 |
       
Fetter Vaselin |
|||
|
|
||||
|
Synonymer |
Gult vaselin, gult amerikanskt vaselin, naturvaselin, naturligt vaselin, petrolatum | |||
|
Farmakopénamn |
Vaselinum, Vaselinum flavum, Vaselinum flavum americanum, Vaseline officinale | |||
| CAS-nummer | 8009-03-8 | |||
| INCI-namn | Petrolatum | |||
|
Engelska
namn |
Vaseline, petrolatum, yellow petrolatum, petroleum jelly, yellow petroleum jelly | |||
|
Andra
namn |
Romanska språk Vaseline (franska) Andra språk Petrolatum, Vaseline (tyska) |
|||
|
Förväxlingsrisk |
• Petrolatum - svenskt namn och INCI-namn använt om både vaselin och mjukt paraffin - se där för flera förvirrande termer på flera språk! |
|||
|
|
||||
|
Vaselin är ett klassiskt
exempel på varumärkesdegeneration. Chesebroughs
Vaselin i den gula klöverburken är ju inte alls
känt som Vaselin utan som vaselin - varunamnet på
produkten (Vaselin) har blivit ett generiskt namn på en råvara (vaselin).
Ämnet hittades första gången i New York 1859; en besvärlig gegga i råolja som täppte till rören. Oljeborrarna smorde det på skador. Några år senare började Robert Chesebrough sälja det som sårsalva. 1872 tog han patent på en metod att rena smeten med vakuumdestillering men det dröjde ända till 1905 innan varunamnet Vaselin registrerades. Namnet bildades efter tyska Wasser = vatten + grekiska olaiun = olja. Under mellantiden hade "vaselin" blivit så allmän egendom i språket att ingen längre kom ihåg eller brydde sig om att det egentligen var varan Vaselin från ett särskilt företag. På apotek världen över var det en stor succé. Med det kunde man göra fetter och salvbaser som behöll konsistensen och aldrig någonsin härsknade. Vaselinkrämer som Pond's Cold Cream (USA 1907) och Nivea (Tyskland 1911) blev grunden till företagsimperier. Naturligt och konstgjort vaselin Idag betraktas vaselin som en konstprodukt från den petrokemiska industrin och det kan vara svårt att förstå diskussionerna för hundra år sedan då vaselin sågs som den nya, äkta och naturliga varan i motsats till det äldre paraffinet. Vaselins rykte som naturligt och rent berodde dels på råvaran (ljus råolja från Pennsylvania), dels på reningen (Chesebroughs patenterade vakuumdestillering). Eftersom väl renat vaselin kunde vara gultonat precis som dåligt renat paraffin och båda dessutom kunde raffineras till helt vita blev begreppsförvirringen stor. Farmakopéerna var inte till mycket hjälp. I en del länder (som Sverige) sågs vaselin som en råvarubeteckning och togs upp som ämnet Vaselinum = vaselin. I andra länder (som USA) betraktades Vaselin som ett varunamn och själva ämnet fick namn som Petrolatum flavum = yellow petrolatum, taget efter Petrolatum som var det amerikanska farmakopénamnet på paraffin. För att skilja dem åt fick paraffin snabbt nya vardagsnamn som vitt petrolatum, konstgjort petrolatum, konstgjort vaselin och vitt vaselin. Än idag kan petrolatum och petroleum jelly betyda både vaselin och mjukt paraffin. Farmakopéerna Råvaran vaselin (Vaselinum) togs upp i den svenska farmakopén 1901, och det skulle vara vitt. Det stod kvar svenska farmakopén ut och följde också med in i den nordiska 1964. |
|||
|
Framställning |
• Destillering: Vaselin destilleras ur mineralolja; det hör till de restprodukter som blir kvar när flyktiga
delar som t. ex. petroleumeter (30-70°), bensin (70-120°) och fotogen (150-300°) destillerats bort ur mineralolja. Resterna kyls till -15°, filtreras eller behandlas med alkalier och syror så
att de fasta delarna (5-15 %) skiljs ut.
Massan
pressas, smälts i formar och får stelna.
När den ska beredas höjer man temperaturen
undan för undan och får vid olika temperaturer
råparaffin och vaselin med olika smältpunkter. Robert Chesebroughs patent 1872 bestod i att destillera
under vakuum och vid lägre temperatur, vilket gav bättre
resultat än andra fått förr. • Rening: Vaselinet renas med uppsugande pulver som valklera eller aktivt kol och filtreras varmt. Det räckte för den ljusa Pennsylvania-olja Chesebrough använde, men annars kan fortsatt raffinering bestå i tvättning i bensin, nedkylning, filtrering och centrifugering. Ursprung Vaselin kan separeras ur all råolja men de ljusa amerikanska sorterna ansågs från början ge det bästa. |
|||
|
Beskrivning |
• Råvaselin
är en mörkgrön fettlik massa med lukt av råolja,
lite segare än mjukt paraffin
och med högre smältpunkt (40-55°).
• Raffinerat vaselin är en lukt- och smaklös, salvig massa med segheten som kännetecken: den kan dras ut i trådar mellan fingrarna. Färg från brungult till snövitt, Chesebroughs är ljusgult. Utstruket i ett tunt lager är det genomskinligt. |
|||
| • Vaselinum emulgebile: 100 ml väger ca 80 gram. 100 gram = ca 125 ml. | ||||
| • Olösligt i
vatten (kan inte tvättas
av med vatten och tar inte heller upp vatten), glycerin
och ricinolja. Mycket svårlösligt
i alkohol (91 %). • Lättlösligt i och blandbart med eteriska och vegetabiliska oljor. pH och inkompatibiliteter • Vattenutdrag 2 % blir neutralt (pH 6-8). • Tål iblandning av de flesta ämnen utan att påverka eller påverkas. |
||||
|
Innehåll |
• Fasta och flytande kolväten (paraffiner) ur mineralolja. • Mikrokristallina vaxer. • Fettsyror: Inga. Kemiskt sett är vaselin ingen lipid, d.v.s. varken vax, fett eller olja. • Vitaminer: Inga. • Tillverkningsrester: Kan innehålla cancerogena rester från framställningen, vilket är skälet till att användningen i kosmetika begränsas av EU-lagstiftning. |
|||
|
Varianter |
• Flytande vaselin,
vaselinolja, spindelolja
(Oleum vaselini, Oleum vaselini, Vaselinum liquidum, Vaselina
liquida); eng. Liquid petrolatum, heavy liquid petrolatum, light
liquid petrolatum:
Liknar
flytande paraffin. • Mjukt paraffin: Likt vaselin. • Syrsatt vaselin, Vasogen (Vaselinum oxygenatum): Vaselin behandlad med komprimerad syrgas. Gulbrun salva som bildar emulsioner med vatten. Äldre patenterad variant av • Emulgerbart vaselin (Vaselinum emulgebile): På apotek för runt 575 kr per 400 gram. • "Vegetabiliskt vaselin": Salvbas av olja och bivax, som vaselin i viss mån ersatte. |
|||
|
Ersättning |
• Ersätter fetter
och oljor som rengörande
ämne och kan ersätts av dem. • "Konstgjort vaselin": Blandning av paraffin och ceresin. |
|||
|
Hållbarhet |
Vaselinets "konserverande" verkan består i att det inte deltar i några livsprocesser = mängden konserveringsmedel kan minskas. Inga petroleumprodukter kan härskna eller förhartsas, eftersom de inte innehåller några fettsyror och inte upptar syre ur luften. Nordiska farmakopén (1964) stabiliserade ändå vaselinet med E-vitamin. Tål ljus bra. | |||
|
• Vitt vaselin:
På
apotek för runt 45 kr per 25 ml, runt 30 kr per 100
gram, runt 180 kr per 800 gram • Gult vaselin: På apotek och i kosmetikabutiker för runt 20 kr per 40 gram, i livsmedelsbutiker för runt 15 kr. |
|||
|
|
||||
|
Användning Tar upp doftämnen dåligt men används som neutral utfyllnad i fasta parfymer. |
||||
|
Endast högraffinerade vita och
gula kvaliteter används kosmetiskt. Hudläkemedel • Vaselin som skydd: Råvaselinets första användning var just som hudskyddande medel - oljeborrarna behövde bara böja sig ner och ta en klatt av avlagringen och smörja in skador med. Det fungerar som akut skyddande sårsalva genom att stänga inne hudsekretion och ute smuts, fukt och luft, på samma sätt som när det används som tillfälligt rostskydd i industrin. • Vaselin som medium för andra ämnen: Idag i apotekens salicylsyrevaselin (flytande paraffin, vitt vaselin, 2 % salicylsyra). I medicinska salvor med läkande ämnen är vaselin inte till mycket hjälp; tvärtom. Det avger andra ämnen långsamt och ofullständigt, en del fettlösliga vitaminer undantagna. • Vaselin som näringsämne: Några egna näringsämnen, t. ex. fettsyror eller vitaminer, tillför vaselin inte eftersom det inte innehåller några. • Vaselin som cerat: Ungefär en gång varje decennium poppar Chesebroughs klövervaselin upp som nygammal läppglans. Inget recept behövs, det är bara att använda vaselinet som det är. Handelns läppglans är vanligen vaselin uppiffat med syntetiska färg- och doftämnen. Rengöringsmedel • Används som rengörande medel i rengöringskräm och för att torka bort sårskorpor. Konserveringsmedel • Vaselin konserverar inte men är oändligt hållbart, därtill billigt, färglöst och luktlöst - perfekt utfyllnad istället för äkta fett som kan härskna. Nästan varenda kräm och salva på varuhus och apotek innehåller vaselin och paraffin, ibland knappt mer än det plus parfym. • 5-10 % vaselin i feta krämer och salvor hindrar också vegetabiliska oljor från att börja "blöda" ur paraffin. |
||||
| När vaselin var nytt i slutet på 1800-talet ansågs det i USA vara rena vitaminkuren för håret - äkta amerikansk pomada, en ren naturprodukt för håret. Även i Sverige användes den mycket som billig och hållbar råvara i håroljor och hårpomador. Parfymerat vaselin blev den vanliga vardagspomadan, men "enligt senast gjorda rön att beteckna som fullkomligt fördärvligt", enligt en svensk apotekare i mitten av 1920-talet, eftersom det lägger sig "som ett lager över huvudsvålen och hindrar såväl luftens tillträde som utdunstningen från hårbotten". | ||||
| Billig bas i massagesalvor. Används inte i aromaterapi. | ||||
| • Anses inte av någon
vara bra för hyn. Inom naturliga sminkbranschen
betraktat som rent skadligt därför att det täpper
till huden och därmed stör dess funktioner.
• Den som har torr eller känslig hy bör undvika hudvårdsprodukter med vaselin, inte för att det kanske kan skada hyn utan för att borttagningen kräver starka medel som kan irritera. • Otillräckligt renat vaselin kan ge vaselinoderm, små knutor med grov och vårtig yta, som försvinner när man slutar använda vaselin. • Även högrenat vaselin av kosmetisk kvalitet kan ge kosmetikaakne (millier), pyttesmå "vita pormaskar" i ansiktet. Risken varierar mycket mellan olika vaselinsorter. • Däremot ger det inte vanlig akne eller pormaskar. • Det gamla antagandet att mineraloljor inte tas upp genom huden är kanske inte så självklart; se under paraffin om giftighet. |
||||
|
|
||||
|
Invärtes
bruk |
Robert Augustus Chesebrough ansåg att vaselin var bra mot, för och till det mesta. Sin egen goda hälsa (han blev nästan hundra år) tackade han sin dagliga sked vaselin för. Det förekommer i en hel del huskurer, t. ex: Hejda förkylning genom att smörja vaselin i näsan. Kväv mask i magen på en vecka genom att stoppa upp en bomullstuss insmord med vaselin i ändtarmen. | |||
|
Giftighet |
Högraffinerat vaselin är ogiftigt invärtes men kan i vissa fall hindra kroppens upptagning av fettlösliga vitaminer. Om samband mellan mineraloljor och ledgångsinflammation, se paraffin. | |||
|
Miljö |
Alla petroleumprodukter är miljöbelastande och förorenande; de bryts ner endast delvis i naturen. | |||
| Lagstiftning | Får användas i kosmetika endast om "hela raffineringsprocessen är känd och det kan visas att ämnet varur det framställs inte är cancerogent". | |||
|
|
||||
|
• Litteratur:
Se t ex Bolin och Gustaver (1960), Gaugin (1947), Gentz och Lindgren (1946), Johansson
(1923), Johansson (1996), Leung (1980), Lindgren (1918), Ljungdahl (1953), Lodén (2002), Lodén (2008), Meyer
(1952), Nobelius (1960), Nordiska farmakopén I
(1961-1965), Nordström (1940), Pallingston (1999),
Poucher och Howard (1974), Reynolds (1996), Steinman
och Epstein (1995), Svanberg (1932), Svanberg (1948), Svenska farmakopén VIII
(1901), Svenska farmakopén XI (1946), Wicklund (1998), Winter (1994). • Nätpublikationer: Nationalencyklopedin (2004 04 14). Gustav Hess GmbH (2005 09 09). Projekt Runeberg: Cleve (1883): Kemiskt handlexikon (2008 07 08). European Commission: CosIng: Cosmetic ingredients and substances (2008 12 02). |
||||
|
|
||||
|
© Shenet 1997 - 2010 |
||||
