Shenet
Växter Råvaror  Referens Sök Forum Kontakt Hem
Fetter

Talg


Vi föredrar talgljus framför solen på grund av vår räddhåga.
(Giardano Bruno, 1548-1600)
Man får inte begära många marker talg av en träbock.
(Svenskt ordspråk)

Moderdjur
1) Nötdjur, tjur, kalv
2) Får
3) Hjort

4) Benzoetalg, bensoetalg, bensoesyrad talg, salicylsyretalg, salicylsyrad talg
Synonymer
1) Oxtalg, nöttalg, premier jus, presstalg, oleostock
2) Fårtalg
3) Hjorttalg
Farmakopénamn
Axungiae sevique euration, Sevi, Sebum, Sevum
1) Adeps bovis, Sebum bubulum (nöt), Sebum taurinum (tjur), Sebum vitulinum (kalv)
2) Sebum ovillum
3) Sebum hircinum

4) Sevum benzoatum, Sebum benzoatum, Sevum salicylatum, Sebum salicylatum
CAS-nummer 61789-97-7
Engelska namn
1) Tallow, beef tallow, beef fat, beef suet, dripping, oleo stock
2) Sheep fat, sheep tallow, mutton fat, mutton tallow, mutton suet
4) Benzoated tallow, salicylated tallow
Andra namn
Romanska språk
Sevum (latin), suif (franska), sego (italienska), sebo (spanska)

1) Suif de l'espèce bovine, premier jus (franska)
Nordiska språk
Taelle (danska), talg (norska)
Andra språk
Stear (grekiska), sebum, Talg (tyska), talg,
1) Rindertalg (tyska)
Förväxlingsrisk
Ister

Tradition
Vad istret är hos svinen, är talgen hos idisslarna, visserligen ett ämne med andra egenskaper, men ett ej mindre kraftigt fett,

säger allvetaren Plinius i Rom runt år 70 och beskriver talgens rening genom tvättning och solblekning. Fornsvenska (800-1400-tal) talgher är germanskt, möjligen med betydelsen det stelnade.
Olika slags talg
Man har använt fett rån de djur man haft tillgång till, inklusive kamel och panter, vart och ett med sina särskilda medicinska och magiska egenskaper. Talg från hjort var t. ex. effektivt mot ormbett, eftersom hjorten ansågs vara ormens fiende. Till vardags var får- och nöttalg de mest mest tillgängliga och användes som smörjmedel på huden. Talg hörde till Hansans viktigaste handelsartiklar under 13-1500-tal. Under 1700-talet ökade den svenska importen kraftigt, från 6-7 ton om året på 1730-talet till runt 20 ton om året i slutet av århundradet - kanske till en gryende tvålindustri. Under 18- och 1900-talen var nöttalg den svenska tvålindustrins främsta råvara; det anses fortfarande vara det fett som ger bästa tvål för användning i varmt vatten.

Jämtländsk läkemetod
Man stöper tre talgljus, vari ska ingå lite av ljuset som använts på juldagsmorgonen, men allra helst talg från ett kyrkljus. De tre ljusen får stå i ett norrfönster i tre dagar när månen är i avtagande, varefter en förvarnad visman anländer.
Han tänder ljusen, rycker tre hårstrån från nacken på den sjuke och bränner dem ett och ett i de tre lågorna. Den nedsmälta talgen hälls på en tygbit och med denna gnider den vise det onda stället. Smärtan försvinner genast.
Från samma trakt berättas om en specialgjord talg som bara användes till svårläkta sår som vållats av de underjordiska. Man tillverkar en huggkubbe av en asprot från en sydsluttning, smörjer in den med talg och tar ut den och hugger julveden på den. Därefter tar man in huggkubben och ställer den vid brasan och tar vara på talgen som smälter av den. Huggkubben sparar man för att ha som ved till brasan på långfredags morgon.
Talgljus
Svenska stugor lystes inte upp av vaxljus annat än till jul och andra stora högtider, för det var bivax alldeles för dyrt. Hemma kunde man möjligen lysa med talgljus men även sådana tändes sällan. "Trana bär ljus i säng", sa man, d.v.s. kring Vårfrudagen 25 mars när tranan återvände var det dags att spara på lyse och arbeta bara i dagsljus. Inte förrän vid Mickelsmäss 29 september fick man börja lysa igen. I större delen av Sverige var vardagsbränslet tran, en osande olja ur fisklever, hampolja eller rovolja. Oftast fick den öppna elden räcka och när den inte gjorde det gick man till sängs.
I lanthushållen gjorde man självklart ljusen själv. All talg från får, getter och nötdjur som kunde avvaras sparades. På senhösten skirades den och kokades ren i vatten, i bästa fall med salmiak och salpeter tillsatt så att den delvis sönderdelades, varefter den lades i en bytta med varmt vatten och kokt människourin.
Ljusen gjordes vanligen i brygghuset genom enkel stöpning i metallformar eller genom att doppa linnevekar i det smälta fettet (veken måste, i motsats till stearinljusveke, vara löst tvinnad för att kunna suga upp talgen). Fårtalg gav vita ljus, nöttalg gulare, och helst färgade man dem också gula så att de skulle likna vaxljus, i Småland med väggmossa, berättar Linné från öländska och gotländska resan 1741. Var det ont om talg drygades den ut med beck eller kåda; de senare "brinner fort med hög låga, rinner, ryker och osar mycket". Dessa hörde väl till de sämre sorter som kallades talgdankar.
När ljusen av stearin kom under 1800-talets senare hälft blev det enklare och billigare att köpa sådana - för pengarna man sålt talgen för. Margarinindustrin hade kommit igång och betalade bra.
Nu med Sebum!
På 1940- och 50-talen lanserades håroljor med undermedlet Sebum. Det var inte många som visste eller ville veta att detta var något så oglamoröst som talg.
Farmakopéerna
I den första svenska farmakopén 1775 upptar inte talg men beskriver hur den ska renas. Trots att talg av både nöt, får och hjort användes rätt flitigt som konsistensmedel blev det inte officinellt förrän i 1901 års upplaga (nöt och får) och stod sedan kvar till den sista upplagan 1946. I 1964 års nordiska farmakopé kom det inte med.

Framställning

• Förekomst: Talg är det fasta fettet kring större organ hos idisslande djur. Det en viktig råvara vid framställning av mättade fettsyror och fettalkoholer.
• Utvinning: Kokas ur fettvävnad med vatten och lite svavelsyra.
• Rening: Grovrening (vattentvätt, nedsmältning, finsilning) för att få bort vävnadsrester, blod, färg och lukt . Därefter kan följa ångning vid minst 90° i ett par timmar för att bryta ner enzymer. Sedan galna kosjukan blev känd på 1990-talet är reglerna om hantering och rening mycket strikta och detaljerade.
Flera äldre reningsvarianter beskrivs nedan (den som tycker det verkar krångligt kan specialstudera det första receptet på helig egyptisk tempeltalg). Resultatet av reningarna kallades premier jus eller oleo stock. Ur denna pressades en flytande och en fast del som användes i margarin respektive stearinljus - se vidare under stearin om sådan pressning.
• Konservering: Nedan också exempel på hur talg konserverats med bensoeharts, bensoesyra, salicylsyra, borsyra.
Ursprung
USA med 25-30 % av världsproduktionenär det största producent- och exportlandet.

Beskrivning

Gulvita till vita (ju vitare desto bättre) stycken av fast fett, sprött i köld, fast vid 20°, smälter vid 45-50° till en klar vätska. Många faktorer inverkar på konsistensen. Fastare talg får man av äldre djur, handjur, vinterslaktade djur, djur som lever i varmare klimat och fett taget djupare inne i djurkroppen.
1) Oxtalg: Gulvitt till vitt beroende på hur mycket det renats. Mild lukt. Smälter vid 43-47°, stelnar vid 33°. Oxtalg för tekniskt bruk kan vara mörkgul eller grön.
2) Fårtalg: Gulvitt och fastare än oxtalg. Luktar, men inte obehagligt. Smälter vid 45-50°.

1) Oxtalg: 100 ml väger 86-95 gram. 100 gram = 116-105 ml.
2) Fårtalg: 100 ml väger 86-95 gram.
100 gram = 116-105 ml.
• Talg är olösligt i vatten, glycerin och kall alkohol.
• Svårlösligt i kokhet alkohol (flera hundra delar 91 % alkohol krävs). Kan smältas obehindrat med vegetabiliska och eteriska oljor, andra
fetter, hartsämnen och vaxer.
Innehåll Triglycerider av fettsyror (tre fettsyror förestrade med glycerin), den vanliga naturliga formen i växter, djur och människa. Fettsyrornas fördelning - lik ister och människans underhudsfett:
 
                                       

Mättade fettsyror 35-55 %
• Palmitinsyra 21-40 %
Stearinsyra 14-31 %
• Myristinsyra 1-6 %

Enkelomättade fettsyror 45-55 %
• Omega 9: Oljesyra 20-55 %

Fleromättade fettsyror upp till 3 %
• Omega 6: Linolsyra 1-4 %
• Omega 6: Arakidonsyra
Övrigt upp till runt 10 %
Glycerin som i förening (förestring) med fettsyrorna bildar själva fettet: 8-10.
Vatten, vävandsrester, mineralsalter: Ett par % kan finnas i talg för tekniskt bruk men i mattalg förekommer knappast sådana föroreningar idag.
Tillsatser och föroreningar
Antioxidationsmedel kan vara tillsatt i mattalg. Förr användes runt 4 % bensoeharts
eller 1-2 % bensoesyra, salicylsyra eller och borsyra.
Apropå den noggranna reningen av talg som följt på galna kosjukan nämner en modern handbok att

 
dessutom får kosmetika och hygienprodukter inte innehålla delar av huvud, hjärna, ögon, tonsiller eller ryggrad av kor, får eller getter över ett år gamla eller mjälte från årsgamla får eller getter.
Varianter
• Talgen (sebum) i människans hud: Triglycerider av fettsyror (57 %), vax (25 %), squalen (15 %), förestrat kolesterol (3 %).
• Suet: Den talg som samlas kring djurens njurar.
• Hårdfett, neutralt fett: Glycerylstearat, i handeln t. ex. som VE-fett.
• Konstister (eng. compound lard): Isterliknande blandningar med eller utan ister, med fasta fetter som talg eller kokosfett och mer eller mindre härdade oljor. Om härdning, se margarin.
• I europeisk kosmetika förekommer talg inte hel; det närmaste är fettsyror från talg ("Fatty acids, tallow")
Ersättning
• Förr vanligt i stället för bivax i ljus, eller kanske snarast det normala. Fårtalg var bäst, det är mer svårsmält och ljusen rinner inte lika mycket som med oxtalg.
"Vegetabilisk talg": Stearinsyra och andra mättade fettsyror ur tropiska växter som oljepalm, kokospalm, kakaoträd; vegetabiiliska motsvarigheter till presstalg.
Hållbarhet
Talg är betydligt hållbarare än ister, men konserverades förr på samma sätt med t. ex. bensoeharts. Exempel nedan.
2) Fårtalg
Härsknar lättare i kontakt med luft och ljus än oxtalg och hjorttalg.
Inköp We don't sell, we tell!
Hos charkuterister, ibland i livsmedelsbutiker. På apotek för runt 160 kr per 900 gram.

Användning
1) Oxtalg
Ingår i det fett man gör pomada med enligt enfleurage-metoden.
Konsistensmedel
Förtjockar salva, rakkräm, kräm, läppstift, cerat och andra feta preparat.
Hudläkemedel
Fotsalva: Medicinskt använt framför allt som salicylsyretalg (recept nedan) mot skoskav.
• Gammaldags huskur mot torra och såriga händer och fötter: Håll dem i varmt vatten i 10 minuter och gnid sedan in med fårtalg. Blötläggningen är viktig för att talgen ska fungera läkande. Så används idag Försvarets hudsalva som görs på talg; ursprungligen gjordes den på ister.

• Huskur mot kylskada (förfrysning): Varm fårtalg.
För all hud som behöver skyddas mot väder och vind.
Kan användas i små mängder i schampo.
Massage 2) Fårtalg
Huskurer från 1900-talet: Smörj in barnens fötter med fårtalg när de är förkylda, bröst och rygg för att lösa slem. Vid nästäppa, smörj in näsan med smält fårtalg.
Kallrörd tvål
• Fördelar: Som andra fasta fetter förtvålas talg snabbt. Eftersom det inte krävs så stark lut för förtvålningen blir tvålen hudvänlig och mild. Tvålen blir fast och dryg och löddrar bra. Riktigt bra blir den först vid 60-70° och är enligt många den bästa tvålen för varmt vatten. Den blir mycket vit (lätt att färga). Talgtvål är tacksam att smälta om.
• Nackdelar: Löddret blir småbubbligt och inte särskilt hållbart. De mättade fettsyrorna har hög smältpunkt (över 35°) och som ett resultat av det fungerar ren talgtvål dåligt vid låga temperaturer (löddrar svagt och småbubbligt, rengör dåligt). Ren talgtvål blir också mycket hård, torr och skör. Att talg ger fasthet är till nackdel i såpa, som man vill ha mjuk. Det förstör också klarheten i genomskinlig tvål och såpa.
Förtvålningstal
138 (fårtalg), 138-139 (gettalg), 138-143 (nöttalg), 139 (björntalg), d.v.s. det krävs 139-143 gram natriumhydroxid för att förtvåla 1 kilo talg (runt 14 % av talgens vikt), vilket är rätt lite, och det går lätt och fort.
Som annat fast fett är det bra i en oljeblandning för att förkorta förtvålningstiden, men framför allt används talg för att ge fasthet till tvål.
Varmrörd tvål
Kan också användas i varmrörning och halvvarm metod. Talg var den vanligaste tvålråvaran förr i Norden - olivolja och kokosfett höll man sig inte med i stugorna. Inte heller för städernas tvålsjudare var oljor lätta att komma över förrän på 1900-talet. Talg används fortfarande mycket och ingår t. ex. i Barnängens barntvål. Till tvål används kvaliteten teknisk talg, till skillnad från mattalg. Reglerna om dess förtvålning är mycket stränga sedan utbrotten av galna kosjukan på 1990-talet. Extremt starka alkalier, höga temperaturer och starkt tryck under lång tid krävs vid tvåltillverkningen.
Inte hudirriterande, men talgtvål sägs kunna förvärra eksem och akne. Eventuellt kan antioxidationsmedel tillsatta i talgen ge hudallergiska rektioner.

Mat och dryck Ätbart men inte mycket till mat, förutom att det förr användes rätt mycket vid tillverkning av margarin.
Miljö Godkänt som Bra Miljöval (ingrediens i tvättmedel).
Lagstiftning Talg som ska användas i kosmetika ska vara framställd och renad på särskilt sätt, vilket regleras i bl. a. EU:s förbudslista (nr 419).

Recept
Recept I
(helig tempeltalg)
Oxe utan ring i nosen
• Palmfibrer
• Oasvin, vatten, kåda, kanel, enbär, frankincense, örter, rötter och frön - enligt recept
Alkannarot eller annat rött färgämne
Välj ut en oxe som inte fått nosen genomstungen, linda klövarna med palmfibrer och tvätta honom i templets heliga sjö varje morgon. Efter ett år är han renad och kan slaktas. Skär av huvud och lemmar och öppna kroppen. Tvätta av blodet från kniven och skär försiktigt ut fettet. Lägg det i ett stenkärl med lock och ställ i skattkammaren. Tag ut efter ett år och blanda med vin, vatten och kryddor enligt recept. Låt blandningen stå över natten. Koka fettet med örterna nästa morgon och färga det rött. Häll upp på stenkärl och försegla. Smörjes på den heliga gudabilden med två fingrar varvid det finger som vidrör guden ska skyddas av en fingerborg av guld.
(Källa: Manniche 1999 efter instruktioner i templet i Edfu i Egypten, 100-talet f. Kr.)
Recept II
(renad talg)
• Fin fårtalg - 225 gram
Källvatten
Smält talgen i vattenbad och sila den genom finsikt medan den är varm och flytande. Låt den falla från sikten ner i kallt vatten; därvid stelnar den och blod och membran tvättas bort. Upprepa tre eller fyra gånger tills talgen är fullkomligt luktfri. Smält slutligen om en sista gång och för att få bort vatten. Denna talg kan användas t. ex. till pomada.
(Källa: Piesse 1857)
Recept III
(renad talg)
• Bästa fett från oxar slaktade samma dag - 1.000 kilo
Vatten - 300 kilo
Pottaska - 1 kilo
• Får- eller svinmagar med pepsin - 2 st
Salt - 2 %
Fettet söndermales mellan två med koniska tänder försedda cylindrar, varvid de fettet omgivande membranerna sönderslitas och den sönderhackade produkten nedfaller i ett med ånga upphettat djupt kar, som för varje 1.000 kilo talg håller 300 kilo vatten, 1 kilo pottaska, och två får- eller svinmagar. Temperaturen hos blandningen bringas till 45 grader C. och bibehålles särvid. Efter två timmar har de fettet omgivande membranerna löst sig under inflytandet av pepsinet i fårmagen; fettet självt är fullständigt smält och flyter ovanpå. Det avtappas nu genom ett rörligt, på ändan med sil försett rör i ett annat kar, som medelst vattenbad uppvärmes något över 45 grader C.; för att befordra fettets rening blandas det med 2 procent koksalt. Efter två timmars vila, varunder fettet klarat sig och antagit en vacker gul färg samt en angenäm, om nykärnat smör påminnande lukt, bringas fettet i kristallisationskärl av förtent järnbleck på 25 till 30 liters rymd, vilka, sedan de blivit fyllda, förs till ett rum, varest temperaturen hålles vid 20 à 25 grader C. Nästa dag har fettet stelnat och antagit en kornig beskaffenhet, som synes göra det särdeles lämpligt för pressning.
(Källa: Hälsovännen 10:1888 efter utlåtande n:r 19 av Andra kammarens tillfälliga utskott n:r 2).
Anm. Därefter skiljs mättade och omättade fettsyror från varandra - se stearin.
Recept IV
(bensoetalg)
• Sevum ovile (fårtalg) - 99 viktdelar
• Acidum benzoicum (bensoesyra)  - 1 viktdel
Bensoesyran löses i den i vattenbad smälta talgen, som sedan utgjutes i formar. Sevum benzoatum, Sebum benzoatum = benzoe-talg.
(Källa: Pharmaca Composita 1896 efter Arzneimittel welche in dem Arzneibuch für das Deutsche Reich)
Recept V
(salicylsyretalg)
• Sevum ovile (fårtalg) - 98 viktdelar
• Acidum salicylicum (salicylsyra)  - 2 viktdelar
Salicylsyran löses i talgen vid vattenbasvärme, varefter altsammans gjutes i papperskapslar. Användas vid hudlösheter, isynnerhet å fötterna. Sevum salicylatum, Sebum salicylatum = salicylsyre-talg.
(Källa: Pharmaca Composita 1896 efter Pharmacopoea germanica 1890)
Recept VI
(bensoetalg)
• Renad oxtalg - 1 kilo
• Finpulveriserad bensoeharts - 40 gram
Borsyra - 20 gram
Benzoe- och borsyrepulvren lägges i en gaspåse som får hänga ned i ett kärl som står i vattenbad. Talgen lägges i och får smälta under 10-12 timmar. Påsen borttages och talgen kyls av.
(Källa: Gaugin 1947)
Recept VII
(bensoetalg)
• Talg - 100 gram
• Glaubersalt - 10 gram
Bensoe - 4 gram
(Källa: Ljungdahl 1953 efter Norska farmakopén 1939)
Recept VIII
(salicylsyretalg)
• Talg - 97 gram
Salicylsyra - 2 gram
Bensoesyra - 1 gram
Huvudsakligen vid marschskador på fötterna, skavsår. Såldes av ACO i uppskjutbar tub när Ljungdahl skev om det - föregångaren till Försvarets hudsalva?
(Källa: Ljungdahl 1953 efter Svenska farmakopén XI 1946)
Recept IX
(renad talg)
• Hackad talg - beräkna att 1/3 går bort
Vatten - så det täcker
Bensoeharts (ev.)
Salt (ev.)
Lägg talgen i vatten, rör om då och då tills det kokar upp. Sänk då till ganska låg värme och täck grytan med lock. Låt talgen stå och smälta i lugn och ro några timmar, lockas inte att höja värmen. Fyll på vatten om det behövs. När allt har smält silas vattnet av och talgen får svalna till rumstemperatur. Ställ i kylskåp över natten. Dagen därpå har talgen avsatt sig som en fast vit kaka överst i kärlet. Därunder finns ett gråaktigt, grynigt lager och underst vätska eller gelé. Lyft av talgkakan och skrapa bort skräpet på undersidan. Kan frysas. Salt och bensoeharts konserverar, men ska inte ingå om talgen ska användas till genomskinlig tvål eftersom de gör den mjölkig.
(Källa: Okänd)

Litteratur: Se t ex Antczak och Antczak (2001), Bolin och Gustaver (1960), Frisch (1962), Hallbert (1981), Linné (1977), Ljungdahl (1953), Lodén (2002), Lodén (2008), Manniche (1999), Meyer (1952), Nationalencyklopedins ordbok (1995), Pharmacopoea Svecica I (1775), Plinius (1951), Plinius (1966), Pharmaca Composita (1896), Poucher och Howard (1974), Svanberg (1948), Svenska farmakopén VIII (1901), Svenska farmakopén XI (1946), Wicklund (1990), Wicklund (1997), Wicklund (1998).
• Artiklar: Tillverkningen av konstsmör (margarin) (Helsovännen 10:1888). Ingvar Svanberg: Ljus, lampbränsle och vekar (Människan och naturen: etnobiologi i Sverige; 1; 2001).
Nätpublikationer: SNF Bra Miljöval: Suractants (2005 07 20). Gustav Hess GmbH (2005 09 09). Miller's Homemade Soap Pages: Design your own soap recipes (2007 05 08). Projekt Runeberg: Cleve (1883): Kemiskt handlexikon (2008 07 07). European Commission: CosIng: Cosmetic ingredients and substances (2009 10 03).
SCB: Historisk statistik för Sverige: Del 3: Utrikeshandel 1732-1970 (2010 09 09).

© Shenet 1997 - 2013
Adress: http://www.shenet.se/ravaror/talg.html
Datum: 2018 09 19 - Uppdaterad: 2010 09 20
Cookieinfo
Made with a Mac