 |
       
Mineralpulver Talk |
||
|
|
|||
|
Synonymer |
• Talk, venetiansk talk, venetiansk krita, spansk krita, kosmetskt talk, kosmetisk talk, steatit • Magnesiumsilikat, basiskt magnesiumsilikat, vattenhaltig magnesiumsilikat, kiselsyrat magnesium, hydrerat magnesiumsilikat, hydratiserat magnesiumsilikat |
||
|
Farmakopénamn |
Talcum, Talcum venetum, Talcum cosmeticum, Talcum purificatum | ||
| • E 553 b Talk • E 553 a Magnesiumsilikat |
|||
| CAS-nummer | 14807-96-6 | ||
| Talc, CI 77718 | |||
|
Engelska
namn |
Talc, talcum, powdered talc, talcum powder, French talc, French chalk, soapstone, magnesium silicate, hydrated magnesium silicate | ||
|
Andra
namn |
Romanska språk Talcum venetium, Talcum cosmeticum (nylatin), talc, poudre de talc, talc de Venice, craie de Briancon (franska), talco (italienska), talco, talque (spanska) Nordiska språk Talkum (danska) Andra språk Talk, Talkumpuder, frannzösische Kreide (tyska), huashi (kinesiska) |
||
|
Förväxlingsrisk |
• Kroppspuder
- ofta kallat helt enkelt talk • Magnesiumoxid - kallat talk på 17-1800-talen. För att förtydliga kallade man därför talk (magnesiumsilikat) för Talcum venetum (venetiansk talk) och Talcum cosmeticum (kosmetisk talk). |
||
|
|
|||
|
Tradition |
Invärtes och utvärtes
läkemedel i Kina, första gången omnämnt
på 200-talet i en farmakopé. Mycket använt
i Europa; Linné hade t. ex. med det i sin farmakopé
ca 1740, och på hans tid hörde det ju också
till de oundgängliga medlen i vården av peruker.
Bäst rykte hade italiensk (venetiansk krita, spansk krita). Talk har använts så mycket som kroppspuder
att det lätt glöms bort att det faktiskt är
ett mineral. 2004 ingick det i 1.900 produkter registrerade hos Kemikalieinspektionen. Farmakopéerna Togs upp i 1901 års svenska farmakopé, kom med i den gemensamma nordiska 1964 och är idag upptaget i den europeiska. |
||
|
Framställning |
• Talk är
naturens mjukaste mineral. Den uppträder som glimmerliknande
skivor i skiffer och är huvudbeståndsdel
i den mjuka bergarten täljsten (50-72 %). Det bryts i öppna talkbrott och gruvor, mals fint och steriliseras vanligen, ofta med gammastrålning. • Magnesiumsilikat (kiseldioxids magnesiumsalt) är nästan hela innehållet i talk. Det som används i livsmedel beskrivs som "ett slags syntetisk talk". Ursprung Mest kommer från USA (mer än 10 miljoner ton om året), Kina, Ryssland, Frankrike och Indien. Italiensk anses vara bäst eftersom den är vitast = renast och finast men också talk från Tyrolen kallas ibland venetiansk som en slags kvalitetsbeteckning. En täljstensåder går också genom Skandinavien; Finland producerar en del och i Sverige finns det i Norrbotten och Jämtland. I Åre finns ett helt Täljstensfjäll som skattats sedan medeltiden. I Falu gruva bröts 15.000 ton under första världskriget och i Svärdsjö gruvor 23.000 ton på 1920-talet. Idag utvinns inget i Sverige. |
||
|
Beskrivning |
Lukt- och smaklöst, mycket lätt och fint pulver, finare än kaolin. Det som används medicinskt och för kosmetiskt bruk är extremt finmalt. Det ska också ha glans, men glitter tyder på dålig malning. Bästa sorten från Italien är vit. Det vita kan slå i grönt ända till äppelgrön men ju gråare desto sämre. Lent, glatt och fett mot huden och fäster rba. Testa på ovansidan av handen: det ska ge bra glid. | ||
| Mått och vikt | 100 ml väger ca 54 gram. 100 gram = ca 185 ml. | ||
| • Olösligt i
allt - vatten, glycerin,
alkohol, vegetabiliska
och eteriska oljor -
och fuktas dåligt, men kan slammas upp hjälpligt
i vätskor. pH och inkompatibiliteter • Talk är svagt alkaliskt (pH 9-9,5), 2 % vattenutdrag blir neutralt (pH 6-8). • Syntetisk talk: 10 % uppslamning i vatten blir neutral till måttligt alkalisk (pH 7-10,8). |
|||
|
Innehåll |
• Talk är nästan rent magnesiumsilikat (96-99 %). Resten (upp till 4 %, i italienskt talk 1-2 %) är aluminiumsilikat
(kaolin) och mindre mängder kalk, magnesiumkarbonat, aluminiumoxid, kol och järnoxider.
Orenheterna gör talken hård och kan irritera huden och också påverka
doftämnens doft och färg. Talk av "teknisk kvalitet" kan innehålla
asbest, som inte får ingå i talk till livsmedel, kosmetika eller läkemedel. Det
kan också innehålla bakterier och steriliseras därför, ofta med gammastrålning. • Magnesiumsilikat (kiseldioxids magnesiumsalt) är huvudbeståndsdel i talk. Det som används i livsmedel beskrivs som "ett slags syntetisk talk". Syntetisk talk, sålt under handelsnamn som Macrosorb MS33, är en blandning av magnesiumoxid och kiseldioxid. |
||
|
Varianter |
• Andra salter av kiseldioxid (silikater) som aluminiumsilikat (kaolin) och natriumsilikat (vattenglas). |
||
|
Hos importörer av eteriska oljor för runt 40 kr per 250 gram och till ungefär samma pris i hälsokostbutiker. Farmaceutiska kvaliteter på apotek för runt 100 kr per 400 gram. Okänd kvalitet (säkert "teknisk talk") i färg- och kemikalieaffärer för runt 20 kr per 1,5 kilo. | ||
|
|
|||
|
Hudläkemedel |
|||
| Hårvård | Använt som fettuppsugande torrschampo. | ||
| Milt slipmedel i tandkräm. | |||
| Oren talk kan irritera huden. Att det är vitt är ingen garanti för att det är fritt från orenheter. Bara talk av medicinsk eller kosmetisk kvalitet bör användas. | |||
|
|
|||
|
Mat
och dryck |
• Talk (553 b Talk) • Magnesiumsilikat (E 553 a Magnesiumsilikat) inklusive magnesiumtrisilikat Båda får tillsättas livsmedel med upp till 10 gram per kilo (1 %). De används som klumpförebyggande medel i olika slags pulver och som ytbehandlingsmedel på ris, korv och färdigskivad ost. |
||
|
Giftighet |
• Ogiftigt invärtes.
Passerar mage och tarm utan att tas upp. Inga rekommendationer finns om acceptabelt dagligt intag (ADI). I USA där kvinnor använder "intimtalk" rätt flitigt har frågan om huruvida talk orsakar underlivscancer eller inte diskuterats sedan 1930-talet (i Sverige skulle frågan kunna vara aktuell genom kondomer, som talkas ibland). På 1980-talets gjordes slutligen en studie i USA, som kom fram till att ett överdivet underlivspudrande kan bidra till men knappast orsaka underlivscancer. Asbestrester kan orsaka cancer i mage, tarm och lungor. Slutsats: Sambandet mellan talk och cancer är osäkert och svagt. Som alternativ föreslogs stärkelse, som kroppen kan ta upp och omvandla till oskadliga ämnen. • Som allt fint lösflygande pulver kan talk irritera luftvägarna när det inandas (de som skötte 1700-talets peruker hade det inte lätt) och talkpartiklar är extremt fina. Stora mängder, t. ex. om ett barn råkar få en burk över sig och andas in häftigt, kan ge andningsbesvär och lungskador; barn har dött av det. Första hjälpen invärtes Vid inandning av stora mängder talk: Kontakta sjukhus; det kan behövas observation för att se att pulvret inte orsakat lungskador. |
||
| Miljö | Anses inte miljöbelastande. Både äkta och syntetiskt magnesiumsilikat är godkända som Bra Miljöval. | ||
| Lagstiftning | • Puder för barn under tre år ska ha varningstexten "Håll pudret borta från barnets näsa och mun". |
||
|
|
|||
|
• Litteratur:
Se t ex Adrasko (1968), Antczak och Antczak (2001), Hallström (1986), Linné
(1954), Lodén (2002), Lodén (2008), Lundegårdh (1971),
Meyer (1952), Palmborg, Walter och Werner (1982), Poucher
och Howard (1974), Reynolds (1996), Svanberg (1948).
Svenska farmakopén VIII (1901). Kosmetikadirektivet
76/768/EEC. Regel om märkning: LVFS 1996:14. Som
livsmedelstillsats: Hanssen (1986), Livsmedelsverket
(1998), Nilsson (2007), SLV FS 1999:22, Zinck och Hallas-Møller (2005). • Nätpublikationer: Nationalencyklopedin (2004 09 14). SNF Bra Miljöval: Complexing agents; Other additives (2005 07 20). Kemikalieinspektionen: Talk (2007 11 01). Livsmedelsverket: E-nummernyckeln (2009 02 13). European Commission: CosIng: Cosmetic ingredients and substances (2009 10 03). |
|||
|
|
|||
|
© Shenet 1997 - 2011 |
|||
