 |
       
Bad |
|
|
|
||
| Farmakopénamn | Balnea | |
| Engelska namn | Bath | |
| Andra namn | Romanska språk Bain (franska), baño (spanska) Nordiska språk Bad (danska), kylpy (finska) Andra språk Bad (tyska) |
|
|
|
||
| Tradition | - från Nilen till dagens badkar | |
| Framställning | Salter, pulver eller olja parfymeras, färgas eventuellt, eller man häller starka växtavkok i badet. Effekter varieras med olika temperaturer. | |
| Beskrivning | Saltkristaller, löst eller ihoppressat pulver, tunn eller förtjockad vätska, olja, hela örter. Definition på medicinskt bad: Fullständig nedsänkning av kroppen eller de för behandling aktuella kroppsdelarna i vatten i vilket olika växtämnen satts. | |
| Innehåll |
Det mesta från skafferi och trädgård
kan hällas i badet - se bara de många badvarianterna
nedan. Här kort om eteriska oljor i bad. |
|
| Varianter | De eteriska
oljorna kan blandas med andra ämnen eller så
kan dessa ämnen användas oparfymerade. De fungerar
både som aktiva ämnen i sig och som lösningsmedel
för de eteriska oljorna - man löser essensen
i något som i sin tur löses i badvattnet. Därmed
blir risken för hudirritation mindre. • Badolja - bra för torr hy. • Alkaliska badpulver - också för torr hy medan badsalterna med koksalt är bra för fet. • Kolsyrebad i pulverform eller som badbomber - får vattnet att bubbla. Bra vid eksem och klåda. • Badskum - gör att det skummar. Bra för torr hy. • Örtbad och tångbad - på hela växter eller starka växtavkok. • Ångbad - för ansiktet och luftvägarna. • Fotbad - gör gott i hela kroppen. |
|
|
|
||
| Hudvård | Hudläkemedel Badmedel av olika slag används medicinskt för att lindra eller mildra hudproblem, t ex eksem och klåda. |
|
| Bad | Badens verkan
beror framför allt på vattnets
temperatur och förr skiljde man på många fina nyanser i tabeller med mycket exakta
temperatur- och tidsangivelser. Expertisen fanns framför allt på sinnessjukhusen, där
bad var den huvudsakliga terapiformen innan psykofarmaka
slog igenom på 1950-talet. Kalla bad Kallbad (under hudens temperatur 34°) höjer blodtrycket och sänker pulsen. Blodkärlen drar först ihop sig, därefter vidgas de och blodgenomströmningen ökar med värmekänsla som följd. Det fungerar bara om man är tillräckligt varm före badet och kyler ner sig snabbt (ca 10 min). Stannar man i för länge börjar man frysa igen. Lämpliga som uppiggande morgonbad och lindrar vid värmeutslag och feber - kyler utan att störa kroppens arbete. Kalla avrivningar Ett lakan läggs i blöt i iskallt vatten (14-16°) och vrids ur. Med detta gnider och klappar man bröst, buk, nacke, rygg, sidor, armar och ben. Därefter följer själva "avrivningen": häftig torkning i 1-2 minuterär med en torr grov handduk, "man gnider och river grundligt överallt", tills huden är starkt röd. Därpå genast på med kläder och en rask promenad! Metoden dök upp under 1800-talets andra hälft i den tidens reform- och hälsorörelse och populariserades krings sekelskiftet av pastor Kneipp som ett härdande medel vid kroniska sjukdomar. Under 1930-50-talen predikades den av Waerlandrörelsen. Få svenskar hade varmvatten och ännu färre badkar, så många tvättade sig redan så av nödvändighet, om inte med lakan så med tvättlapp av frotté. En sådan avtvättning utan avrivning på kvällen är effektivt mot sömnlöshet. Vattnet ska då inte torkas av utan man går till sängs blöt. Fryser gör man knappast, men man ska bädda ner sig ordentligt. Fungerar det inte genast, upprepas det en gång. Energin dras från huvudet till kroppen och man blir sömnig när kroppen värms upp igen. Ljumma bad Bad runt hudens temperatur 34° känns ljummma och har en lugnande effekt och är sömnbefrämjande. Varma bad Vid varmbad (36-38°) stiger blodtrycket först och sjunker sedan och pulsen blir snabbare. Blodkärlen vidgas utan föregående sammandragning. Utvidgningen kvarstår, så tar man badet på morgonen bör man avsluta med en snabb kall dusch för att inte börja frysa. Bäst är att bädda ner sig i sängen en halvtimme och eftersvettas. Varma bad är utmärkta kvällsbad, lugnande och avslappnande. De är också välgörande vid reumatiska och liknande smärtor och mjukar upp huden. Tag inte direkt efter måltid utan vänta 1-2 timmar. Heta bad Heta bad (39-42°) drar först samman blodkärlen och utvidgar dem sedan kraftigt. Tål man dem, kan de vara bra som "muskelbad" efter träning, vid stelhet och reumatism. De avslutas liksom de varma med kall eller ljummen dusch, en halvtimmes eftersvettning eller sänggående. Japanska mäns sällskapsbad når upp till 42-45°. Baden på 54°som ibland serveras på kurorter fungerar mest som mandomsprov; inte ens japaner klarar mer än tre minuter. Klåda efter dusch? • Det har samlats kalk i duschstrilen, typiskt i trakter med hårt vatten. Kalka av strilen genom att lägga den i ättika över natten. • Växlingen mellan kallt och varmt har varit för häftig. Duscha ljummet och med jämn temperatur i fortsättningen. • Stärkelse och blekmedel i nya kläder har framkallat klådan. En del reagerar först när huden kommer i kontakt med vatten. Tvättta alla nya kläder och med ett tvättmedel utan blekmedel. |
|
| Hudreaktion | Använder man enbart eterisk olja kommer den att flyta ovanpå och omsluta kroppen när man bryter vattenytan. Därmed blir risken för irritation större. Av de eteriska oljorna kan särskilt citrusessenserna vara retande. Börjar det klia när man ligger i badet har man tagit för mycket. Tappa ur och dusha noggrant. | |
|
|
||
Recept |
||
| Recept I | • Tallbarrsessens
- 5-10 gram Istället för tallbarrsolja kan man ta 1 msk av apotekare Alfred Carlssons änkas tallbarrsoljeextrakt. (Källa: Hedenius 1939) Anm. 5-10 gram tallbarrsolja = 5,5-11 ml. Så här starka bad gavs för den hudretande effekten, som gjorde dem smärtlindrande och starkt värmande. |
|
| Recept II
(reumatikerbad) |
• Fänkål,
enbär eller
tallbarr - 5-10 droppar • Lavendel, muskatellsalvia, romersk eller blå kamomill - 5-10 droppar De första oljorna lämpar sig för morgonbad, de senare för kvällsbad. Oljor kan blandas, men ta inte mer än 5-10 droppar totalt. (Källa: Lawless 1996) |
|
| Recept III
(PMS-bad) |
• Muskatellsalviaessens
- 4 droppar (2 ml) • Lavendelessens - 3 droppar (1,5 ml) • Geraniumessens - 2 droppar (1 ml) • Mejramessens - 1 droppe (0,5 ml) Tag dropparna i ett bad, den större mängden i 95 ml grundblandning av t. ex. badolja. (Källa: Crearome 2001). |
|
| Recept IV
(barnens bad) |
• Mandarinessens
- 2-5 år 1 droppe, 5-12 år 1-2 droppar • Geraniumessens - 2-5 år 1 droppe, 5-12 år 1-2 droppar Doseringarna avser ett helbad i badkar. Milt, och barn brukar gilla blandningen, som är både avslappnande och stimulerande. (Källa: Shenet 2001) |
|
| Recept V
(kvällsbad) |
• Rosenträessens
- 4 droppar • Mejramessens - 2 droppar • Lavendelessens - 2 droppar • Bergamottessens - 1 droppe Lagom för ett bad. (Källa: Shenet-läsare 2001) |
|
| Recept VI
(kvällsbad) |
• Kamomillessens
eller neroliessens
- 2 droppar • Lavendelessens - 5 droppar • Valerianaessens - 2 droppar Valeriana luktar inte så gott men är en pålitlig sömngivare. (Källa: Shenet 2001) |
|
| Recept VII
(värmande) |
• Rosmarinessens
- 2-4 droppar • Lavendelessens - 2-4 droppar • Mejramessens - 1-2 droppar (Källa: Shenet-läsare 2001) |
|
| Recept VIII
(dagen efter) |
• Grapefruktessens
eller citronessens
- 3 droppar • Rosmarinessens - 3 droppar • Cederträessens eller lavendelessens - 3 droppar Ligg lågt! (Källa: Shenet 2002) |
|
| Recept IX
(uppiggande) |
• Pomeransessens
- 2 ml • Bergamottessens - 2 ml • Ylang-ylangessens - 2 ml • Geraniumessens - 2 ml • Rosenträessens - 2 ml Uppiggande och avstressande blandning av fruktiga och blommiga topp- och hjärtnoter. Förvara i 15 ml flaska, helst med skruvlock. Vänta tills badkaret är fullt, häll 1 ml (ungefär 40 droppar) olja i vattnet och rör om med handen. (Källa: Aftel 2003) |
|
|
|
||
|
• Litteratur: Se t ex Aftel (2003), Gattefossé (1993), Hedenius (1939), Lawless (1992), Lawless (1996), Ostrov (2002), Ullmark (1997), Wicklund (1998). |
||
|
|
||
|
© Shenet 1997 - 2010 |
||
|
|
||
