 |
       
Oljor Sesamolja |
||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||
|
Moderväxt |
Sesam (Sesamum indicum och Sesamum orientale) - se där om växtens historia | ||||||||||||||||||||
|
Synonymer |
Sesamfröolja | ||||||||||||||||||||
|
Farmakopénamn |
Oleum sesami, Sesami oleum, Sesami oleum raffinatum | ||||||||||||||||||||
| CAS-nummer | 8008-74-0 | ||||||||||||||||||||
| Sesamum indicum seed oil ["the oil obtained from the seed"] | |||||||||||||||||||||
|
Engelska namn |
Sesame oil, sesamum oil, oil of sesamum, sesame seed oil, benne oil, gigely oil, gingelly oil, gingili oil, jingili oil, teel oil, til oil | ||||||||||||||||||||
| Andra namn | Romanska språk Huile de sésame (franska) Nordiska språk Sesamolie (danska), seesamöljy (finska) Andra språk Neheh (fornegyptiska), sempsen (medeltidsegyptiska), Sesamöl (tyska) |
||||||||||||||||||||
|
Förväxlingsrisk |
• Tysk sesamolja - av oljedåda
(Camelina sativa) |
||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||
|
Tradition |
Sesamoljan är för Asien
vad olivoljan är för
Medelhavsområdet - oljan, helt enkelt. i
Japan anses den vara den bästa i kosmetika efter
kameliafröolja. Mesopotamien Sesamolja är den tidigast skriftligt omnämnda av alla oljor, beskriven i sumerisk kilskrift på 3000-talet f. Kr. Inga andra oljeväxter kunde odlas i dessa trakter. Fortfarande på 400-talet f. Kr. berättar den grekiske historikern Herodotos att ingen annan olja än sesamolja användes i Babylonien. Egypten Antagligen började den egyptiska odlingen på 1300-talet f. Kr. med importerade indiska frön. Innan dess finns oljan inte omnämnd i någon receptsamling men de äldsta oljefynden är från gravar från just denna tid, bland annat Tutankhamons. Därefter gick det tydligen snabbt, för ett par århundraden senare framställdes sesamolja i mängd i Egypten. Behovet var så stort att man också importerade frön från Syrien. Som andra oljor vid denna tid pressades den inte ur fröna utan kokades ur i vatten. De gravbyggare som gick i strejk 1152 f. Kr. för att de inte fått den ricinolja de behövde som hudolja levde i stort sett på sesamolja. Förutom till mat användes bättre kvaliteter ("söt olja") också som hudolja och dög också, till skillnad från den illaluktande ricinoljan som bara kostade hälften, till oljeutdrag. Sämre sorter blev lysolja. Grekland och Rom Sesam kommer från Asien, där man gör olja av det, berättar Plinus i Rom första århundradet. Exportör var Indien, som levererade sesam till Kreta redan på 1200-talet f. Kr. och snart också till arabiska halvön, Egypten och Rom. Farmakopéerna Oljan var officinell i USA under 1880- och 90-talen (U.S.P. 1880). I den svenska farmakopén upptogs den 1925, då den ersatte den dyra olivoljan; båda stod kvar till slutet (1946). Sesamolja kom inte med i 1964 års nordiska farmakopé men finns idag upptagen i den europeiska. |
||||||||||||||||||||
|
Framställning |
Mogna frön (med 45-65 % olja)
blötläggs för att lösa upp färgämnet
och mosas sedan. • Kallpressning: Frömoset pressas utan värme (under 30°) en eller två gånger. Bara oljan från första pressningen duger som matolja. • Varmpressning - vanligast: En andra och eventuellt tredje pressning görs vamt (80-120°). Pressrester blir djurfoder. • Extrahering: Frömoset extraheras med lösningsmedel, t. ex. hexan. Görs direkt eller följer på pressning för att få ut den sista oljan. • Raffinering: Sällan efter kallpressning, alltid efter varmpressning och extrahering. Kan omfatta filtrering, rening med syror och alkalier, blekning med uppsugande pulver, deodorisering med het vattenånga, rensning från vaxrester med kyla - se mer under oljor. Ursprung • Det mesta kommer tlll oss från Kina och Indien. En hel del pressas i Europa av frön som importerats från Afrika och Sydamerika. |
||||||||||||||||||||
|
Beskrivning |
• Oraffinerad (kallpressad en gång): Klar,
ljust guldgul till ljusgul olja med svag eller ingen lukt
och mild nötig smak av sesam, rätt tjock och
kladdig. Tjocknar och blir oklar vid 3-4°, stelnar
till ett gulvit smörig massa vid -4° till -5°.
Blir snabbt jämn och flytande igen i rumstemperatur.
• Raffinerad (varmpressad eller extraherad): Ljusgul och luktlös. Tjocknar vid 3-4° och stelnar vid -4° till -5° på samma sätt som oraffinerad. |
||||||||||||||||||||
| 100 ml väger 90-92 gram. 100 gram = 111-109 ml. | |||||||||||||||||||||
| • Som andra oljor olöslig i vatten,
glycerin, alkohol;
blandningen delar sig i två skikt och måste
skakas om före användning. • Kan blandas obehindrat med vegetabiliska och eteriska oljor och smältas ihop med fetter, hartsämnen och vaxer. |
|||||||||||||||||||||
| Innehåll | Fettsyrornas fördelning: | ||||||||||||||||||||
|
Mättade fettsyror
runt 15 % |
|||||||||||||||||||||
|
Varianter |
• Olja på rostade frön - mörkare, med mycket lukt och smak. Används inte i hudvård men mycket i asiatisk matlagning. | ||||||||||||||||||||
|
Ersättning |
• Jordnötsolja
har använts för att späda ut sesamolja. |
||||||||||||||||||||
|
Hållbarhet |
Mycket hållbar - hållbarhetstiden brukar anges till 2-4 år - om den förvaras någorlunda svalt (inte över 40°) i mörkt och lufttätt kärl. Oljans stabilitet beror på den höga halten oljesyra och innehållet av antioxidanter. Tål att användas till örtolja. | ||||||||||||||||||||
|
Hos importörer av eteriska oljor för runt 95-120 kr litern och till ungefär samma pris i hälsokostbutiker som för råvaror till kosmetika. På apotek för 175-220 kr litern. Där finns också småflaskor sesamolja att smörja nässlemhinnorna med, "helt fri från proteiner", till literpriset 5.400 kr. |
||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||
|
Användning På grund av sin luktfrihet använd mycket i parfymeri parfymeri - den äldsta av alla oljor till örtolja. I Indien har man gjort sesamfröutdraget Chameli Ka Tei med jasminblommor i årtusenden och gör så fortfarande. Favoritolja hos egyptierna, vars kvalitet på örtoljor ingen senare nådde upp till. Grekerna kokade oljan först, särskilt till rosdofter. I Frankrike har sesamolja använts till enfleurage in på 1900-talet. |
|||||||||||||||||||||
| Hudvård | Halvfet, lite kladdig olja
som absorberas ganska långsamt (20-50 minuter). Hudläkemedel Som andra oljor mjukgörande och skyddande. Sesamolja har lång tradition som hudolja och är utmärkt i alla slags hudoljor, salvor och fetare krämer. Den anses (t. ex. inom ayurveda-medicin) vara den mest utdrivande av de vegetabiliska oljorna och används därför på psoriasis och andra eksem. Förekommer i nagelbandsoljor. • Cerat: 40 % • Hudolja: 15 % för fet hy • Handkräm, fotkräm: 100 % eller blandat med annat fett eller olja. • Örtolja: 100 % - tål uppvärmningen. Solskydd Sesamolja är också en vanlig basolja i solkrämer eftersom den slår ifrån sig vatten bra, ger huden lite färg och absorberar UV-ljus med en naturlig solskyddsfaktor på 2-4. Det är sesamol i oljan som ger skyddet. • Solskyddskräm: 60-70 % Oljespray mot snarkning Sesamolja sprayad mot ovansidan av svalget är effektiv mot snarkning. Redan en sprayning i näsborrarna kan räcka. Se under Munvatten för beskrivning och recept. Sesamolja är också bra mot torra slemhinnor. På senare år har europeisk forskning visat att den kan förebygga sprickor i nässlemhinnan. I Sverige är den godkänd som naturläkemedel på denna indikation ("Traditionellt använd mot torra nässlemhinnor. Kan ha förebyggande effekt mot uppkomst av sprickor i nässlemhinnan"). Oljan är då hårt behandlad och renad från proteiner som kan ge allergiker besvär, men vanlig matolja fungerar lika bra till 2 % av priset. I Japan har sesamolja använts länge för vätskande ögon: 1-2 droppar droppas i ögonen vid sängdags i upp till en vecka eller tills ögonen är bättre. |
||||||||||||||||||||
| Torr eller fet hy, babyhy. | |||||||||||||||||||||
| Tas upp ganska långsamt av huden, därför bra i massage - händerna glider bra. Ofta blandad med andra oljor eller fetter (20 %), t. ex. lättare oljor som mandelolja eller kokosfett som förtjockar oljan och ger ännu mer glid. Vill man ha mera glid, som i aromaterapeutisk massage, kan man ta 50-100 %. Oljan har rykte om sig att hjälpa vid reumatisk värk; så används den bl. a. inom indisk ayurvedamedicin. En blandning av sesamolja och indigo ingniden på bröst och ben hjälper till att hålla värmen kalla ökennätter i södra Arabien. | |||||||||||||||||||||
| En bra badolja utomhus eftersom den slår ifrån sig vatten bra. | |||||||||||||||||||||
|
• Sesamolja har använts rätt
mycket i tvål. Som
andra flytande oljor hjälper den till att göra
löddret stabilt och ovanligt nog ger den också
tvålen fasthet och löddret
storbubbligt. • Sesamolja har också använts till såpa, bl. a. i Sverige. Förtvålningstal 133-134 = det krävs 133-134 gram natriumhydroxid för att förtvåla 1 kilo olja. Kombineras med andra oljor och fetter som förtvålas snabbare. |
|||||||||||||||||||||
| Kan ge kosmetikaakne (pyttesmå knottriga utslag), som går bort då man slutar använda oljan. Så gott som alla tål den, även runt ögonen. Sällsynta överkänslighetsfall har rapporterats. Den som är känslig för lösningsmedel kan pröva en pressad olja, den som är känslig för besprutningsmedel en olja från ekologisk odling. | |||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||
|
Mat och dryck |
Matolja - Asiens motsvarighet till olivolja. En mycket speciell och smakrik matolja, typisk i bl. a. det kinesiska Sichuanköket, får man med rostade sesamfrön. Den ska användas mycket sparsamt. I Europa används sesamolja mest härdad till bagerifett och margarin. | ||||||||||||||||||||
|
Invärtes bruk |
I Sverige förr använd som laxerande medel på samma sätt som olivolja. | ||||||||||||||||||||
|
Miljö |
Olja ur ekologiskt odlad sesam finns att få. | ||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||
|
• Litteratur:
Se t ex Andersen (2004), Bruhn och Eneroth (2000), Ebbell
(1937), Gentz och Lindgren (1946), Gertsen (1983), Grotenfelt (1920), Herodotos
(2000), Jönsson (1910), Jönsson och Simmons
(1935), Leigh (1994), Leung (1980), Lindgren (1918), Lodén (2002), Lodén (2008), Manniche (1999), Manniche (2006), Meyer (1952), Miller (1969),
Oberbeil (2002), Plinius bok 18 (1968), Reynolds (1996),
Svenska farmakopén XI (1946), Wilhelmsson (2003). • Nätpublikationer: Felter och Lloyd (1898, 1900): King's American Dispensatory (2003 12 22). Nationalencyklopedin (2004 04 14). Gernot Katzer's spice pages (2006 02 14). Miller's Homemade Soap Pages: Design your own soap recipes (2007 05 08). European Commission: CosIng: Cosmetic ingredients and substances (2009 10 03). |
|||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||
|
© Shenet 1997 - 2010 |
|||||||||||||||||||||
