 |
       
Förtjockningsmedel Xantangummi |
||
|
|
|||
|
Moderväxt
|
Majs (Zea mays) och andra | ||
| Synonymer | Xantan, xanthangummi, hårstärkelse. Handelsnamn som: Keltrol T, Kelzan ASX-T, Kelzan ST, Polysaccharide B 1459, Rhodopol 23, Rhodopol T, Satiaxane CX-91 | ||
|
Farmakopénamn
|
Gummi xanthanum | ||
| E 415 Xantangummi | |||
| CAS-nummer | 11138-66-2 | ||
| Xanthan Gum | |||
|
Engelska
namn
|
Xanthan gum, corn sugar gum | ||
|
Andra
namn
|
Andra
språk
Xanthan gummi (danska) |
||
|
|
|||
|
Tradition
|
Xantan är purungt jämfört med många andra geléringsmedel. Det började användas i livsmedel i USA i slutet av 1960-talet; sedan tog det ett par årtionden innan läkemedels- och kosmetikaindustrin upptäckte det. | ||
|
Framställning
|
Druvsocker
(glukos) ur majs jäses genom odling av bakterien
Xanthomonas campestris. Resultaten renas med isopropylalkohol,
torkas och mals l pulver. Kemiskt är det en polysackarid.
|
||
|
Beskrivning
|
Krämfärgat pulver eller granulat. Anjoniskt = negativt elektriskt laddat i sin vattenlösliga del. | ||
| 100 ml väger ca 41 gram. 100 gram = ca 246 ml. | |||
| • Lösligt i kallt
och varmt vatten som blir förtjockat, inte helt genomskinligt. • Olösligt i olja. pH och inkompatibiliteter • Gelé av xantangummi får neutral reaktion (pH 6-8) men är användbart vid både surt och alkaliskt (pH 3-12). • Används ofta ihop med andra geléämnen som guarmjöl. Eftersom det geléar i kallt vatten lämpar det sig för att göra aloegelé. |
|||
|
Innehåll
|
Natriumsalter, kaliumsalter och kalciumsalter av polysackarider med glukos, mannos och syror. | ||
| Varianter | • Modifierat xantangummi, hårstärkelse
(INCI-namn: Dehydroxanthan Gum) Används med 1-2 % i hårläggningsprodukter. |
||
|
Hållbarhet
|
Pulvret ska förvaras torrt. Gelé av xantangummi är stabilt i sura, alkaliska och salta miljöer och tål temperaturförändringar bra. | ||
|
Hos importörer av eteriska oljor för runt 35 kr per 50 gram och till ungefär samma pris i hälsokostbutiker som för råvaror till kosmetika. | ||
|
|
|||
| Hudvård | Strös i vattnet under vispning och bildar ett inte
helt genomskinligt gelé. Hudläkemedel Pulvret ger en halvgenomskinlig tjockflytande lösning. På huden bildar den en tunn hinna hinna som skyddar och läker småskador. Vid 5 % börjar blandningen bli kletig och geléet kännas dammigt när det torkar på huden. Förtjockningsmedel Geléar vattenbaserade preparat; vanliget som stabiliserande medel ihop med andra förtjockande ämnen som guarmjöl och bentonit. Förtjockar sockertensider utan problem. • Stabilisering av emulsioner: 0,5 % i vätska. • Aloegelé: 1 % volym (1 ml = 0,4 gram per dl) i aloesaft. • Tunt gräddigt gelé, t. ex. i ansiktsmasker: 2 % i vätska |
||
| Understödjande förtjockningsmedel
i hårvårdspreparat och hår. Ökar skumbildningen
i schampo
men den negativa (anjoniska) laddningen ger risk för
statisk elektricitet. • Hårbalsam med stylingeffekt: 1-2 %. |
|||
|
|
|||
|
Mat
och dryck
|
Xantangummi (E 415 Xantangummi) får användas utan mängdbegränsning i alla livsmedel som får innehålla tillsatser, utom i torkade livsmedel som ska tillsättas vatten strax före förtäring. Det förtjockar och stabiliserar konsistensen i t. ex. godis, konditorivaror, dressing, sås och mjukost. I glutenfritt bröd ersätter det till viss del glutens bakegenskaper. | ||
| Giftighet | FAO/WHO ger ingen rekommendation om acceptabelt dagligt intag (ADI); förr var det 10 mg per kilo kroppsvikt, alltså 700 mg (0,7 gram) per dag för en person som väger 70 kilo. Pulvret ska inte intas torrt eftersom det sväller snabbt och mycket; folk har dött av kvävning när liknande pulver börjat svälla redan i matstrupen. | ||
| Miljö | Godkänt som Bra Miljöval av förtjockningsmedel. KRAV-godkänt emulgerings / stabiliserings / förtjockningsmedel. Xantangummi tillverkat i USA har troligen sitt ursprung i genmanipulerad majs, eller majs som blandats med sådan; man skiljer inte på dem. | ||
|
|
|||
|
• Litteratur:
Se t ex Andersen (2003), Elkington och Hailes (2000),
Leung (1980), Lodén (2002), Lodén (2008). Som livsmedelstillsats:
Hanssen (1986), Livsmedelsverket (1998), Nilsson (2007), Nilsson (2008), SLV FS 1999:22, Zinck och Hallas-Møller (2005).
• Nätpublikationer: SNF Bra Miljöval: Thickening agents/dissolving agents (2005 07 20). Livsmedelsverket: E-nummernyckeln (2009 02 13). European Commission: Cosing: Cosmetic ingredients and substances (2009 10 03). |
|||
|
|
|||
|
© Shenet 1997 - 2013 |
|||
