 |
       
Konserveringsmedel - Emulgeringsmedel Trietanolamin |
||
|
|
|||
|
Synonymer
|
Trietanlamin, triethanolamin, tri-etanol-amin, tri, TEA, 2.2',2''-nitrilotrisetanol | ||
|
Farmakopénamn
|
Triaethanolaminum | ||
| CAS-nummer | 102-71-6 | ||
| Triethanolamine | |||
|
Engelska namn
|
Triethanolamine, TEA, tri-ethanol-amin, triethanilamine, trolamine, 2,2',2''-nitrilotriethanol | ||
|
Andra namn
|
Romanska språk
Triéthanolamine (franska) Andra språk Triäthanolamin (tyska) |
||
|
Förväxlingsrisk
|
• Trikloretylen, tri = kemtvättmedel | ||
|
|
|||
|
Tradition
|
TEA började tillverkas omkring 1940 och blev ett av de tidiga lätt alkaliska emulgeringsmedlen
- egentligen emulgerar det inte, utan förtvålar
till trietanolamintvålar. Som ingrediens i krämer
kom TEA till stor del ur bruk när moderna emulgeringsmedel
slog igenom på 50-talet, men det har fått
en ny blomstring som förtvålare vid tillverkningen
av nya generationer tensider, som TEA-varianter av natriumlaurylsulfat
och cocoamid. Ämnet har
varit omdiskuterat sedan 70-talet. Det ingår fortfarande i Neutrogena-tvålarna
- se tvålhistoria.
Farmakopéerna Fanns upptaget i nordiska farmakopénämndens namnförteckning 1953 (Ljungdahl; "stor användning i farmaci, industri m.m.") men var inte officinellt i den då gällande farmakopén (1946). |
||
|
Framställning
|
Görs syntetiskt i petrokemisk industri
av etenoxid och ammoniak.
Ursprung i USA tillverkades nära 500.000 ton 1995, i Sverige ca 200 ton år 2000. |
||
|
Beskrivning
|
Klar, färglös eller gulaktig tjock vätska med lätt ammoniakdoft. Mycket hygroskopisk (fuktupptagande). Smälter vid 22°; med tillsats av 15 % vatten sjunker smältpunkten så att ämnet kan hanteras som en vätska i rumstemperatur. Kokar vid 336°. | ||
| • Kan blandas med vatten,
glycerin och alkohol.
pH och inkompatibiliteter • 10 % lösning i vatten blir starkt alkalisk (pH över 12 = som Klorin). |
|||
|
Innehåll
|
Varierande sammansättning av etanolaminer. Teknisk kvalitet består av mest trietanolamin (TEA), runt 10-15 % dietanolamin (DEA) och 5 % monoetanolamin (MEA). Kan vara förorenat med cancerframkallande nitrosaminer. | ||
|
Varianter
|
• MEA (monoetanolamin) och DEA (dietanolamin) fungerar på liknande sätt; de tre förekommer vanligen tillsammans. TEA är den minst alkaliska och den mildaste mot huden. | ||
|
Ersättning
|
• Natriumbikarbonat - eller vilket som helst av de lätt alkaliska emulgeringsmedlen - kan vanligen ersätta TEA i stearatkrämer. | ||
| Hållbarhet | Förvaras lufttätt och skyddat för ljus. | ||
|
Farmaceutisk kvalitet på apotek för runt 325 kr per 300 ml. | ||
|
|
|||
|
Rengöringsmedel
TEA är avfettande och förtvålande - inte olikt ammoniak. I övrigt gör den inget för huden utan är till för produkten: minskar ytspänning, emulgerar, buffrar och maskerar lukt. Emulgeringsmedel Som så många andra alkalier förtvålar TEA fettsyror till nästan neutrala tvålar och det är för denna effekt det har använts så flitigt i krämtillverkning - kemiskt sett är de egentligen tvålar. Doseringen måste vara noggrann; för mycket TEA kan göra att sura ämnen separerar från krämen. En nackdel är att krämerna inte blir helt vita och att de också mörknar med tiden. För övrigt blir de stabila och kan spädas med vatten. • Stearatkräm: 1-2 % TEA pH-reglerare Idag används trietanolamin mest för att reglera pH (alkaliskt) i t. ex. eyeliner. Från 1994 finns en uppgift om att TEA kan ingå i kosmetiska och hygieniska produkter med upp till 50 %. Det används i amerikansk kosmetika men t. ex. inte i tysk. |
|||
| Innan dagens tensidbaserade hårschampon slog igenom på 50-60-talen användes TEA-tvålar mycket som hårschampo. | |||
|
Med fettsyror bildar TEA trietanolamin-tvålar
som precis som vanliga natriumtvålar är vattenlösliga
och har tvättverkan. Den mest använda har
varit TEA-stearat som görs med stearinsyra;
förr mycket använd i krämer; blandad
i vattenfasen medan fettfasen kan innehålla upp
till 15 % stearinsyra. Idag används TEA (och dess
tvålar, t. ex. cocoamider)
mest i rakkrämer
och som tillsats för att reglera pH och för
att förhindra att tvål krymper. Neutrogena
är en berömd tvål som får sin
mildhet dels genom överfettning, dels genom tillsats
av TEA-tvål.
|
|||
| Rent TEA irriterar hud och slemhinnor kraftigt och avger redan vid rumstemperatur så mycket ånga att det irriterar eller skadar luftvägarna. Klassificerat av Arbetarskydsstyrelsen som allergiframkallande (kan ge kontakteksem). När det ingår i flytande tvål är allergiska reaktioner ovanliga. | |||
|
|
|||
|
Giftighet
|
Alla de tre nära besläktade etanolaminerna
(TEA, DEA, MEA) irriterar luftvägarna krafigt. De
är inte giftiga i sig, men kan reagera kemiskt med
andra ämnen (t. ex. med nitratjoner i dricksvatten
och förpackningar och konserveringsmedlet bronopol
i krämer) och bilda nitrosaminer som lätt tränger
genom huden och är leverskadande och cancerogena.
• DEA har visat sig tas upp av huden - åtminstone hos möss - även utan bildning av nitrosaminer och misstänks i sig självt bidra till eller orsaka levercancer. • TEA är antagligen cancerogent även invärtes (nitrosaminerna bildas i magsäcken) varför invärtes bruk är förbjudet i Schweiz. |
||
| Miljö | Ingen av dem anses miljöbelastande. De är antagligen lätt nedbrytbara och ogiftiga för vattenorganismer utom möjligen för alger. Deras kväve kan bidra till övergödning. | ||
| • Får ingå med max 2,5 % i kosmetiska produkter som inte sköljs av. | |||
|
|
|||
|
• Litteratur:
Se t ex Antczak och Antczak (2001), Ljungdahl (1953),
Lodén (2001), Svanberg (1948), Svenska farmakopén XI
(1946). • Artiklar: W T Scott et al: Potential mechanisms of tumorigenic action of diethanolamine in mice (Toxicol Lett 114:1-3 67-75,2000). • Nätpublikationer: Kemikalieinspektionen: Etanolaminer (2007 11 01). Kemikalieinspektionen: Trietanolamin (2007 11 01). European Commission: Cosing: Cosmetic ingredients and substances (2008 12 17). |
|||
|
|
|||
|
© Shenet 1997 - 2010 |
|||
