Shenet - Tolubalsam

Hartser

Tolubalsam

Moderväxt

Tolubalsamträd (Myroxylon balsamum var. genuinum)

Synonymer

Tolubalsam, toluharts

Farmakopénamn

Balsamum Tolutanum

CAS-nummer

9000-64-0

INCI-namn

Myroxylon balsamum resin ["oleoresin obtained from the bark exudate of Myroxylon balsamum"]

Engelska namn

Tolu balsam, balsam of Tolu, American balsam, Thomas balsam, opobalsam

Andra namn

Romanska språk
Baume de Tolu (franska)

Förväxlingsrisk

• Perubalsam

Tradition

Denna balsam kom förr från trakterna runt staden Tolu i Colombia, därav namnet. Den nådde Europa på 1500-talet och kom i mer allmänt bruk på 1700-talet. Linné hade med den i sin Pharmacopaea Holmiensis ca 1740. Under 1900-talet användes den mest som luktkorrigens i salvor. Idag är både balsamen och extrakt av den svåra att få tag på.
Farmakopéerna
Balsamen fanns med i alla upplagor av svenska farmakopén (1775-1946). Den togs upp i USA:s farmakopé 1820 och var under 1800-talets andra hälft officinell i bl. a. Norge (1854,1879), Danmark (1868) och Frankrike (1866). 1964 års nordiska farmakopé tog inte med den, däremot en tolusalva (Unguentum tolazolini).

Framställning

Framställs genom att man gör inhuggningar i trädet så att den tunna klibbiga massan rinner ut. Spanjorerna introducerade snabbmetoden att hugga ner träden och koka ur bark och grenar. Avfärgas ibland.
Ursprung
Amerika (Brasilien, Colombia, Venezuela).

Beskrivning

Färsk balsam är en gul till gulbrun, klar eller nästanklar, halvflytande till mjuk och fast massa. Med tiden mörknar den till mörkbrun, rödbrun eller orangegul (kan ge lösningar brun färg), "i tunna splittror genomlysande" och blir hård och så spröd att den kan brytas sönder och rivas till pulver. Mjuknar och blir seg i handvärme, smälter vid 60-65°. Smaken är aromatisk, lätt syrlig och brännande. Ljus harts kan vara avfärgad, ett blekgult pulver kan vara harts som extraherats på kanelsyra och bensoesyra.

Doftämnen
Alkoholer
eugenol
farnesol
Aldehyder
vanillin
Estrar
bensylbensoat
bensylcinnamat
Organiska syror
bensoesyra
kanelsyra
Kumariner

Löslighet

• Olöslig i vatten.
• Svårlöslig i 96 % alkohol, något trögt men tillräckligt för att det ska gå att göra tolutinktur. Lättast går det med balsam som tvättats med vatten så att kanelsyra försvunnit.
• Olöslig i de flesta eteriska oljor men löses av sin egen.
• Kan smältas ihop med vegetabiliska oljor.
pH och inkompatibiliteter
• Spritlösning har svagt sur reaktion (pH 4-6).

Innehåll

• Hartsämnet peruresin.
• Doftämnena är framför allt estrar av kanelsyra (cinnamater) och bensoesyra (bensoater) - det är dessa som gör tolubalsam till en äkta balsam.

Ersättning

• Tolubalsamessens och extrakt
• Tolutinktur - spritutdrag på balsamen.
• Perubalsam, men tolubalsam anses ha finare doft.
• Piesse (England 1857) berättar att tolubalsam ofta drygades ut med kolofonium.

Hållbarhet

Förvaras torrt och skyddat för ljus. Användes förr på samma sätt som bensoeharts för att konservera blandningar av talg och ister (pomada).

Inköp

We don't sell, we tell!

Parfym

Doftbeskrivning
Pepprig toppnot av kanel som snart övergår till en söt doft som påminner om vanilj och benzoin men inte är riktigt lika varm som den senare; ofta jämförs med hyacint. Anses ha finare doft än perubalsam.
Flyktighet
Basnot och fixatör.
Doftblandning
Fixerar andra doftämnen så att de avdunstar långsammare. Passar med söta blomdofter som ylang-ylang och mimosa, den friska neroli, trädofter som sandelträ och cederträ, och exotiska dofter som labdanum och patchouli.
Användning
Ger värme och sötma i cologne och parfym , t. ex. blomdofter, läderdofter (särskilt rysk läder), chypresdofter och orientdofter. Tinkturen kan användas som grundsprit i alkoholhaltig parfym.

Rumsdoft

För rökelsemetoder med glöd eller låga, se under Rumsdoft på samlingssidan Hartser.
• Rumsparfym: Balsamens rök är både avslappnande (meditationsrökelse) och stimlerande (feströkelse) vilket gett den rykte som afrodisiakum. Den har också använts som smärtstillande rökelse vid bl. a. reumatism.
• För luftvägarna: Röken är slemlösande och svagt antiseptisk och ingick förr ofta i rökelser och inandningspreparat för luftvägsbesvär (hosta, krupp, kronisk luftvägskatarr).
Doftens element
• Vatten: Doften beskrivs av vissa moderna elementläror (Henglein) med termerna elementet Vatten och årstiden höst, förknippade med näring, det undermedvetna, kreativitet och fruktbarhet; dess verkningsfält antas vara framför allt känslolivet (snarare än intellektet eller kroppen). Andra dofter med denna harmoniserande verkan på känslolivet är t. ex. ambrette, benzoin, fänkål, kalmusrot, koriander, labdanum, liquidambar (storax), en del sorters myrra (guggul), ros, stjärnanis och tonkaböna.

Hudvård

Hudläkemedel
Balsamens främsta användningsområde har varit som hudvårdsmedel (inka är ha använt den vid balsamering). Den är antiseptisk, sårläkande och svagt retande, och var förr ett mycket vanlig i sårsalvor för att behandla narig och sprucken hud, eksem, klåda, skabb, och andra sår och skador. En vanlig form har varit tolutinktur.

Hudtyp

Särskilt torr hy.

Fast tvål

Fungerar problemfritt som doftämne och fixatör i tvålparfym, förutom att ger mycket (mörk) färg, därför mest i färgade tvålar, särskilt med doft av ryskt l äder.
Förtvålningstal
155-220 (kaliumhydroxid), d.v.s. det krävs 155-220 gram kaliumhydroxi för att förtvåla 1 kilo balsam.

Hudreaktion

Balsamen retar inte huden men överkänslighetsreaktioner förekommer, t. ex. som korsreaktion vid allergi mot bensoeharts. Destilerad eteriisk olja ger sällan eller aldrig överkänslghetsreaktioner.

Invärtes bruk

Fram till 1940-talet vanlig i inandningspreparat och hostmediciner (tolutinktur). Idag som smakmedel (tolusirap) i hostmedicin. Inom alternativ medicin använd i cancerbehandling.

• Litteratur: Se t. ex. Aftel (2003), Jönsson (1910), Kinkele (2004), Lawless (1992), Ljungdahl (1953), Linné (1954), Meyer (1952), Pharmacopoea Norvegia II (1879), Pharmacopoeia svecica I (1775), Piesse (1857), Svenska farmakopén VIII (1901), Svenska farmakopén IX (1908), Svenska farmakopén X (1925).
• Nätpublikationer: Nationalencyklopedin (2004 04 14). European Commission: Cosing: Cosmetic ingredients and substances (2008 12 17).

© Shenet 1997 - 2013
Adress: http://www.shenet.se/ravaror/tolubalsam.html
Datum: 2019 03 23 - Uppdaterad: 2009 10 4
Cookieinfo