![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() Konserveringsmedel - Fenoler Salicylsyra |
|||
|
|||
Moderväxt |
Älgört (Filipendula ulmaria), pilträd (arter av Salix) | ||
Synonymer |
Salicylsyra, spireasyra, inläggningssalicyl, orthooxybenzoesyra, ortooxibensoesyra, ortooxybensoesyra, o-oxibensoesyra, o-hydroxobensoseyra, 2-hydroxibensoesyra | ||
Farmakopénamn |
Acidum salicylicum | ||
CAS-nummer | 69-72-7 | ||
Salicylic acid | |||
Engelska
namn |
Salicylic acid, 2-hydroxybenzoic acid | ||
Andra
namn |
Romanska språk Acide salicylique (franska) Andra språk Spiersäure, Salizylsäure (tyska) |
||
Förväxlingsrisk |
Acetylsalicylsyra
- huvudvärksmedlet Salicaldehyd - bittermandeldoft |
||
|
|||
Tradition |
Detta ämne renframställdes
första gången 1839 ur älgört, då
benämnd Spirea ulmaria, som det fick namnet
spireasyra efter. Benämningen salicylsyra (i svenskan sedan 1845)
hämtades från Salix = sälg och pil, som är rika på ämnet. Avkok av sälg och pil har använts sedan faraonisk
tid, ordinerades av de hippokratiska läkarna i Grekland
och har varit välkända febermedel i europeisk
folkmedicin. |
||
Framställning |
• Förekomst: Salicylsyra
finns i många växter både fritt och
förestrad till estern metylsalicylat
som i vitpilens bark, i vintergrönolja,
enbärsolja och älgörtsolja.
• Tillverkning: Kemiskt är salicylsyra både en fenol och en organisk syra. Den kan tillverkas på många sätt, t. ex. ur salicaldehyd och ur fenolen fenol, där första steget är att behandla fenolen med natronlut. |
||
Beskrivning |
Färglösa kristaller eller ett vitt kristalliniskt pulver utan lukt. Syntetisk salicylsyra är vit och luktlös, medan sådan som gjorts ur metylsalicylat kan ha en ljusgul eller rosa ton och en svag frisk doft. Smaken är först söt och sedan sur och obehaglig. Smälter vid 155-157°, kokar vid 211°. Flyktigt med vattenånga. | ||
Olösligt i
flytande paraffin.
I oljor löses salicylsyra lättast i ricinolja
(10 delar), medan det krävs ca 50 delar jordnötsolja
och 45-50 delar olivolja,
lättast om de värms upp lite. Löses i alkohol (2,5-4 delar 95 % alkohol), glycerin (60 delar), propylenglykol. Svårare att lösa i vatten (440-600 delar rumstempererat, 15 delar kokande), lättare tillsammans med citrater. pH och inkompatibiliteter Mättad vattenlösning blir måttligt sur (pH 2-4). Inkompatibelt med järnsalter (färgning) och oxiderande ämnen. |
|||
Innehåll |
Kan göras 100 % rent. Oönskade ämnen kan t. ex. vara hartsrester. | ||
Varianter |
Salicylsyrans estrar (salter) kallade salicylater, bildas ihop med alkoholer. | ||
Ersättning | • Koncentrerad vassla (10 % mjölksyra), citronsaft (med citronsyra) eller annat med peelingeffekt. | ||
Hållbarhet |
Förvaras torrt, svalt och skyddat för ljus. Är i sig konserverande. | ||
|
Ännu en råvara vi inte är betrodda att köpa. Fram till millennieskifter fanns farmaceutiska kvaliteter på apotek för ett par hundralappar per 100 gram. Det närmaste man kommer idag är 1 och 2 % salicylsyra i vaselin. | ||
|
|||
Ofta i lösning med åtminstone 20 % alkohol + glycerin eller propylenglykol och i vaselin, salva eller olja, särskilt ricinolja och olivolja. Hudläkemedel Lindrar klåda från insektsbett och eksem, förr använt i smärtstillande och lokalbedövande salvor vid reumatism och ledsmärtor, men dessa effekter ifrågasätts idag. FDA i USA har konstaterat att sådan verkan inte uppnås med salicylsyra. Bakteriedödande och svampdödande. Den räknas till betahydroxysyrorna (BHA-syrorna) och är tveklöst hudupplösande. Låga doser används på akne, hårt eksem, psoriasis, seborré och annan fjällande och torr hud, höga doser för att lösa upp födelsemärken, vårtor, liktornar och andra förhårdnader. Salicylsyrevaselin för detta finns fortfarande på svenska apotek. Bland kosmetiska preparat är skyddande och avfjällande lanolinsalvan Elizabeth Arden Eight Hour Cream det mest kända. Äldre motsvarigheter är beredningar med pilbark, rik på salicylsyra, som förekommer som vårtmedel i medeltida nordiska receptsamlingar. Vårtmedel och liktornssalva: 50-60 % • Plåster för liktornar och andra förhårdnader: 32-60 % (32-60 mg per plåster) i ullfett, hartser, kemikalier, talk Svampmedel: 3-5 % • Peelingmedel, fotsalva: 2-10 % • Eksemmedel: 2-6 % Aknemedel, sårsalva: 1-6 % • Aknelösning, naturmedel: 2 % i alkohol, vatten och glycerin (glycerinlotion) • Aknegelé, naturmedel: 2 % i gelé • Salicylsyrevaselin: 1-2 %, förr upp till 10 %, i vaselin Salicylsyretalg: 1-2 % • Lanolinsalva av typen Eight Hour Cream: 0,5 % • Klådstillande medel: 0,1-1 % Deodorant Har använts mycket och används fortfarande som deodorant (bakteriedödande) och är enligt en del också en antiperspirant (hämmande på svettproduktionen). Deodoriserande spritlösning: 5-20 % Deodoriserande ströpulver: 3-5 % Konserveringsmedel Hindrar stärkelseblandningar från att surna. Svagt bakteriedödande. Till vattenlösningar är det inte så användbart eftersom det är så svårlösligt i vatten - bara ett par ml kan lösas i en liter. Blandningar av stärkelse: 0,5 % |
|||
Konserverande, surgörande och hudupplösande
medel för hårbottnen. Halten alkohol måste vara minst 40 % (vodka) för att lösa syran i de vanliga halterna i dessa preparat. Propylenglykol kan också ingå och glycerin för att mildra. Olja (ricinolja, olivolja) är en annan lösning. Alkoholhaltigt hårvatten, hårolja vid seborré, mjäll, fjällig hårbotten, mjölkskorv hos barn: 2-6 %. Hårschampo mot mjäll, seborré: 1 % (i ett av dagens apoteksschampon + 5 % svavel) • Ett par matskedar salicylsyra i sköljvattnet ger glans till håret, särskilt blont. |
|||
Konserverande ämne i tandkräm. | |||
Lokalt irriterande, särskilt i solljus. Absorberas och kan förgifta genom huden; se nedan under Giftighet. | |||
|
|||
Mat
och dryck |
Förr mot jäsning och förruttnelse i livsmedel men blev snabbt betraktat som hälsovådligt. | ||
Invärtes
bruk |
Febersänkande, inflammationshämmande, smärtstillande, förr använt t. ex. vid reumatism, liksom avkok på vitpil och älgört har använts som febernedsättande medel. | ||
Giftighet |
Dammet retar luftvägarnas
slemhinnor kraftigt. Frätande på alla slemhinnor,
t. ex. magens. Biverkningar som magont, huvudvärk och öronsus. Stora doser kan ge nässelutslag, hudblåsor, delirium, kvävning och död. Förgiftningen liknar den av metylsalicylat (salicylsyrans ester) med skillnaden att med metylsalicylat föregås döden av koma. Särskilt de som äter blodförtunnande och urindrivande medel bör vara försiktiga med salicylater överhuvudtaget (inklusive extrakt av älgört och pilbark) eftersom de interagerar med andra ämnen. Salicylsyra tas upp lätt genom huden och kan förgifta också den vägen (illamående, magont, flämtande andning). Rätt många barn har dött av att salicylsyrepreparat smörjts in på stora hudytor. Det bör inte användas i hög koncentration, under lång tid, på stora ytor eller på skadad eller inflammerad hud. Särskilt diabetiker och personer med dålig blodcirkulation bör vara försiktiga med att använda det på händer och fötter. |
||
Miljö | Lätt nedbrytbart. | ||
Lagstiftning | 4-amino-salicylsyra och dess salter är förbjudna
i kosmetika (nr 31 på EU:s förbudslista). |
||
|
|||
Litteratur:
Se t ex Antczak och Antczak (2001), Bolin och Gustaver
(1960), Gentz och Lindgren (1946), Klemming läkebok 2 (1883-1886), Lindgren
(1918), Ljungdahl (1953), Lodén (2002),
Lodén (2008), Meyer (1952), Nationalencyklopedins ordbok (1995), Naturläkemedel 2001 (2001), Nordström
(1940), Olsson (2002), Reynolds (1996), Svanberg (1948),
Svenska farmakopén VIII (1901), Svenska farmakopén IX (1908), Svensk farmakopén X (1925), Svenska farmakopén XI (1946), Säve-Söderbergh
(1983), Wicklund (1990). Som konserveringsmedel i kosmetika:
Kosmetikadirektivet 76/768/EEC: annex VI. Artiklar: Ajanki, Tord: Hundra år av smärtlindring (Populär historia 3:1999). Landel, Nils-Erik: Svensk farmaci under 1900-talet (Svenska Dagbladet 2001 03 05). Ajanki, Tord: Lyckat misslyckande (Kemivärlden Biotech med Kemisk tidskrift 8:2002). Nätpublikationer: Felter och Lloyd (1898, 1900): King's American Dispensatory (2003 12 22). Länsstyrelsen och kommunerna i Skåne län: Kontroll av försäljning av kosmetika... (2006 04 16). European Commission: CosIng: Cosmetic ingredients and substances (2009 10 03). |
|||
|
|||
© Shenet 1997 - 2013 |