Shenet - Salpeter</TIT ><BASE target="_self"> <LINK rel="stylesheet" type="text/css" href="../allm.css" > </HEAD> <BODY text="#000000" bgcolor="#FFFFFF" link="#000000" vlink="#000000" alink="#000000" background="zpapperspiral1.gif"><A name="start"></A> <DIV align=center> <TABLE width="95%" align="right" > <TR align="center"> <TD> </TD> <TD colspan="2">  <SCRIPT type="text/javascript"></SCRIPT> <SCRIPT type="text/javascript" src="http://pagead2.googlesyndication.com/pagead/show_ads.js"> </SCRIPT> </TD> </TR> <TR align=LEFT valign=TOP> <TD width="25%"> <DIV align="left"><A href="../index.html"><IMG src="../zbilder/navigering/zaromavit1.gif" alt="Shenet" nosave border=0 height=70 width=140></A></DIV> </TD> <TD width="75%" align="center"> <CENTER> <A href="../vaxter/start.html"><IMG src="../zbilder/navigering/vaxter.gif" width="41" height="25" border="0" alt="Växter"></A> <A href="start.html"><IMG src="../zbilder/navigering/ravarorvald.gif" width="46" height="25" alt="Råvaror" border="0"></A> <A href="../recept/start.html"><IMG src="../zbilder/navigering/receptvald.gif" width="42" height="25" border="0"></A><A href="start.html"></A> <A href="../referens/start.html"><IMG src="../zbilder/navigering/referens.gif" width="52" height="25" alt="Referens" border="0"></A> <A href="../sok.html"><IMG src="../zbilder/navigering/sok.gif" width="26" height="25" border="0" alt="Sök"></A> <A href="http://www.shenet.se/forum"><IMG src="../zbilder/navigering/forum.gif" width="41" height="25" border="0" alt="Forum"></A> <A href="mailto:webmaster@shenet.se"><IMG src="../zbilder/navigering/kontakt.gif" width="46" height="25" border="0" alt="Kontakt"></A> <A href="../index.html"><IMG src="../zbilder/navigering/hem.gif" width="32" height="25" border="0" alt="Hem"></A> <BR> <SPAN class="pytte"><A href="salter.html">Salter och tvålar</A></SPAN> <P><B><FONT class="rubrik">Salpeter</FONT></B> </CENTER></TD> </TR> <TR align=center valign=TOP> <TD width="100%" colspan="2"> <CENTER> </CENTER> <HR align="center"> </TD> </TR> <TR align=LEFT valign=TOP> <TD width="25%"> <DIV align="left"><B><FONT face="Arial,Helvetica">Synonymer</FONT></B></DIV> </TD> <TD width="75%"> <P>1) Kalisalpeter, kaliumnitrat, vanlig salpeter, salpeter, kali, nitrum, prismatisk salpeter, salpetersyrat kali, bengalisk salpeter <BR> 2) Natronsalpeter, natriumnitrat, Chilesalpeter, Chilesalt, salpetersyrat natron, kilosalt, kubisk salpeter, tärningssalpeter<BR> 3) Kalksalpeter, kalciumnitrat, Norgesalpeter <BR> 4) Ammoniaksalpeter, ammoniumnitrat, Ljungasalpeter, Köpingesalpeter, ammonsalpeter, salpetersyrad ammoniak</P> </TD> </TR> <TR align=LEFT valign=TOP> <TD width="25%"> <DIV align="left"><B>Farmakopénamn</B></DIV> </TD> <TD width="75%">1) Nitrum (rå), Nitrum crudum (rå), Nitrum prismaticum, Nitrum purificatum, Nitras kalicum depuratum, Nitras kalicus depuratus, Nitras kalicus, Kalii nitras <BR> 2) Natrii nitras, Nitrum cubicum<br> 4) Nitrum flammans</TD> </TR> <TR align=LEFT valign=TOP> <TD><strong>CAS-nummer</strong></TD> <TD> 1) 7757-79-1 <br> 2) 7631-99-4 <br> 4) 6484-52-2 </TD> </TR> <TR align=LEFT valign=TOP> <TD><B><A href="../referens/namninci.html">INCI-namn</A></B></TD> <TD>1) Potassium nitrate<br> 2) Sodium nitrate<br> 3) Ammonium nitrate</TD> </TR> <TR align=LEFT valign=TOP> <TD width="25%"> <DIV align="left"><B><A href="../referens/enummer.html">E-nummer</A></B></DIV> </TD> <TD width="75%"> 1) E 252 Kaliumnitrat<BR> 2) E 251 Natriumnitrat</TD> </TR> <TR align=LEFT valign=TOP> <TD width="25%"> <DIV align="left"><B>Engelska namn</B></DIV> </TD> <TD width="75%"> 1) Potassium nitrate, nitre, salpetre, saltpeter<BR> 2) Sodium nitrate, nitric acid, sodium salt<BR> 3) Calcium nitrate<BR> 4) Ammonium nitrate, saltpeter, salpetre </TD> </TR> <TR align=LEFT valign=TOP> <TD width="25%"> <DIV align="left"><B>Andra namn</B></DIV> </TD> <TD width="75%"> <DIV align="left"><B>Romanska språk</B><BR> 1) Sal petrae, sal petrosum, sal nitri, sal nitrum (medeltidslatin), nitrum (senlatin), salpêtre, nitrate de sodium (franska)<BR> 3) Nitrate de calcium (franska) <BR> <B>Andra språk</B><BR> 1) Natronsalpeter (tyska), salpeter, nburah (persiska), burka (syriska)<BR> 2) Würfliger Salpeter (tyska)<BR> 3) Kalksalpeter (tyska) </DIV> </TD> </TR> <TR align=LEFT valign=TOP> <TD><strong>Förväxlingsrisk</strong></TD> <TD>• <a href="soda.html">Soda</a>: Nitro, nitrum före ca 1600 = soda, efter 1600 = salpeter </TD> </TR> <TR align=center valign=TOP> <TD width="100%" colspan="2"> <CENTER> </CENTER> <HR align="center"> </TD> </TR> <TR align=LEFT valign=TOP> <TD width="25%"><table width="100%"> <tr> <td align="left" valign="top"><div align="left"> <DIV align="left"> <p><B><FONT face="Arial,Helvetica">Framställning</FONT></B></p> <p> </p> <p> </p> <p> </p> </DIV> </div></td> </tr> <tr> <td align="left" valign="top"><div align="left"></div> <img src="../zbilder/ravaror/salpeter.symbol.gif" alt="s" width="80" height="80"></td> </tr> <tr> <td align="left" valign="top" class="pytte">Alkemisk symbol för salpeter. Den användes också för kväve.</td> </tr> </table></TD> <TD width="75%">Redan det fornsvenska namnet var salpeter, av latin sal = salt, och petra = sten, klippa; alltså med betydelsen stensalt, klippsalt. Idag är alla sorterna framför allt gödningsmedel (nitrater som tillför kväve till jorden) men salpeterns historia är krigisk.<BR> <B>Alkemisk salpeter</B> <BR> Det första kända omnämnandet av salpeter är från sumeriska kilskriftstavlor från 3000 f. Kr. På 700-talet beskrev den arabiske kemisten Geber hur salpeter vittrade fram på stenar och murbruk; länge dess enda kända förekomst i naturen. Han gav också anvisningar om hur salpetersyra kunde framställas ur salpetern, följda in på 1900-talet. Alkemisterna fascinerades av sambandet mellan guld och salpeter. En väldig kraft måste ligga fördold i den eftersom inte ens den starkaste saltsyra kunde lösa guld förrän den tillsatts salpeter (kungsvatten). Symbolen blev därför guldets solring, med pricken i centrum ersatt av ett snedstreck. <BR> <FONT face="Arial,Helvetica"><B>Nitrum</B> <BR> Nativ <A href="soda.html">soda</A> (av egyptier, araber, greker, romare och övriga européer<B> </B> kallat nitrum) vittrar fram ur jordar på samma sätt som salpeter (sal nitri, sal nitrum). När nativ soda började kallas "soda" i Europa i slutet av 1500-talet fick salpeter överta det kortare namnet nitrum. Alltså; nitrum före 1600 = soda, nitrum efter 1600 = salpeter. <BR> </FONT> 1)<B> Kalisalpeter</B> (kaliumnitrat, vanlig salpeter)<BR> Benämningen kalisalpeter dyker upp i svenskan först 1835; dessförinnan kallades det vanlig salpeter eller helt enkelt salpeter. Det var denna typ som användes som läkemedel i Babylonien runt 3000 f. Kr. I Kina har det använts sedan åtminstone 800-talet; det första kända krutreceptet därifrån är från 1044. I Europa beskrevs och salpeter och dess användning först av italienare, bl. a. till frysblandningar och på 1200-talet i krut. Man började med importerad kinesisk men uppfann snart sätt att framställa den själva. <BR> Kalisalpeter är alltså den salpeter som använts till svartkrut, även sedan man hittat andra sorter eftersom det håller sig torrt bra. I Sverige sattes framställningen i system av Gustav Vasa, som skickade ut särskilda salpetersjudare i riket med uppgift att leta upp "salpeterjord" ur vilken salpetern kunde framställas direkt på platsen. Salpeterjordarna fanns särskilt under ladugårdar där marken dränkts in med urin och gödselvatten och på andra platser med kvävehaltig jord, t. ex. i närheten av kyrkogårdar. Hur man for fram med dessa på Gustav Vasas tid har prästmannen Olaus Magnus en del att säga om 1555: </TD> </TR> <TR align=LEFT valign=TOP> <TD width="25%"> </TD> <TD width="75%" align="right"> <TABLE width="95%"> <TR align="left" valign="top"> <TD> <DIV align="left">Vad skulle väl nu våra fäder och förfäder, vilka sedan århundraden tillbaka är jordade på Nordens kyrkogårdar, säga därom att deras stoft grävs upp ur mullen av söner och sonsöner under en liknande girighetens förevändning - jag menar salpetersjudningen - och bemängt med träck av boskap eller stinkande urin förs bort till grytorna? Själva de råa hedningarna brukar dock ha försyn för fädrens stoft så att det får förbli i jorden. O, vilken djurisk grymhet, vilket vanvettigt raseri och fräckhet, hur gräsligt ej blott att skåda utan även att omtala...> </DIV> </TD> </TR> </TABLE> </TD> </TR> <TR align=LEFT valign=TOP> <TD> </TD> <TD>Senare byggdes fasta salpeterhus där bönderna var skyldiga att göra dagsverken, bistå med skjutsning och i övrigt hjälpa till. 1634 omvandlades dagsverkena till en skatt in natura men salpetersjuderistaten, plikten att bidra till landets salpeterbehov, fanns kvar till 1867. Liknande tillverkningstvång förekom i de tyska småstaterna.<BR> 2)<B> Natronsalpeter</B> (natriumnitrat, Chilesalpeter)<BR> Denna sort blev känd i Europa 1683 då en tysk professor berättade om den i en skrift. 1821 upptäcktes stora fyndigheter i Chile och storskalig brytning kom igång snabbt. Spanska vicekungar hade monopol på hanteringen och exporten tills chilenarna slängde ut dem. Salpeterkriget 1879-1883 var det värsta kriget i Sydamerika någonsin. Striden om fyndigheter längs Stilla havskusten stod mellan å ena sidan Chile och å andra sidan Bolivia och Peru. Namnet Chilesalpeter berättar vilken sida som segrade. Nästa strid var ekonomisk med den nya kalksalpetern som motståndare. I början av 1900-talet kom nästan halva världsproduktionen av salpeter från de naturliga fyndigheterna i Chile, kring 1925 bara en fjärdedel.<BR></TD> </TR> <TR align=LEFT valign=TOP> <TD width="25%"><p><img src="../zbilder/ravaror/salpeter.basf1926.jpg"><br> <span class="pytte">1926 </span></p> </TD> <TD width="75%"> <P> 3) <B>Kalksalpeter</B> (kalciumnitrat, Norgesalpeter)<BR> Benämningen Norgesalpeter kommer av att en norrman 1903 uppfann ett sätt att binda luftens kväve. Genom detta blev det möjligt att tillverka salpeter med en ny metod; att den var mycket energikrävande var inget hinder för Norge som hade gott om vattenkraft. I och för detta grundade uppfinnaren företaget Norsk Hydro 1905. Ungefär samtidigt började salpeter tillverkas också i Tyskland. Industrin blev enormt viktig under andra världskriget eftersom den också gav kväve till ammunitionsfabrikerna; ett gott skäl att ockupera Norge. Efter kriget blev kalksalpetern framför allt ett konstgödsel. Den norska framställningsmetoden ersattes av andra men kalksalpetern går fortfarande under namnet Norgesalpeter.<BR> 4)<B> Ammoniaksalpeter<BR> </B>Denna är som kalksalpetern en industriprodukt. I Sverige har den tillverkats sedan 1913 men benämningarna Ljungasalpeter och Köpingesalpeter har inte etablerats i världsspråken. <BR> <B> Farmakopéerna</B><BR> 1) Kalisalpeter (kaliumnitrat, vanlig salpeter)<BR> De svenska apotekens salpeter var kalisalpeter och så förblev det även sedan andra hittats och uppfunnits. Farmakopén upptog från första t.o.m. sjätte upplagan (1775-1845) två kvaliteter, råsalpeter och renad salpeter som apoteken hade att själva kristallisera om ur råformen. I sjunde upplagan (1869) ersattes de av renad salpeter som fick köpas in färdig från industrin. Sådan finns fortfarande att köpa men hör till de varor som gör apotekspersonalen ytterligt brydd och misstänksam vid förfrågan.<BR> 2) Natronsalpeter (natriumnitrat, Chilesalpeter)<BR> Också natronsalpeter infördes 1869 men försvann redan i upplagan därpå 1901. </P> </TD> </TR> <TR align=LEFT valign=TOP> <TD width="25%"> <DIV align="left"><B>Framställning</B></DIV> </TD> <TD width="75%"> <DIV align="left"> Alla sorters salpeter är nitrater, d.v.s. <A href="salter.html">salter</A> av salpetersyra. I naturen bildas de genom bakteriepåverkan på kvävehaltiga ämnen i gödsel och multnande växter och kan vittra fram spontant ur jord. Växter kan ta upp stora mängder nitrater; flera används som gödningsmedel. Idag görs det mesta syntetiskt.<BR> 1)<B> Kalisalpeter</B> (kaliumnitrat, vanlig salpeter)<BR> Salpetersyrans kaliumsalt. I varma länder vittrar den ur marken. Rika fyndigheter finns på en del håll i Europa. Svensk jord är inte rik på salpeter. Här tillverkades den från Gustav Vasas tid fram till 1800-talet genom att man satte i gång en förruttning av organiska ämnen. Ett lager kvistar och ris breddes ut på jordgolvet i en salpeterlada. Över detta ströddes kalk och <A href="pottaska.html">pottaska</A> (kaliumkarbonat) och sedan med jämna mellanrum gödselvatten. Efter två-tre år hade de kväverika beståndsdelarna i urinen sönderdelats till salpeter, som renades genom vattenkokning och indunsting. Liknande metoder har använts världen över, bl. a. i Babylonien årtusenden f. Kr. I Schleisen ålades bönderna att sätta upp särskilda stenmurar på vilka gödselvattnet skulle slås så att man sedan kunde skrapa av den bildade salpetern. I Indien och på Sri Lanka görs den av guano (bengalisk salpeter).<br> Idag görs det mesta syntetiskt, t. ex. genom dekompostering av natronsalpeter (Chilesalpeter) och kaliumklorid (konversionssalpeter) eller genom att salpetersyra får reagera med kaliumklorid. <BR> 2)<B> Natronsalpeter</B> (natriumnitrat, Chilesalpeter)<BR> Salpetersyrans natriumsalt. Stora naturliga fyndigheter finns i torra sandiga trakter längs Stilla havskusten i norra Chile, i Bolivia och Peru. Blandningen av salpeter (15-70 %) och andra salter, kallad caliche, exporterades i början obehandlad så som den brutits. Snart övergick man till att sälja råsalpeter: Caliche kokas ur med vatten och grus och sten får sjunka undan. När vattnet slås av kan bottensatsen av rent natriumnitrat tappas av och soltorkas till ett torrt pulver, eller så dunstar man in lösningen så att den kristalliserar och salpetern kan skiljas från de övriga salterna. Renad salpeter, den form som haft användning som läkemedel, fås genom att råsalpetern löses i vatten och får kristallisera om. Idag kan den tillverkas syntetiskt, t. ex. genom att salpetersyra behandlas med <A href="soda.html">soda</A> (natriumkarbonat). <BR> 3) <B>Kalksalpeter</B> (kalciumnitrat, Norgesalpeter)<BR> Salpetersyrans kalciumsalt. Salpetersyra neutraliseras med <A href="kalciumkarbonat.html">kalk</A> (kalciumkarbonat) vilket efter indunstning ger ren kalksalpeter. <BR> En gammal metod i Indien och Egypten är att blanda kalk eller gammalt murbruk med något sönderdelande kvävehaltigt ämne. Resultatet kokas med <A href="pottaska.html">pottaska</A> (kaliumkarbonat) och indunstas till torrt pulver. <BR> 4) <B>Ammoniaksalpeter</B><BR> Salpetersyrans ammoniumsalt. Blandat med lika delar ammoniumsulfat (E 517) får man varianten ammoniumsulfatsalpeter (Ljungasalpeter) medan lika delar kalciumkarbonat ger kalkammonsalpeter (Köpingesalpeter). Idag mest som biprodukt vid tillverkning av <A href="ammoniak.html">ammoniak</A>. </DIV> </TD> </TR> <TR align=LEFT valign=TOP> <TD width="25%"> <DIV align="left"><B>Beskrivning</B></DIV> </TD> <TD width="75%">Alla är färglösa till vita kristaller och säljs som kristalliniska pulver eller pärlor. Kylande saltartad smak. Luktlösa men kan avge en frän lukt när de bränns.<BR> 1) Kalisalpeter (kaliumnitrat, vanlig salpeter): Kristalliserar i ihåliga prismor, därav namnet prismatisk salpeter. Smälter vid 334°. Avger syre när det hettas upp och övergår då till kaliumnitrit. Färgar en låga violett. Inte så fuktupptagande utan håller sig torrt bra = bra till krut.<BR> 2) Natronsalpeter (natriumnitrat, Chilesalpeter): Kristalliserar i färglösa kubformade kristaller, därav namnet kubisk salpeter. Smälter vid 307°. Fuktkänsligare än kalisalpeter = inte så bra till krut, men billigare. <BR> 3) Kalksalpeter (kalciumnitrat, Norgesalpeter): Starkt hygroskopiskt, d.v.s. tar lätt upp fukt från luften. <BR> 4) Ammoniaksalpeter: Hygroskopiskt. Smälter vid 166°. </TD> </TR> <TR align=LEFT valign=TOP> <TD width="25%"> <DIV align="left"><B><A href="losningsmedel.html">Löslighet</A></B></DIV> </TD> <TD width="75%"> 1) Kalisalpeter (kaliumnitrat, vanlig salpeter)<BR> • Nästan olösligt i <A href="alkohol.html">alkohol</A>.<BR> • Lättlösligt i kallt <A href="vatten.html">vatten</A> (4 delar), mycket lättlösligt i kokande (0,5 delar). Salpeterlösning enligt standardreceptet brukar göras med 1 del salpeter och 10 delar vatten. Svenska apotek använde 1 del salpeter och 4 delar vatten, d.v.s. en mättad lösning. Vattenlösningen ska vara klar och färglös. <BR> 2) Natronsalpeter (natriumnitrat, Chilesalpeter)<BR> • Lättlöslig i rumstempererat vatten (löses i mindre än 1 del).<br> 4) Ammoniaksalpeter <BR> • Mycket lättlösligt i vatten och under stark temperatursänkning; används i köldblandningar. <BR> <A href="../referens/ph.html"><B>pH</B></A><B> och inkompatibiliteter</B> <BR> 1) Kalisalpeter (kaliumnitrat, vanlig salpeter)<BR> • Vattenlösning 1+10 ska vara neutral (pH 6-8). </TD> </TR> <TR align=LEFT valign=TOP> <TD width="25%"> <DIV align="left"><B>Innehåll</B></DIV> </TD> <TD width="75%">1) Kalisalpeter (kaliumnitrat, vanlig salpeter)<BR> Grundämnena kalium (ca 40 %), kväve (14 %) och syre. Livsmedelsbutikens salpeter är ren, ej att förväxla med salpetersalt: lika delar kalisalpeter och vanligt <A href="salt.html">salt</A> samt lite klumpförebyggande kalciumsilikat. <BR> 2) Natronsalpeter (natriumnitrat, Chilesalpeter)<BR> Grundämnena natrium, kväve och syre. Caliche består till 15-70 % av natronsalpeter, vanligen runt 30-40 %, resten är andra salter som kalisalpeter och koksalt. Råsalpetern är renare; runt 94 % natronsalpeter.<BR> 3) Kalksalpeter (kalciumnitrat, Norgesalpeter)<BR> Grundämnena kalcium, kväve och syre. Säljs framför allt som konstgödsel ("15,5 % snabbverkande nitratkväve") och är då uppblandat med <A href="kalciumkarbonat.html">kalk</A> (kalciumkarbonat) p.g.a. sprängrisken och 5-15 % andra ämnen som gör det mindre fuktupptagande. </TD> </TR> <TR align=LEFT valign=TOP> <TD width="25%"> <DIV align="left"><B>Ersättning</B></DIV> </TD> <TD width="75%">1) Kalisalpeter (kaliumnitrat, vanlig salpeter)<BR> • Salpeter som glödmedel, t. ex. i <A href="../recept/rokelsepulver.html">rökelsepulver</A>: Upp till hälften av salpetern kan ersättas med socker, men det fungerar inte riktigt lika bra. Observera att blandningar av salpeter + socker kan vara riskabla och istället för glöd ge en kraftig låga.<BR> • Salpeterlösning som glödmedel, t. ex. till <A href="../recept/rokelsepapper.html">rökelsepapper</A>: Samma mängd <A href="alun.html">alun</A> kan ersätta salpeter. <BR> • Salpetersalt: Kan inte ersätta salpeter; se om Innehåll ovan. </TD> </TR> <TR align=LEFT valign=TOP> <TD width="25%"> <DIV align="left"><B>Hållbarhet</B></DIV> </TD> <TD width="75%">Förvaras torrt. Kalisalpeter (kaliumnitrat, vanlig salpeter) håller sig torrt bäst. Har viss konserverande verkan. </TD> </TR> <TR align=LEFT valign=TOP> <TD width="25%" bgcolor="#FFFFCC"><table width="100%"> <tr> <td align="left" valign="top" bgcolor="#FFFFCC"><B><FONT face="Arial,Helvetica"><A href="../referens/inkop.html">Inköp</A></FONT></B></td> <td align="center" valign="top" bgcolor="#FFFFCC"><SPAN class="pytte"><em> We don't sell, we tell!</em></SPAN></td> </tr> </table></TD> <TD width="75%" bgcolor="#FFFFCC">1) Kalisalpeter (kaliumnitrat, vanlig salpeter)<BR> På apotek för runt 235 kr per 100 gram. På kryddhyllan i livsmedelsbutiken för runt en femma per 30 gram. Se till att det är salpeter, inte salpetersalt.<BR> 3) Kalksalpeter (kalciumnitrat, Norgesalpeter)<BR> Den sort som mest säljs som konstgödsel, i handelsträdgårdar för runt 90 kr per 10 kilo. </TD> </TR> <TR align=center valign=TOP> <TD width="100%" colspan="2"> <CENTER> </CENTER> <HR align="center"> </TD> </TR> <TR align=LEFT valign=TOP> <TD width="25%"><B><A href="../recept/rumsdoft.html">Rumsdoft</A></B></TD> <TD width="75%"><p>• Rumsparfym: 3-6 % salpeter i rökelser främjar en jämn förbränning - rökelsen ska glöda, inte brinna. <a href="../recept/rokelsepapper.html">Rökelsepapper</a> kan doppas i salpeterlösning (recept nedan). 5-10 % kalisalpeter ingår också i s.k. rökelsekol, avsedd att antändas så att den börjar glöda varefter rökelsepulver eller harts läggs på bricketten. 1 del sådan rökelsekol kan smulas ihop med 20 delar övriga ingredienser <FONT face="Arial,Helvetica">till </FONT><A href="../recept/rokelsepulver.html">rökelsepulver</A> eller <A href="../recept/rokelsefast.html">fast rökelse</A>.<BR> • För luftvägarna: Kramplösande effekt på luftvägarna.<br> • <A href="../recept/luktsalt.html">Luktsalt</A>: Salpeter har använts i luktsalt. </p> </TD> </TR> <TR align=LEFT valign=TOP> <TD><B><FONT face="Arial,Helvetica"><A href="hudlakemedel.html">Hudvård</A></FONT></B></TD> <TD>Används i hudvårdsprodukter med funktionen att vara lugnande.</TD> </TR> <TR align=LEFT valign=TOP> <TD width="25%"><B><FONT face="Arial,Helvetica"><A href="harvardsmedel.html">Hårvård</A></FONT></B></TD> <TD width="75%">I en svensk läkebok från ca 1500 försäkras att håret blir fagert om det tvättas med vatten med salpeter i. Så sällan som hår tvättades på den tiden gjorde nog vilket vatten som helst underverk. </TD> </TR> <TR align=LEFT valign=TOP> <TD width="25%"><A href="../recept/massageolja.html"><B>Massage</B></A></TD> <TD width="75%">För sin febernedsättande effekt har salpeter - i Sverige kalisalpeter - tagits inte bara invärtes utan även baddats på utvärtes: "Smörjs man med det innan febern kommer, då duger det väl och drager mycken svett ut", sägs i samma läkebok.</TD> </TR> <TR align=LEFT valign=TOP> <TD><B><FONT face="Arial,Helvetica"><A href="../recept/tandvard.html">Tandvård</A></FONT></B></TD> <TD>Används i munvårdsprodukter.</TD> </TR> <TR align=LEFT valign=TOP> <TD width="100%" colspan="2"> <CENTER> </CENTER> <HR align="center"> </TD> </TR> <TR align=LEFT valign=TOP> <TD width="25%"> <DIV align="left"><B>Mat och dryck</B></DIV> </TD> <TD width="75%"> 80 % av det nitrat vi får i oss (runt 3,7 mg per dag) kommer från frukt och grönsaker. Har man borrad brunn får man i sig det mesta genom dricksvattnet.<br> 1) Kalisalpeter (kaliumnitrat, vanlig salpeter): E 252 Kaliumnitrat <BR> 2) Natronsalpeter (natriumnitrat, Chilesalpeter): E 251 Natriumnitrat <BR> Båda får användas som konserveringsmedel i saltade köttvaror (upp till 300 mg per kilo). I kött har salpeter använts sedan åtminstone 1500-talet. Tillväxten av bakterier (t. ex. botulinbakterier) hejdas och köttet blir fastare och rödare när nitrat bryts ner till nitrit (E 249). Nitrat tillsätts också i ostlöpe för att hindra tillväxt av bakterier som gör för stora hål i osten - ett problem med mjölk från kor som inte betar utan lever på ensilage.</TD> </TR> <TR align=LEFT valign=TOP> <TD width="25%"><B>Invärtes bruk</B></TD> <TD width="75%"> <P>1) Kalisalpeter (kaliumnitrat, vanlig salpeter)<BR> 2) Natronsalpeter (natriumnitrat, Chilesalpeter)<BR> Båda användes medicinskt fram till ungefär sekelskiftet 1900, bland annat som febernedsättande och urindrivande medel. I Norden har det framför allt handlat om kalisalpetern. </P> </TD> </TR> <TR align=LEFT valign=TOP> <TD width="25%"><B>Giftighet</B></TD> <TD width="75%">EU:s livsmedelskommitté har satt ADI (högsta rekomenderade dagsdos) vid 5 mg per kilo kroppsvikt.<br> • Akut: Kan framkalla magont och kräkning. Stora doser kan döda. (En annan akut fara är eldfaran.<em> </em>En tändsticka satt till salpeter och socker ger inte glimrande glöd utan rena svetslågan.) <br> • På längre sikt: Nitratet förgiftar genom att skada de röda blodkropparnas syreupptagningsförmåga. Särskilt barn under sex månader är känsliga. Cancerframkallande i en del djurförsök, i andra inte. I de låga doser som förekommer naturligt eller tillsatt i livsmedel är antagligen största risken med nitrater att de bildar nitrosaminer som visat sig vara cancerframkallande.</TD> </TR> <TR align=LEFT valign=TOP> <TD width="25%"><B>Miljö</B></TD> <TD width="75%">1) Kalisalpeter (kaliumnitrat, vanlig salpeter)<BR> 2) Natronsalpeter (natriumnitrat, Chilesalpeter)<BR> 3) Kalksalpeter (kalciumnitrat, Norgesalpeter)<BR> Alla kan tas upp i höga halter av växter och används som kvävehaltigt konstgödsel, mest kalksalpeter, minst kalisalpeter. I områden med intensivt jordbruk kan halterna i grundvattnet bli höga. I övergödda trakter händer det att folk förgiftas genom dricksvatten ur borrade brunnar. Har förgiftat och dödat boskap när de slickat i sig det för den salta smaken. </TD> </TR> <TR align=LEFT valign=TOP> <TD colspan="2"><hr></TD> </TR> <TR align=LEFT valign=TOP> <TD><A name="Recept"></A></TD> <TD><B><FONT class="rubrik">Recept</FONT></B></TD> </TR> <TR align=LEFT valign=TOP> <TD width="25%"><strong>Recept I<br> (salpeterlösning)</strong></TD> <TD width="75%">• Kaliumnitrat (kalisalpeter) - 20 viktdelar<br> • Destillerat <a href="vatten.html">vatten</a> - 80 viktdelar<br> Kalumnitratet löses under uppvärmning i vattnet, och med den filtrerade, ännu varma lösningen indränkes vitt flitrerpapper (omkring 35 delar) vilket sedan upphänges på trådar att torka i luften. <br> <span class="pytte">(Källa: Svenska farmakopén 1901)</span></TD> </TR> <TR align=LEFT valign=TOP> <TD width="25%"><strong>Recept II<br> (salpeterlösning)</strong></TD> <TD width="75%"><p>• Salpeter - 1 del<br> • <a href="vatten.html">Vatten</a> - 10 delar<br> <A href="../recept/rokelsepapper.html">Rökelsepapper</A> får dra en halvtimme i lösningen och därefter torka. Vid antändning kommer papperet att glöda istället för att brinna. Torkade växtdelar kan behandlas på samma sätt innan de blandas med annat till <A href="../recept/rokelsepulver.html">rökelsepulver</A> eller <A href="../recept/rokelsefast.html">fast rökelse</A>. Lösningen blir ganska svag; jfr. farmakopéns mättade lösning ovan. Upp till hälften av salpetern kan ersättas med socker och lösningen används på samma sätt som salpeterlösning. <FONT face="Arial,Helvetica"> Sätt<em> inte</em> eld på själva pulverblandningen - det blir en </FONT>våldsam låga.<BR> <span class="pytte">(Källa: Webmaster Shenet 2007)<BR> </span></p> </TD> </TR> <TR align=center valign=TOP> <TD width="100%" colspan="2"> <HR align="center"> </TD> </TR> <TR align=LEFT valign=TOP> <TD width="100%" colspan="2"> <DIV align="left"> <span class="pytte">• <A href="../referens/litteratur.html">Litteratur</A>: Se t ex Adrasko (1968), Bergmark (1974), Bolin och Gustaver (1960), Forbes (1970), Gentz och Lindgren (1946), Kinkele (2004), Kinkele (2004), Klemming (1883-1886 läkebok 3), Kramer (1958), Kurlansky (2002), Lindgren (1918), Magnus (1976 bok 16), Meyer (1952), Nationalencyklopedins ordbok (1995), Okholm (1973), Olsson (2002), Pharmacopoea Svecica I (1775), Svenska farmakopén (1901), Svenska farmakopén XI (1946). Som livsmedelstillsats: Hanssen (1986), Livsmedelsverket (1998), Nilsson (2007), SLV FS 1999:22.</span> <br> <span class="pytte">• <A href="../referens/links.html">Nätpublikationer</A>: <FONT face="Arial,Helvetica">Cleve (1883): Kemiskt handlexikon (2008 07 06). </FONT></span> <FONT class="pytte"><FONT face="Arial,Helvetica"><FONT face="Arial,Helvetica">Symbols.com (2008 09 19). </FONT></FONT></FONT> <FONT face="Arial,Helvetica"><FONT face="Arial,Helvetica" class="pytte"><FONT face="Arial,Helvetica">European Commission: CosIng: Cosmetic ingredients and substances (2009 10 03).</FONT></FONT></FONT></DIV> </TD> </TR> <TR align=LEFT valign=TOP> <TD width="100%" colspan="2"> <CENTER> </CENTER> <HR align="center"> </TD> </TR> <TR align="center"> <TD colspan="2"> <SCRIPT type="text/javascript"></SCRIPT> <SCRIPT type="text/javascript" src="http://pagead2.googlesyndication.com/pagead/show_ads.js"> </SCRIPT> </TD> </TR> <TR align=center valign=TOP> <TD width="100%" colspan="2"> <CENTER> <form action="https://www.paypal.com/cgi-bin/webscr" method="post"> <input type="hidden" name="cmd" value="_s-xclick"> <input type="hidden" name="hosted_button_id" value="2PNPWYNNVLC4Y"> <input type="image" src="http://www.shenet.se/zbilder/stodpay.gif" border="0" name="submit" alt="PayPal - The safer, easier way to pay online!"> <img alt="" border="0" src="https://www.paypal.com/sv_SE/i/scr/pixel.gif" width="1" height="1"> </form> <P class="pytte">© Shenet 1997 - 2013<BR> Adress: http://www.shenet.se/ravaror/salpeter.html<br/> Datum: 2019 06 16 - Uppdaterad: 2011 01 16<br/> <A href="/cookies.html">Cookieinfo</A><BR> <IMG src="../zbilder/navigering/zmacmade.gif" alt="Made with a Mac" nosave border=0 height=40 width=176> </P> </CENTER> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> </BODY> </HTML>