|
Salter och tvålar Alun - Epsomsalt - Kalciumstearat - Magnesiumstearat - Natriumbikarbonat- Natriumstearat - Salpeter - Salt |
||
|
|
||
|
Synonymer |
Alkalisalter, estrar, tvålar, fettsyretvålar | |
|
Engelska
namn |
Salts, esters, soaps | |
|
|
||
| Tradition | Salt betydde från början koksalt men blev snart benämning på ämnen som sågs som besläktade med detta. Alkemisterns salter var fasta och obrännbara ämnen i allmänhet. På 1770-talet definierades salter som ämnen bildade av en syra och en bas; de neutraliserar varandra till salter. Idag säger man att salter är ämnen som även i fast tillstånd är uppbyggda av joner. | |
|
Framställning |
Syror kan reagera med mycket till mycket, till exempel: |
|
|
Beskrivning |
Salter i naturen är fasta, kristallierade ämnen. Tvålar och estrar av fettsyror kan variera från vaxiga och fettlika till mjukt krämiga. | |
| De
flesta salter är olösliga i vatten.
En del, t. ex. tvättande tvålar och basiska salter i naturen, är vattenlösliga. Fettsyreestrar (fetter, oljor, vaxer) är fettlösliga. pH och inkompatibiliteter Neutrala: t. ex. alkalisalter av starka syror som saltsyra och svavelsyra. Alkaliska: t. ex. alkalisalter av svaga syror som fettsyror, kolsyra och fosforsyra. Sura: t. ex. ammoniumsalter med sur, salt, söt eller bitter smak. |
||
|
Innehåll |
Salterna ges
namn efter ämnena som bildat dem. Syran framgår av andra ledet. Salter av citronsyra kallas citrater, av stearinsyra stearater, av bensoesyra bensoater o.s.v. I äldre vardagsnamn på salter sätts syran först: bensoesyrat natrium = natriumbensoat etc. Fettsyreestrar (fetter, oljor, vaxer, tvålar) består sällan av en enda fettsyra utan den som dominerar får ge namn åt saltet. Natriumcocoat är tvål av kokosfett, som innehåller flera fettsyror. Natriumstearat domineras av stearinsyra, natriumpalmitat av palmitinsyra, men stearater innehåller ofta lite palmitinsyra och palmitater ofta lite stearinsyra. Syror med alkalier ger alkalisalter. De vanligaste är natriumsalter (som fettsyror + natriumhydroxid = natriumtvålen "vanlig tvål") och kaliumsalter (som fettsyror + kaliumhydroxid = kaliumtvålen "vanlig såpa"). Syror med alkoholer ger estrar. Hit hör aromatiska estrar (syror + doftande alkoholer). Otaliga feta ämnen bildas av fettsyror, t. ex. fetter och oljor (fettsyror + alkoholen glycerin), vaxer (fettsyror + fettalkoholer) och andra feta ämnen som kan användas som emulgeringsmedel (fettsyror + andra alkoholer), t. ex. stearinsyra + propylenglykol = propylenglykolstearat. Syror med metaller och mineraler ger andra salter. Själva metallerna och mineralerna finns nästan aldrig rena i naturen. I stället förekommer de med syror i form av salter. Särskilt vanliga i naturen är salter av natrium (t. ex. kolsyra + natrium = natriumkarbonat) och kalcium (kolsyra + kalcium = kalciumkarbonat). |
|
| Varianter | Nedan bara några exempel. Med salter kan avses alla slags salter som estrar, fettsyretvålar etc. | |
| Acetater | Ättiksyrans "ättiksyrade" salter. | |
| Alginater | Alginsyrans "alginsyrade" salter. | |
| Askorbater | Askorbinsyrans "askorbinsyrade" salter. | |
| Bensoater | Bensoesyrans "bensoesyrade" salter, som natriumbensoat. | |
| Borater | Borsyrans "borsyrade" salter, som boratet borax. | |
| Butyrater | Smörsyrans "smörsyrade" salter. | |
| Cinnamater | Kanelsyrans "kanelsyrade" salter. | |
| Citrater | Citronsyrans "citronsyrade" salter. | |
| Fenolater | Fenols "fenolsyrade" salter. | |
| Fosfater | Fosforsyrans "fosforsyrade" salter. | |
| Glukonater | Glukonsyrans "glukonsyrade" salter. | |
| Karbonater | Kolsyrans "kolsyrade" salter, som kaliumkarbonat (pottaska), natriumkarbonat (soda), kalciumkarbonat (kalk). | |
| Klorider | Saltsyrans "saltsyrade" salter, som natriumklorid (vanligt salt). | |
| Laktater | Mjölksyrans "mjölksyrade" salter. | |
| Laurater | Laurinsyrans "laurinsyrade" salter. | |
| Myristater | Myristinsyrans "myristinsyrade" salter, som estern isopropylmyristat. | |
| Nitrater | Salpetersyrans "salpetersyrade" salter, som natriumnitrat, kalciumnitrat. | |
| Oleater | Oljesyrans "oljesyrade" salter. | |
| Palmitater | Palmitinsyrans "palmitinsyrade" salter. | |
| Propionater | Propionsyrans "propionsyrade" salter. | |
| Salicylater | Salicylsyrans "salicylsyrade" salter. | |
| Silikater | Kiselsyrans "kiselsyrade" salter. | |
| Sorbater | Sorbinsyrans "sorbinsyrade" salter. | |
| Stearater | Stearinsyranas "stearinsyrade" salter, som kalciumstearat, magnesiumstearat, natriumstearat. | |
| Sulfater | Svavelsyrans "svavelsyrade" salter. | |
| Tartrater | Vinsyrans "vinsyrade" salter. | |
| Valerianater | Valeriansyrans "valeriansyrade" salter. | |
|
Hållbarhet |
Kan vanligen förvaras (torrt) obegränsad tid. Vattenlösningar är inte alltid stabila. De doftande ämnena, som flytkiga estrar, är ofta obeständiga. Fettsyrorna i fettestrar och tvålar kan härskna. | |
|
|
||
|
Ofta lokalt
bakteriedödande. Många av fettsyrornas tvålar används som rengöringsmedel (tvål, såpa) och deras estrar (fetter, oljor, vaxer) som mjukgörare och emulgeringsmedel. Stearinsyra
kan förtvålas med ett otal alkalier,
från bakpulver till stark lut, till mjuka salter
utan tvättverkan, som stearatkräm,
bakpulverkräm
och boraxkräm. |
||
| Flera naturliga vattenlösliga salter används som badsalt. | ||
|
Förtvålning
inträffar när alkalier tillsätts
fett: Fettets fettsyror
och glycerin separerar
varefter fettsyrorna förenas med alkalierna till
salter (tvålar). |
||
| Vanligen lokalt lugnande i låga doser, hudirriterande i höga. | ||
|
|
||
|
Mat
och dryck |
Massor av olika sorters salter används i livsmedelstillverkning, inklusive som konserveringsmedel och emulgeringsmedel. | |
|
Giftighet |
De flesta salter är ätbara bara i små mängder. Även när beståndsdelaran är ogiftiga blir salterna snabbt skadliga eftersom de är så koncentrerade föreningar av ämnena. | |
|
|
||
|
Litteratur:
Se t ex Bolin och Gustaver (1960), Gaugin (1947), Kurlansky
(2002), Lodén (2002), Lodén (2008), Meyer (1952), Nyström (1996), Olsson (2002),
Svanberg (1932), Svanberg (1948). Nätpublikationer: Projekt Runeberg: Cleve (1883): Kemiskt handlexikon (2008 07 07). |
||
|
|
||
|
© Shenet 1997 - 2010 |
||