren och len och ger den glans och fräschör. (Källa: de Réville 1910) |
|
Recept III
(alkaliskt) |
Pottaska
eller soda - 100-500
gram Tages till ett fullt bad om 200-400 liter. (Källa: Lagerholm 1931) |
|
Recept IV
(alkaliskt) |
Pottaska
eller soda - 250 respektive
500 gram Tages till ett fullt bad om 200 liter. (Källa: Hedenius 1939) |
|
Recept V
(alkaliskt) |
Koksalt
- 1.200 gram Borax - 800 gram Eterisk olja - ca 100 gram (Efter Gaugin 1947) |
|
Recept VI (alkaliskt) |
Badsaltkristaller
(koksalt, glaubersalt,
soda, borax)
- 1 kilo Färgämne, löst i lite sprit eller vatten - 3-5 gram Doftämne Saltkristallerna blandas med färgämnet varpå man tillsätter doftämnena. (Källa: Gaugin 1947) |
|
Recept VII (alkaliskt) |
Borax
- 240 ml Havssalt - 60 ml Pulveriserad kelp - 60 ml Havremjöl - 60 ml Eterisk olja Blanda och låt torka några timmar. 4 tsk tages i ett helbad. (Källa: Berkely Holistic Health Center 1978) |
|
Recept VIII (alkaliskt) |
Natriumbikarbonat
- 1 msk = 15 ml Stimulerar blodcirkulationn och mjukar upp huden. Bra när musklerna är spända. Duscha inte efteråt. (Källa: Leigh 1992) Anm. Receptet är japanskt; bakpulver har varit vanligt som badtillsats i både öst och väst. |
|
Recept IX (alkaliskt) |
Hushålssoda
- 1 dl Till ett helbad. Bada 5 minuter (vid eksem) eller upp till 15 minuter, så varmt som det tåls. Skölj av väl. Ej för skadad hud. (Källa: Johansson och Hannu 1994) Anm. Dagens badkar rymmer 150-200 liter. |
|
Recept X (alkaliskt) |
Hushållssoda
- 0,5-1 kilo Tages i ett varmt bad (inte direkt efter måltid; vänta 1-2 timmar). Börja med kroppsvarmt en kvart och fyll sedan på med varmare vatten. Ligg i badet tills du börjar svettas och bädda sedan ner dig i sängen en halvtimme och eftersvettas. Bra mot gikt- och reumatiska smärtor. (Källa: Wicklund 1997) Anm. Dagens badkar rymmer 150-200 liter. |
|
Recept XI (stärkelse) |
Vatten
- så mycket som behövs Stärkelse - 1-2 dl Arrowrotpulver (ev.) - 10 ml Geraniumessens - 5 droppar Citronessens - 2-3 droppar Stärkelsepulvren blandas med vattnet, eterisk olja tillsätts. Hälls i badet - lagom till ett (dagens badkar rymmer 150-200 liter). Bra mot klåda. (Källa: Shenet 2000) |
|
|
||
Litteratur:
Se t ex Gaugin (1947), Hedenius (1939), Hällqvist
och Fredman (1971), Lagerholm (1931), Ostrov (2001),
Svanberg (1948).
|
||
|
||
© Shenet 1997 - 2013 |
||
|