 |
       
Oljor Valnötsolja |
||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||
|
Moderväxt |
Valnöt (Juglans regia) | ||||||||||||||||||||
|
Synonymer |
Valnötsolja, nötolja, nektraolja, juglandisolja | ||||||||||||||||||||
|
Farmakopénamn |
Oleum nuceum juglandis, Oleum nucis juglandis, Oleum juglandis | ||||||||||||||||||||
| CAS-nummer | 8024-09-7, 84012-43-1 | ||||||||||||||||||||
| Juglans regia seed oil ["the oil derived from the nut meats of the walnut"] | |||||||||||||||||||||
|
Engelska
namn |
Walnut oil | ||||||||||||||||||||
| Andra namn | Andra språk Walnussöl (tyska) |
||||||||||||||||||||
|
Förväxlingsrisk |
• Valnötsfärg extraherad ur blad, skal eller fruktkött (nöt) | ||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||
|
Tradition |
I konstnärsfärg
har valnötsolja använts sedan åtminstone 1400-talet och antagligen långt tidigare; den gav oljefärgen krämigare konsistens och gulnade mindre än linolja och vallmoolja. Äldre tiders valnötsolja var, liksom mandeloljan,
annorlunda än dagens. Båda utvanns genom urkokning
och innehöll därför en del vatten. Först
på 1600-talet började nötoljor pressas.
Den fantastiska oljan Idag används valnötsolja rätt mycket i kosmetika i Japan. I Sverige är den obekant och kanske är det därför ryktena går: Superb på finnar, tar bort leverfläckar, färgar hår, skyddar mot sol! Åtminstone en del kommer av förväxlingar med vattenutdrag på valnöt, valnötsskal och valnötsblad - se nedan under Hudvård. Farmakopéerna Officinell i några årtionden i Sverige med början i 1817 års upplaga av farmakopén. |
||||||||||||||||||||
|
Framställning |
Valnötterna (med 35-62 % olja)
mals. De ska inte vara pinfärska eftersom
de då innehåller för mycket vatten
som gör oljan mjölkig; höstens nötter
bör inte pressas förrän en bra bit in
på nyåret. Helst bör man vänta
ett år. En enkel lösning är att rosta
nötkärnorna men det ger bränd lukt och smak. • Kallpressning: Nötmjölet pressas utan värme (under 30°). • Varmpressning: Pressresterna pressas med värme (under 80-120°). • Raffinering: Kallpressad raffineras oftast, varmpressad alltid. Kan omfatta filtrering, rening med syror och alkalier, blekning med uppsugande pulver, deodorisering med het vattenånga, rensning från vaxrester med kyla - se mer under oljor. Ursprung • Framställs i Europa (Tyskland, Österrike) och Östasien. |
||||||||||||||||||||
|
Beskrivning |
Oljan är torkande,
d.v.s. upptar syre ur luften (oxideras); stryker man ut
den i ett tunt lager bildar den på några dagar
en tunn glänsande hinna, inte lika snabbt och inte
till lika hård som linfröolja
men utan att spricka; därav användningen i oljefärg,
och ljusare (gulnar mindre) och tunnare än denna.
Gillad av konstnärer för att den ger färgen
en smörig konsistens som är lätt att måla
mjukt och fint med. • Oraffinerad (endast kallpressad): Grön olja som gulnar och mörknar med tiden; färglös olja kan vara blekt. Skarp lukt och tydlig smak av valnötter. • Raffinerad (kallpressad eller varmpressad): Ljusare grön med mer eller mindre lukt och smak. Kraftigt raffinerade oljor kan vara nästan smaklösa. |
||||||||||||||||||||
| 100 ml väger ca 92 gram. 100 gram = ca 109 ml. | |||||||||||||||||||||
| • Olöslig i
vatten, glycerin
och alkohol; blandningen delar
sig i två skikt och måste skakas om före
användning. • Kan blandas obehindrat med vegetabiliska och eteriska oljor och smältas med fetter, hartsämnen och vaxer. |
|||||||||||||||||||||
| Innehåll | Fettsyrornas fördelning: | ||||||||||||||||||||
|
Mättade
fettsyror 8-10 % |
|||||||||||||||||||||
|
Hållbarhet |
Hållbarhetstiden
brukar anges till 1,5-3 år. Måste förvaras
svalt, helst i kylskåp, i mörkt och lufttätt
kärl. Livslängden kan förlängas genom
tillsats av E-vitamin (0,5
%). Inte lämplig till örtolja.
• Tips: Fyll flaskan med glaskulor vartefter den töms så att oljan alltid står upp till locket = ingen luft kommer till. Eller ställ flaskan upp och ner. |
||||||||||||||||||||
|
Hos importörer av eteriska oljor för runt 65-160 kr per 100 ml, ibland i hälsokostbutiker för runt 100 kr per 250 ml. | ||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||
| Hudvård | Torr olja som absorberas
snabbt, på en kvart, utan att klibba. Hudläkemedel Som andra oljor mjukgörande och skyddande. Bra bärarolja för andra ämnen som ska absorberas av huden, särskilt i lätta hudvårdsprodukter som lotion. Om valnötsolja sägs också... • Mjukar upp huden. Inget att betvivla; det gör alla oljor. • Bra mot rynkor. Alla oljor är bra mot rynkor genom att de mjukar upp huden. Oljor med mycket fleromättat fett anses vara extra bra genom att de också tillför mycket näring. De tre mest utropade är nyponfröolja, nattljusolja och gurkörtsolja (omkring 80 % fleromättat fett) men dit hör också valnötsoljan (70-75 %) som kostar drygt hälften. • Bra mot finnar. Säkert lika bra som andra tunna oljor med mycket fleromättat fett - se råvaror för aknehud och fet hud. Ibland förväxlas nog olja med vattenutdrag på valnöt (blad, skal, fruktkött, bark) som alla är sammandragande och har använts inom folkmedicin och skolmedicin på hudskador, sår, eksem, herpes och utslag. • Tar bort leverfläckar. Oljan förväxlas ofta med vattenutdrag (skal, blad) som är kraftigt avfjällande. Äldre tiders urkokta olja kan också misstas vara som dagens pressade, en metod som började användas först på 1600-talet. All nötolja dessförinnan innehöll vatten och hade delvis vattenutdragets egenskaper. - Annat tål att funderas på: I ett svenskt botaniskt verk från slutet av 1700-talet sägs t. ex. att "den av kärnorna utpressade oljan", alltså inte den äldre sortens urkokta olja, är "nyttig att stryka på fläckar efter koppor". Valnötsolja förekommer också i gamla recept på blekande flädersalva. Om denna bleker är alltså frågan vilken av ingredienserna som svarar för effekten; båda? Solskydd Valnötsolja påstås ibland vara "solskyddande" och en "sololja". Den som pressar på lite kan få höra dessa ord betyda nästan vad som helst. • Solskyddande = blockerar UV-strålning. Dagens vedertagna betydelse av ordet. Det är fullt möjligt att valnötsolja gör det; flera vegetabiliska oljor har en solskyddsfaktor på upp till 4. Valnötsoljans är inte känd. • Solskyddande = tar bort mörk färg. Det är tveksamt om valnötsolja bleker; se ovan om leverfläckar. Vattenutdrag (skal, blad) gör det definitivt genom att fjälla av huden kraftigt. • Sololja = ger mörk färg. "Sololja" betydde länge just det, en brun-utan-sololja. Nej, valnötsolja mörkfärgar inte. Det gör däremot vattenutdraget (fruktkött, skal, blad) som använts sedan antiken för att brunfärga hud och hår. |
||||||||||||||||||||
| Åldrad hy, rynkig hy. | |||||||||||||||||||||
| Hårvård | I oljeinpackning vid torrt risigt hår och kliande hårbotten. | ||||||||||||||||||||
| Massage | • Helkroppsmassage:
Tas upp snabbt, därför inte så bra i helkroppsmassage;
det blir för torrt, men den kletar å andra
sidan inte. Kan vara användbar i klassisk massage
där man vill ha lite motstånd. I aromaterapeutisk
massage kan oljan ingå med någon tjockare
som avokadoolja eller olivolja,
i proportioner beroende på hur mycket glid man vill
ha. • Delmassage: Det snabba inträngandet är bra när aktiva ämnen ska arbetas in i huden, som i ansiktsmassage och cellulitbehandling. Den höga halten linolsyra kan hjälpa till att förbättra dålig blodcirkulation och lindra följder av denna, som missfärgad hud, bensår, dåliga naglar etc. Se mer under druvkärnolja om detta. |
||||||||||||||||||||
| Fast tvål | Varmpressad olja används i tvål.
Förtvålningstal 136 = det krävs 136 gram natriumhydroxid för att förtvåla 1 kilo valnötsolja. |
||||||||||||||||||||
| Hudreaktion | Den som är känslig för lösningsmedel kan pröva en pressad olja, den som är känslig för besprutningsmedel olja från ekologisk odling. | ||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||
|
Mat
och dryck |
Gammal som matolja, idag särskilt som salladsolja. | ||||||||||||||||||||
|
Invärtes
bruk |
Oljan har medicinsk användning, t. ex. som mildrande medel vid irriterad tjocktarm. | ||||||||||||||||||||
|
Miljö |
Olja från ekologiskt odlad valnöt finns att få. | ||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||
|
• Litteratur:
Se t ex Andersen (2004), Hallström (1986), Jönsson (1910), Jönsson
och Simmons (1935), Kumlien (1946), Kumlien (1967),
Lundberg (1960), Meyer (1952), Nielsen (1991), Oberbeil
(2002), Stodola och Volak (2000). • Nätpublikationer: Gustav Hess GmbH (2005 09 09). Den virtuella floran (2006 11 09). European Commission: Cosing: Cosmetic ingredients and substances (2009 10 03). |
|||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||
|
© Shenet 1997 - 2013 |
|||||||||||||||||||||
