![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() Infusioner Valerianainfusion |
||
|
||
Moderväxt |
Valeriana (Valeriana officinalis) | |
Synonymer |
Vänderotste, valerianate, baldrianinfusion | |
Farmakopénamn |
Infusum valerianae | |
CAS-nummer | 8057-49-6 | |
• Valeriana officinalis root extract ["the extract of the roots"] |
||
Engelska
namn |
Valerian infusion | |
Förväxlingsrisk | • "Extrakt" kan också betyda många olika utdrag av roten och rotstocken, inte bara med vatten. | |
|
||
Tradition |
Valerianapreparat har använts länge som rogivande medel och som medium för andra lugnande medel. Infusion, tinktur och extrakt (och "valerianadropparna" med lite alkohol och eter) fanns på svenska apotek långt in på 1960-talet, använda som nervstärkande och nervlugnande medel. Så försvann de ett par årtionden. Idag är valeriana en av de mest utforskade läkeörterna och ingår i många naturläkemedel. | |
Framställning |
Kokhett
vatten hälls över den sönderskurna roten
och får dra. Ska inte koka. Filtreras.
. Arvid Månsson på 1600-talet brände = destillerade de flesta av sina vattenutdrag. Av valerianans ört och rot skulle det göras sist i maj månad, d.v.s. med korrigering för kalenderreformen idag i mitten av juni. |
|
Beskrivning |
Klar mörkbrun vätska med lukt av valeriana. | |
Beräkna som vatten - 100 ml väger ca 100 gram | ||
Olöslig i
vegetabiliska och eteriska
oljor; blandningen delar sig i två skikt och måste
skakas om före användning. Kan blandas obehindrat med vatten, glycerin och alkohol. |
||
Innehåll |
Vatten |
|
Hållbarhet |
Infusionen håller sig ca en vecka i kylskåp: ska den sparas längre eller användas i t. ex. kräm måste den konserveras. | |
|
||
Hudläkemedel
Arvid Månsson är den ende som talar om valeriana som en sårläkeört. (När han inleder med att det är en välluktande rot, undrar man om det verkligen är valeriana han talar om, men beskrivningen talar för det.) Enligt honom läker bränt (destillerat) vatten av örten och roten sår, och dräper och fördriver maskar uti sår, om man tvättar såret där med. |
||
Arvid Månsson är också ensam om att använda valerianavattnet till massage - hon stillar värken uti lederna, om man gnider dem där med. | ||
Avslappande och sömngivande kvällsbad. | ||
|
||
Invärtes
bruk |
Kramplösande, motverkar depression. Ökar koncentrations- och prestationsförmågan. | |
Giftighet |
Valerianapreparat kan försämra reaktionsförmågan. En del människor kan bli hyperaktiva av dem. Överdosering kan ge yrsel, övergående utmattning, buksmärtor, tryck över bröstet, darrningar i händerna. Långvarigt bruk kan vara tillvänjande med abstinensbesvär som huvudvärk, insomningssvårigheter, oro, retlighet, störd hjärtverksamhet. Kan eventuellt förstärka effekter av lugnande medel. | |
|
||
Recept |
||
Recept I | Destillerat vatten
- 90 ml Rot av valeriana - 10 gram (Källa: Ljungdahl 1953 efter Danska farmakopén 1948) |
|
Recept II | Vatten
- 1 liter Skuren rot av valeriana - 50-100 gram Vatten hälles kokande över rotdelarna och får dra en halvtimme. Ska inte koka. Silas. (Källa: Nielsen 1991) |
|
|
||
Litteratur:
Se t ex Bergmark (1983), Bruhn och Eneroth (2000),Gentz och Lindgren (1946), Juneby
(1977), Juneby (199), Lindeberg (1982), Lindeberg (1988), Lindgren (1918,), Ljungdahl (1953), Lucas (1978), Månsson
(1987), Nielsen (1991), Stary och Jirasek (1975), Stodola
och Volak (2000). Nätpublikationer: European Commission: Cosing: Cosmetic ingredients and substances (2009 10 03). |
||
|
||
© Shenet 1997 - 2013 |