![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() Fetter Talg |
|||||||||||||||||||||
(Giardano Bruno, 1548-1600) Man får inte begära många marker talg av en träbock. (Svenskt ordspråk) |
|||||||||||||||||||||
Moderdjur |
1) Nötdjur, tjur,
kalv 2) Får 3) Hjort 4) Benzoetalg, bensoetalg, bensoesyrad talg, salicylsyretalg, salicylsyrad talg |
||||||||||||||||||||
Synonymer |
1) Oxtalg, nöttalg,
premier jus, presstalg, oleostock 2) Fårtalg 3) Hjorttalg |
||||||||||||||||||||
Farmakopénamn |
Axungiae sevique euration,
Sevi, Sebum, Sevum 1) Adeps bovis, Sebum bubulum (nöt), Sebum taurinum (tjur), Sebum vitulinum (kalv) 2) Sebum ovillum 3) Sebum hircinum 4) Sevum benzoatum, Sebum benzoatum, Sevum salicylatum, Sebum salicylatum |
||||||||||||||||||||
CAS-nummer | 61789-97-7 | ||||||||||||||||||||
Engelska
namn |
1) Tallow, beef tallow,
beef fat, beef suet, dripping, oleo stock 2) Sheep fat, sheep tallow, mutton fat, mutton tallow, mutton suet 4) Benzoated tallow, salicylated tallow |
||||||||||||||||||||
Andra
namn |
Romanska språk Sevum (latin), suif (franska), sego (italienska), sebo (spanska) 1) Suif de l'espèce bovine, premier jus (franska) Nordiska språk Taelle (danska), talg (norska) Andra språk Stear (grekiska), sebum, Talg (tyska), talg, 1) Rindertalg (tyska) |
||||||||||||||||||||
Förväxlingsrisk |
Ister | ||||||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||||
Tradition |
|
||||||||||||||||||||
|
säger allvetaren Plinius
i Rom runt år 70 och beskriver talgens rening genom
tvättning och solblekning. Fornsvenska (800-1400-tal)
talgher är germanskt, möjligen med betydelsen
det stelnade. |
||||||||||||||||||||
Framställning |
• Förekomst: Talg är det fasta fettet kring
större organ hos idisslande djur. Det en viktig råvara vid
framställning av mättade
fettsyror och fettalkoholer. |
||||||||||||||||||||
Beskrivning |
Gulvita till vita (ju
vitare desto bättre) stycken av fast fett, sprött
i köld, fast vid 20°, smälter vid 45-50°
till en klar vätska. Många faktorer inverkar
på konsistensen. Fastare talg får man av
äldre djur, handjur, vinterslaktade djur, djur
som lever i varmare klimat och fett taget djupare inne
i djurkroppen. |
||||||||||||||||||||
1) Oxtalg: 100 ml väger 86-95 gram. 100 gram = 116-105 ml. 2) Fårtalg: 100 ml väger 86-95 gram. 100 gram = 116-105 ml. |
|||||||||||||||||||||
Talg är olösligt
i vatten, glycerin
och kall alkohol. Svårlösligt i kokhet alkohol (flera hundra delar 91 % alkohol krävs). Kan smältas obehindrat med vegetabiliska och eteriska oljor, andra fetter, hartsämnen och vaxer. |
|||||||||||||||||||||
Innehåll | Triglycerider av fettsyror (tre fettsyror förestrade med glycerin), den vanliga naturliga formen i växter, djur och människa. Fettsyrornas fördelning - lik ister och människans underhudsfett: | ||||||||||||||||||||
Mättade
fettsyror 35-55 % |
|||||||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||||
Varianter |
Talgen (sebum) i människans hud: Triglycerider av fettsyror (57 %), vax (25 %), squalen (15 %), förestrat kolesterol (3 %). • Suet: Den talg som samlas kring djurens njurar. Hårdfett, neutralt fett: Glycerylstearat, i handeln t. ex. som VE-fett. Konstister (eng. compound lard): Isterliknande blandningar med eller utan ister, med fasta fetter som talg eller kokosfett och mer eller mindre härdade oljor. Om härdning, se margarin. • I europeisk kosmetika förekommer talg inte hel; det närmaste är fettsyror från talg ("Fatty acids, tallow") |
||||||||||||||||||||
Ersättning |
Förr vanligt i stället för bivax
i ljus, eller kanske snarast det normala. Fårtalg
var bäst, det är mer svårsmält och
ljusen rinner inte lika mycket som med oxtalg. "Vegetabilisk talg": Stearinsyra och andra mättade fettsyror ur tropiska växter som oljepalm, kokospalm, kakaoträd; vegetabiiliska motsvarigheter till presstalg. |
||||||||||||||||||||
Hållbarhet |
Talg är betydligt
hållbarare än ister,
men konserverades förr på samma sätt med t. ex.
bensoeharts. Exempel
nedan. 2) Fårtalg Härsknar lättare i kontakt med luft och ljus än oxtalg och hjorttalg. |
||||||||||||||||||||
|
Hos charkuterister, ibland i livsmedelsbutiker. På apotek för runt 160 kr per 900 gram. | ||||||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||||
Konsistensmedel
Förtjockar salva, rakkräm, kräm, läppstift, cerat och andra feta preparat. Hudläkemedel • Fotsalva: Medicinskt använt framför allt som salicylsyretalg (recept nedan) mot skoskav. • Gammaldags huskur mot torra och såriga händer och fötter: Håll dem i varmt vatten i 10 minuter och gnid sedan in med fårtalg. Blötläggningen är viktig för att talgen ska fungera läkande. Så används idag Försvarets hudsalva som görs på talg; ursprungligen gjordes den på ister. • Huskur mot kylskada (förfrysning): Varm fårtalg. |
|||||||||||||||||||||
För all hud som behöver skyddas mot väder och vind. | |||||||||||||||||||||
Kan användas i små mängder i schampo. | |||||||||||||||||||||
Massage | 2) Fårtalg Huskurer från 1900-talet: Smörj in barnens fötter med fårtalg när de är förkylda, bröst och rygg för att lösa slem. Vid nästäppa, smörj in näsan med smält fårtalg. |
||||||||||||||||||||
Kallrörd tvål Fördelar: Som andra fasta fetter förtvålas talg snabbt. Eftersom det inte krävs så stark lut för förtvålningen blir tvålen hudvänlig och mild. Tvålen blir fast och dryg och löddrar bra. Riktigt bra blir den först vid 60-70° och är enligt många den bästa tvålen för varmt vatten. Den blir mycket vit (lätt att färga). Talgtvål är tacksam att smälta om. Nackdelar: Löddret blir småbubbligt och inte särskilt hållbart. De mättade fettsyrorna har hög smältpunkt (över 35°) och som ett resultat av det fungerar ren talgtvål dåligt vid låga temperaturer (löddrar svagt och småbubbligt, rengör dåligt). Ren talgtvål blir också mycket hård, torr och skör. Att talg ger fasthet är till nackdel i såpa, som man vill ha mjuk. Det förstör också klarheten i genomskinlig tvål och såpa. Förtvålningstal 138 (fårtalg), 138-139 (gettalg), 138-143 (nöttalg), 139 (björntalg), d.v.s. det krävs 139-143 gram natriumhydroxid för att förtvåla 1 kilo talg (runt 14 % av talgens vikt), vilket är rätt lite, och det går lätt och fort. Som annat fast fett är det bra i en oljeblandning för att förkorta förtvålningstiden, men framför allt används talg för att ge fasthet till tvål. Varmrörd tvål Kan också användas i varmrörning och halvvarm metod. Talg var den vanligaste tvålråvaran förr i Norden - olivolja och kokosfett höll man sig inte med i stugorna. Inte heller för städernas tvålsjudare var oljor lätta att komma över förrän på 1900-talet. Talg används fortfarande mycket och ingår t. ex. i Barnängens barntvål. Till tvål används kvaliteten teknisk talg, till skillnad från mattalg. Reglerna om dess förtvålning är mycket stränga sedan utbrotten av galna kosjukan på 1990-talet. Extremt starka alkalier, höga temperaturer och starkt tryck under lång tid krävs vid tvåltillverkningen. |
|||||||||||||||||||||
Inte hudirriterande, men talgtvål sägs kunna förvärra eksem och akne. Eventuellt kan antioxidationsmedel tillsatta i talgen ge hudallergiska rektioner. | |||||||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||||
Mat och dryck | Ätbart men inte mycket till mat, förutom att det förr användes rätt mycket vid tillverkning av margarin. | ||||||||||||||||||||
Miljö | Godkänt som Bra Miljöval (ingrediens i tvättmedel). | ||||||||||||||||||||
Lagstiftning | Talg som ska användas i kosmetika ska vara framställd och renad på särskilt sätt, vilket regleras i bl. a. EU:s förbudslista (nr 419). | ||||||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||||
Recept |
|||||||||||||||||||||
Recept I (helig tempeltalg) |
• Oxe utan ring i nosen • Palmfibrer • Oasvin, vatten, kåda, kanel, enbär, frankincense, örter, rötter och frön - enligt recept • Alkannarot eller annat rött färgämne Välj ut en oxe som inte fått nosen genomstungen, linda klövarna med palmfibrer och tvätta honom i templets heliga sjö varje morgon. Efter ett år är han renad och kan slaktas. Skär av huvud och lemmar och öppna kroppen. Tvätta av blodet från kniven och skär försiktigt ut fettet. Lägg det i ett stenkärl med lock och ställ i skattkammaren. Tag ut efter ett år och blanda med vin, vatten och kryddor enligt recept. Låt blandningen stå över natten. Koka fettet med örterna nästa morgon och färga det rött. Häll upp på stenkärl och försegla. Smörjes på den heliga gudabilden med två fingrar varvid det finger som vidrör guden ska skyddas av en fingerborg av guld. (Källa: Manniche 1999 efter instruktioner i templet i Edfu i Egypten, 100-talet f. Kr.) |
||||||||||||||||||||
Recept II (renad talg) |
Fin fårtalg - 225 gram Källvatten Smält talgen i vattenbad och sila den genom finsikt medan den är varm och flytande. Låt den falla från sikten ner i kallt vatten; därvid stelnar den och blod och membran tvättas bort. Upprepa tre eller fyra gånger tills talgen är fullkomligt luktfri. Smält slutligen om en sista gång och för att få bort vatten. Denna talg kan användas t. ex. till pomada. (Källa: Piesse 1857) |
||||||||||||||||||||
Recept III (renad talg) |
Bästa fett från oxar slaktade samma
dag - 1.000 kilo Vatten - 300 kilo Pottaska - 1 kilo Får- eller svinmagar med pepsin - 2 st Salt - 2 % Fettet söndermales mellan två med koniska tänder försedda cylindrar, varvid de fettet omgivande membranerna sönderslitas och den sönderhackade produkten nedfaller i ett med ånga upphettat djupt kar, som för varje 1.000 kilo talg håller 300 kilo vatten, 1 kilo pottaska, och två får- eller svinmagar. Temperaturen hos blandningen bringas till 45 grader C. och bibehålles särvid. Efter två timmar har de fettet omgivande membranerna löst sig under inflytandet av pepsinet i fårmagen; fettet självt är fullständigt smält och flyter ovanpå. Det avtappas nu genom ett rörligt, på ändan med sil försett rör i ett annat kar, som medelst vattenbad uppvärmes något över 45 grader C.; för att befordra fettets rening blandas det med 2 procent koksalt. Efter två timmars vila, varunder fettet klarat sig och antagit en vacker gul färg samt en angenäm, om nykärnat smör påminnande lukt, bringas fettet i kristallisationskärl av förtent järnbleck på 25 till 30 liters rymd, vilka, sedan de blivit fyllda, förs till ett rum, varest temperaturen hålles vid 20 à 25 grader C. Nästa dag har fettet stelnat och antagit en kornig beskaffenhet, som synes göra det särdeles lämpligt för pressning. (Källa: Hälsovännen 10:1888 efter utlåtande n:r 19 av Andra kammarens tillfälliga utskott n:r 2). Anm. Därefter skiljs mättade och omättade fettsyror från varandra - se stearin. |
||||||||||||||||||||
Recept IV (bensoetalg) |
• Sevum ovile (fårtalg) - 99 viktdelar • Acidum benzoicum (bensoesyra) - 1 viktdel Bensoesyran löses i den i vattenbad smälta talgen, som sedan utgjutes i formar. Sevum benzoatum, Sebum benzoatum = benzoe-talg. (Källa: Pharmaca Composita 1896 efter Arzneimittel welche in dem Arzneibuch für das Deutsche Reich) |
||||||||||||||||||||
Recept V (salicylsyretalg) |
• Sevum ovile (fårtalg) - 98 viktdelar • Acidum salicylicum (salicylsyra) - 2 viktdelar Salicylsyran löses i talgen vid vattenbasvärme, varefter altsammans gjutes i papperskapslar. Användas vid hudlösheter, isynnerhet å fötterna. Sevum salicylatum, Sebum salicylatum = salicylsyre-talg. (Källa: Pharmaca Composita 1896 efter Pharmacopoea germanica 1890) |
||||||||||||||||||||
Recept VI
(bensoetalg) |
Renad oxtalg - 1
kilo Finpulveriserad bensoeharts - 40 gram Borsyra - 20 gram Benzoe- och borsyrepulvren lägges i en gaspåse som får hänga ned i ett kärl som står i vattenbad. Talgen lägges i och får smälta under 10-12 timmar. Påsen borttages och talgen kyls av. (Källa: Gaugin 1947) |
||||||||||||||||||||
Recept VII
(bensoetalg) |
Talg - 100 gram
Glaubersalt - 10 gram Bensoe - 4 gram (Källa: Ljungdahl 1953 efter Norska farmakopén 1939) |
||||||||||||||||||||
Recept VIII
(salicylsyretalg) |
Talg - 97 gram
Salicylsyra - 2 gram Bensoesyra - 1 gram Huvudsakligen vid marschskador på fötterna, skavsår. Såldes av ACO i uppskjutbar tub när Ljungdahl skev om det - föregångaren till Försvarets hudsalva? (Källa: Ljungdahl 1953 efter Svenska farmakopén XI 1946) |
||||||||||||||||||||
Recept IX
(renad talg) |
Hackad talg
- beräkna att 1/3 går bort Vatten - så det täcker Bensoeharts (ev.) Salt (ev.) Lägg talgen i vatten, rör om då och då tills det kokar upp. Sänk då till ganska låg värme och täck grytan med lock. Låt talgen stå och smälta i lugn och ro några timmar, lockas inte att höja värmen. Fyll på vatten om det behövs. När allt har smält silas vattnet av och talgen får svalna till rumstemperatur. Ställ i kylskåp över natten. Dagen därpå har talgen avsatt sig som en fast vit kaka överst i kärlet. Därunder finns ett gråaktigt, grynigt lager och underst vätska eller gelé. Lyft av talgkakan och skrapa bort skräpet på undersidan. Kan frysas. Salt och bensoeharts konserverar, men ska inte ingå om talgen ska användas till genomskinlig tvål eftersom de gör den mjölkig. (Källa: Okänd) |
||||||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||||
Litteratur:
Se t ex Antczak och Antczak (2001), Bolin och Gustaver
(1960), Frisch (1962), Hallbert (1981), Linné (1977), Ljungdahl (1953), Lodén (2002), Lodén (2008), Manniche (1999), Meyer (1952),
Nationalencyklopedins ordbok (1995), Pharmacopoea Svecica
I (1775), Plinius (1951), Plinius (1966), Pharmaca Composita (1896), Poucher och Howard (1974),
Svanberg (1948), Svenska farmakopén VIII (1901), Svenska farmakopén XI (1946),
Wicklund (1990), Wicklund (1997), Wicklund (1998). Artiklar: Tillverkningen av konstsmör (margarin) (Helsovännen 10:1888). Ingvar Svanberg: Ljus, lampbränsle och vekar (Människan och naturen: etnobiologi i Sverige; 1; 2001). Nätpublikationer: SNF Bra Miljöval: Suractants (2005 07 20). Gustav Hess GmbH (2005 09 09). Miller's Homemade Soap Pages: Design your own soap recipes (2007 05 08). Projekt Runeberg: Cleve (1883): Kemiskt handlexikon (2008 07 07). European Commission: CosIng: Cosmetic ingredients and substances (2009 10 03). SCB: Historisk statistik för Sverige: Del 3: Utrikeshandel 1732-1970 (2010 09 09). |
|||||||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||||
© Shenet 1997 - 2013 |