Shenet
Växter Råvaror Recept Referens Sök Forum Kontakt Hem
Vaxer
Vegetabiliska och animaliska: Bivax - Candellilavax - Japanvax - Jojobavax - Karnaubavax - Stearin - Valrav
Mineraliska: Ceresin  - Montanvax - Ozokerit - Paraffin

Farmakopénamn
Cera
E 901-E 914
Engelska namn
Wax
Andra namn
Romanska språk
Cera (latin), cire (franska)

Nordiska språk
Voks (danska)
Asiatiska språk
Wakkusu (japanska)
Andra språk
Keros (grekiska), Wachs (tyska)

Tradition
Vaxer måste utvinnas, men det finns ett är alltid tillgängligt: öronvax. Det har använts till hud- och sårvård i Europa från romartiden till in på 1900-talet - och kanske fortfarande. Med öronvax har man t. ex. fyllt och skyddat hudsprickor på händerna.
Namnet
Fornsvenska vax och voks, wax, Wachs etc. i nordeuropeiska språk har gemensamt germanskt ursprung, mer vet man inte.
Framställning

• Naturliga vaxer: Vaxer skyddar vattendjur (som ankor) mot fukt, växter (som kaktusar och äpplen) mot uttorkning och insektsangrepp. Ibland kan de skrapas av men vanligare är att smälta ut dem genom att växtdelarna kokas i vatten eller varmpressas. Därefter kan de behandlas för att få mindre fett- och mer vaxkaraktär. Kemiskt är de estrar av fettsyror och fettalkoholer.
Ursprung
Växtvaxer utvinns från växter i tropiska och subtropiska områden i Asien, Afrika och Amerika. Europa har ingen växt med tillräckligt mycket vax. Här får vi ta det bina gjort.

Beskrivning

• På växternas blad, stammar och frukter är vaxerna färglösa. Vid riktigt tjocka lager kan de likna ett blågrönt eller gråvitt pulver.
• Borttagna från växterna är de mer eller mindre gula till gulgröna eller askgrå.
• Vaxer färdiga att använda är vanligen gula till vita eller nästan färglösa. Alla är feta och starkt vattenavvisande, en del beter sig mer som fett än som vax, men i motsats till fetter är de svåra att förtvåla. Brinner med lysande låga.
I kyla är vaxerna hårda och ibland spröda, i rumstemperatur fasta. Vid uppvärmning blir de mjuka och knådbara och till slut flytande. Smältpunkterna är högst varierande beroende på grad av raffinering och behandling: Karnaubavax runt 84°, jojobavax runt 70°, candelillavax runt 68°, stearin 69-70°, bivax 61-65°, valrav 41-50°, japanvax 40-54°. De mineraliska varierar ännu mer: Montanvax 77-100°, ozokerit 68-75°, ceresin 50-87°, paraffin 40-65°. 

Mycket varierande men vanligare lättare än vatten: 100 ml kan väga 50-100 gram. 100 gram = 100-200 ml.
• Olösliga i vatten, glycerin och alkohol. Det är just vaxernas vattenolöslighet som gör dem så värdefulla i hudvård: de bildar en barriär genom vilken vatten inte kan tränga in på huden och genom vilken hudfukten inte slipper ut.
• Svårlösliga i kall alkohol men vanligen lättlösliga i kokande och i andra flyktiga lösningsmedel.
• Kan smältas ihop med varandra, vegetabiliska och eteriska oljor, fetter, hartsämnen.
Innehåll

Huvudinnehållet är vaxestrar, d.v.s. estrar av fettalkoholer och fettsyror. Fettsyrornas fördelning:
Mättade fettsyror - dominerar i de flesta
• Cerotinsyra
• Karnaubasyra
• Laurinsyra
• Melissinsyra
• Montansyra
• Myristinsyra
• Palmitinsyra
Stearinsyra
Enkelomättade fettsyror - från spår upp till 95 %
Fleromättade fettsyror - inga eller spår
Övrigt
Fettalkoholer (cetylalkohol, myricylalkohol, myristinalkohol, oleinalkohol) som fettsyrorna är förestrade med.
• Oförtvålbara ämnen (fria fettsyror, steroler, skvalen...): 30-50 %
• Fria, d.v.s. oförestrade, fett