Shenet
Växter Råvaror  Referens Sök Forum Kontakt Hem
Rengöringsmedel - Emulgeringsmedel - Terpener - Fenoler

Saponiner


Moderväxt
Kvillaja (Quillaja saponaris), såpnejlika (Saponaria officinalis), gullviva (Primula veris) och andra växter 
Synonymer
Saponiner, tvålämnen
CAS-nummer 8047-15-2, 11006-5-0, 72231-29-9
Saponins
Engelska namn
Saponins, saponines
Andra namn
Romanska språk
Saponinum (nylatin), saponine (franska)
Andra språk
Saponin (tyska)

Tradition
Långt innan den första saponinen upptäcktes 1807 hade man överallt i världen rengjort kropp och kläder med löddrande saponinrika växter. I Kina började man använda löddrande växtextrakt före vår tideräknings början. Det krävdes en hel del övertalning för att få kineserna att börja använda tvåltvättmedel, särskilt till sidentvätt, eftersom dessa inte bara rengjorde sämre utan dessutom förstörde tyget. Fortfarande använder muséer världen över saponiner till känsliga textilier. Under båda världskrigen kom de till användning i Sverige i kupongfria rengöringsmedel. Ordet - efter latinets sapo = tvål, såpa - har använts i svenskan sedan 1828.
Framställning
Saponiner finns i växterna som glukosider, d. v. s. bundna till socker (glukos eller galaktos). Det bundna ämnet kan vara en steroid, en triterpen eller en fenol, varför saponiner också brukar räknas till någon av dessa grupper.
Saponiner finns i större mängd i bland annat gullvivans (5-10 %) och såpnejlikans rötter (runt 5 % saporubin och saporubinsyra) medan björklöv innehåller runt 3 %. Kvillajaträdet anses vara den bästa källan; barken innehåller 8-10 % saponiner i form av kvillajasapotoxin och kvillajasyra. Det asiatiska såpbärets fruktkött kan innehålla så mycket som 36 % saponiner.

Växtudrag (mer om innehållet i växtdroger)
• Flytande: Saponiner dras ut bäst med alkohol (tinktur). De flesta kan dras ut i varmt vatten med en infusion eller dekokt, t. ex. såpnejlikeinfusion eller lakas ut kallt som ur björklöv. Se t. ex. recepten på gammaldags saponinschampo.
• Olja är oanvändbart.
• Pulver: Dunstar man in vattenutdraget får man saponinerna i pulverform.
Beskrivning
I ren form är sponinerna luktfria kristalliniska pulver som framkallar nysning. Smaken är först söt, sedan skarp och besk. Skummar snabbt och lätt i vatten.

• Neutrala saponiner är lättlösliga i alkohol, svaga syror och vatten, där de är starkt ytaktiva (minskar ytspänningen) och löddrar redan i mycket låga koncentrationer. Hit hör spritutdragen bjöklövstinktur, kvillajatinktur (1 del bark till 20 delar 60 % alkohol) och vattenutdraget såpnejlikeinfusion.
• Sura saponiner är olösliga i eller svårlösliga men svaga alkalier förbättrar lösligheten.
Här tillsätter man något alkaliskt medel (borax, natriumbikarbonat) för att lösa ut saponinerna när man gör utdraget (björklövsinfusion, björklövsdekokt, antagligen bäst bjöklövstinktur).
• Alla saponiner är olösliga i olja.
pH och inkompatibiliteter
• Saponiner med neutral reaktion (pH 6-8, som i såpnejlika, kvillaja) tål och behöver svaga syror för att lösas bra. När de väl dragits ut kan svaga alkalier tillsättas.
• Saponiner med sur reaktion (pH under 6, som i björk)
behöver svaga alkalier.

Varianter • Exempel: Cyklamin, difitonin, getagin, kvillajasapotoxin, kvillajasyra, paridin, saporubin, saporubinsyra, senegin.
Inköp We don't sell, we tell!
Inget man hittar i svenska butiker.

Hudläkemedel
Saponiner tas vanligen inte upp av frisk hud eller slemhinnor men stimulerar dem och ökar deras genomsläpplighet för andra ämnen. I hudvårdsmedel används de därför för att hjälpa andra ämnen att tränga ner i huden. De lindrar också klåda och dödar svamp, t. ex. fotsvamp.

Rengöringsmedel
Som tvål och andra tensider minskar saponiner ytspänningen och rengör genom att emulgera smuts, fett och damm. Redan 1 del rent saponin i 1.000 delar vatten ger ett skummande tvättvatten. När man gör växtutdrag blir löddret ganska svagt, men tillräckligt för att rengöra med.
Saponiner ingick i tidiga saponinschampon. De har ingen rengörande effekt men löddret gör att håret är lättare att gnugga (hårvatten med saponin löddrar när flaskan skakas men inte i håret!). Idag används saponiner i hårvårdsprodukter för mjäll, där de dels gör att den mjällskapande svampen lossnar och andra aktiva ämnen kan tränga ner i hårbotten och döda svampresterna, dels själva är svampdödande.
Har använts som skummedel i tandvårdsmedel men den bittra smaken kan vara svår.
Irriterande på hud och slemhinnor.

Mat och dryck
E 999 Kvillajaextrakt får användas som skumbildande medel i läsk och cider.
Invärtes bruk
Små mängder används som slemlösande medel (minskar slemmets ytspänning = löser dess feta hinna), kräkmedel och urindrivande medel.
Giftighet
• Inandat lockar saponiner och t. ex. kvillajabark till nysning.
• Genom munnen kan saponiner, t. ex. från såpnejlika, intas i små mängder men blir lätt irriterande för munnens, magens och tarmarnas slemhinnor. För mycket ger illamående, kräkningar och diarré, i allvarliga fall leverskador, andningsstillestånd, koma.
• Alla saponiner är mer eller mindre giftiga om de förs in i blodbanan, där de löser de upp de röda blodkropparna och kan vara dödliga även i miinimala doser.

Litteratur: Se t ex Antczak och Antczak (2001), Bergmark (1983), Bolin och Gustaver (1960, del 3), Jönsson och Simmons (1935), Meyer (1952), Nationalencyklopedins ordbok (1995), Svanberg (1948). Som livsmedelstillsats: Hanssen (1986), Livsmedelsverket (1998), SLV FS 1999:22.
Nätpublikationer: Nationalencyklopedin (2004 04 14).
European Commission: CosIng: Cosmetic ingredients and substances (2009 10 03).

© Shenet 1997 - 2013
Adress: http://www.shenet.se/ravaror/saponiner.html
Datum: 2018 07 22 - Uppdaterad: 2010 02 17
Cookieinfo
Made with a Mac