![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() Hartser Tolubalsam |
||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||
Moderväxt |
Tolubalsamträd (Myroxylon balsamum var. genuinum) | |||||||||||||||||||||||||||||||||
Synonymer |
Tolubalsam, toluharts | |||||||||||||||||||||||||||||||||
Farmakopénamn | Balsamum Tolutanum | |||||||||||||||||||||||||||||||||
CAS-nummer | 9000-64-0 | |||||||||||||||||||||||||||||||||
Myroxylon balsamum resin ["oleoresin obtained from the bark exudate of Myroxylon balsamum"] |
||||||||||||||||||||||||||||||||||
Engelska
namn |
Tolu balsam, balsam of Tolu, American balsam, Thomas balsam, opobalsam | |||||||||||||||||||||||||||||||||
Andra
namn |
Romanska språk Baume de Tolu (franska) |
|||||||||||||||||||||||||||||||||
Förväxlingsrisk |
Perubalsam | |||||||||||||||||||||||||||||||||
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||
Denna balsam kom förr
från trakterna runt staden Tolu i Colombia, därav
namnet. Den nådde
Europa på 1500-talet och kom i mer allmänt
bruk på 1700-talet. Linné hade med
den i sin Pharmacopaea Holmiensis ca 1740.
Under 1900-talet användes den mest som luktkorrigens
i salvor. Idag är både balsamen och extrakt
av den svåra att få tag på. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||
Framställs
genom att man gör inhuggningar i trädet så
att den tunna klibbiga massan rinner ut. Spanjorerna introducerade snabbmetoden att hugga ner träden och koka ur bark och grenar. Avfärgas ibland.
Ursprung Amerika (Brasilien, Colombia, Venezuela). |
||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ersättning |
Tolubalsamessens och extrakt Tolutinktur - spritutdrag på balsamen. Perubalsam, men tolubalsam anses ha finare doft. Piesse (England 1857) berättar att tolubalsam ofta drygades ut med kolofonium. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||
Förvaras torrt och skyddat för ljus. Användes förr på samma sätt som bensoeharts för att konservera blandningar av talg och ister (pomada). | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||
Doftbeskrivning Pepprig toppnot av kanel som snart övergår till en söt doft som påminner om vanilj och benzoin men inte är riktigt lika varm som den senare; ofta jämförs med hyacint. Anses ha finare doft än perubalsam. Flyktighet Basnot och fixatör. Doftblandning Fixerar andra doftämnen så att de avdunstar långsammare. Passar med söta blomdofter som ylang-ylang och mimosa, den friska neroli, trädofter som sandelträ och cederträ, och exotiska dofter som labdanum och patchouli. Användning Ger värme och sötma i cologne och parfym , t. ex. blomdofter, läderdofter (särskilt rysk läder), chypresdofter och orientdofter. Tinkturen kan användas som grundsprit i alkoholhaltig parfym. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||
För rökelsemetoder med glöd eller låga, se under Rumsdoft på samlingssidan Hartser. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||
Hudläkemedel
Balsamens främsta användningsområde har varit som hudvårdsmedel (inka är ha använt den vid balsamering). Den är antiseptisk, sårläkande och svagt retande, och var förr ett mycket vanlig i sårsalvor för att behandla narig och sprucken hud, eksem, klåda, skabb, och andra sår och skador. En vanlig form har varit tolutinktur. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||
Särskilt torr hy. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Fungerar problemfritt
som doftämne och fixatör i tvålparfym,
förutom att ger mycket (mörk) färg, därför
mest i färgade tvålar, särskilt med doft av ryskt
l äder. Förtvålningstal 155-220 (kaliumhydroxid), d.v.s. det krävs 155-220 gram kaliumhydroxi för att förtvåla 1 kilo balsam. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||
Balsamen retar inte huden men överkänslighetsreaktioner förekommer, t. ex. som korsreaktion vid allergi mot bensoeharts. Destilerad eteriisk olja ger sällan eller aldrig överkänslghetsreaktioner. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||
Invärtes
bruk |
Fram till 1940-talet vanlig i inandningspreparat och hostmediciner (tolutinktur). Idag som smakmedel (tolusirap) i hostmedicin. Inom alternativ medicin använd i cancerbehandling. | |||||||||||||||||||||||||||||||||
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||
Litteratur:
Se t. ex. Aftel (2003), Jönsson (1910), Kinkele (2004), Lawless
(1992), Ljungdahl (1953), Linné (1954), Meyer
(1952), Pharmacopoea Norvegia II (1879), Pharmacopoeia
svecica I (1775), Piesse (1857), Svenska farmakopén
VIII (1901), Svenska farmakopén IX (1908), Svenska farmakopén X (1925). Nätpublikationer: Nationalencyklopedin (2004 04 14). European Commission: Cosing: Cosmetic ingredients and substances (2008 12 17). |
||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||
© Shenet 1997 - 2013 |