 |
       
Tensider Sockertensid |
||
|
|
|||
|
Synonymer
|
Sockertensid, dekyl-d-glukosid, dekyl-d-glykosid | ||
| CAS-nummer | 54549-25-6 | ||
| Decyl glucoside | |||
|
Engelska
namn
|
Decyl glucoside, decyl-D-glukoside | ||
|
|
|||
|
Tradition
|
Gruppen sockertensider (alkylpolyglukosider, APG) hör till de nyare tensider som började dyka upp i tvätt- och diskmedel på 1990-talet. | ||
|
Framställning
|
Den vanligaste, såld helt enkelt som "sockertensid" och i innehållsförteckningar kallad Decyl glucoside, "framställs av majs och kokosfett", som en biologisk hudvårdsserie uttrycker det. Och det är sant: Fettsyror, vanligen mättade fettsyran laurinsyra, spaltas ur olja och fett (svavelsyrakokning, kyla, press, destillering) och reduceras till fettalkohollen laurylalkohol (350-400°, tryck, vätgas, nickel eller annan katalyserande metallegering). Denna får reagera med glukos = druvsocker av majs (också en spaltningsprodukt). Därav namnet glykosider, som betecknar ämnen av någon sockerart + annat ämne, i fallet tensider fettsyror. Till och med med mineraloljor kan användas. Kemiskt hör denna sockertensid till gruppen nonjoniska tensider. |
||
|
Beskrivning
|
Pulver eller
tjock genomskinlig vätska med svagt gul ton och typisk
lukt av - hårschampo. Hör till de nonjonaktiva tensiderna. Molekylerna har en vattenlöslig-fettavvisande och en fettlöslig-vattenavvisande del. I den vattenlösliga delen är den ytaktiva jonen oladdad - molekylerna är elektriskt neutrala. |
||
| • Löses
i vatten. • Löser eteriska oljor (mjölkigt). MIPA-laurylsulfat är bättre, men redan vid 50/50 MIPA-laurylsulfat/sockertensid grumlas lösningen igen. pH och inkompatibiliteter • Elektriskt oladdadd (neutral). • Nonjonaktiva tensider kan hämma den konserverande förmågan hos parabener, bensoesyra, natriumbensoat och andra bensoater. |
|||
|
Innehåll
|
• Tensiden:
Till hälften består sockertensid av kolhydrat,
därav namnet. • Tillsatser: I handelsblandningar blandas sockertensiden med runt 15 % betain för att inte kristallisera vid låga temperaturer. • Utspädning: En sådan handelsblandning uppges bestå av "40 % tvättaktiva ämnen" - alltså 15 % betain, 25 % sockertensid, 60 % vatten? Tensidtillverkarna säljer torra pulver till grossisterna, som späder med vatten och säljer till importörerna, som säljer "40 % tvättaktiva ämnen" till tillverkarna, som späder med mer än dubbla mängden vatten och säljer som flytande tvål till konsumenterna. Det går i alla fall att torka tensiden till torr (ugn flera timmar vid 50-60°). |
||
|
Ersättning
|
• Kan ersättas av disodium-laurylsulfosuccinat (handelsnamn Setacin) - se anjonaktiva tensider. | ||
|
Hållbarhet
|
Tål inte extrema temperaturer. Notera ovan om inkompatibilitet med vissa konserveringsmedel. | ||
|
Sockertensid 30 %: Hos importörer av eteriska oljor för runt 115 kr litern. | ||
|
|
|||
|
Rengöringsmedel
Sockertensid rengör och löddrar bra. Det används i flytande tvålar och skumbad ihop med starkare och mer retande ämnen som laurylsulfat, betain eller ammoniumsulfat. Några vanliga doseringar av en blandning av 85 % sockertensid och 15 % betain: • Flytande tvål för kroppen: 5-10 % • Flytande tvål för ansiktet: 6 % • Flytande två för intimhygien: 8-12 %. Förtjockningsmedel Sockertensider kan förtjockas med alginater och xantangummi. En del förtjockar anjonaktiva tensider. Blandningar med betain (katjonaktiv), som ovan, förtjockas enkelt genom tillsats av runt 1 % vanligt salt. |
|||
| Kombinationen
sockertensid och betain används mycket i schampo.
Nedan vanliga doseringar för en blandning av 85 %
sockertensid och 15 % betain. • Hårschampo: 3-15 % och fyll på upp till 30 % med MIPA-laurylsulfat • Raklödder: 7 %. |
|||
| Kan ingå
som skummande medel i tandvårdspreparat. • Munvatten: 1-2 % |
|||
| • Skumbad: 8-10 %. | |||
| Effektivt rengörande men ändå hudvänligt - används i tensidblandningar för att mildra dem. | |||
|
|
|||
|
Miljö
|
Många av sockertensiderna är miljömässigt jämförbara med tvål; de bryts ner helt. Brukar godkännas som Bra Miljöval. | ||
|
|
|||
|
• Litteratur:
Se t ex Andersen (1998), Lodén (2002), Lodén (2008), Nyström
(1996), Svenska Naturskyddsföreningen (1995), Svenska Naturskyddsföreningen (2000).
• Nätpublikationer: European Commission: CosIng: Cosmetic ingredients and substances (2009 10 03). |
|||
|
|
|||
|
© Shenet 1997 - 2010 |
|||
