Örter i familjen kransblommiga (Labiatae) som
• Rosmarin (Rosmarinus officinalis)
• Salvia (Salvia ssp.)
• Timjan (Thymus ssp.)
• Oregano, mejram (Origanum ssp.)

På 1950-talet upptäckte man att örter som rosmarin och salvia hade antioxidant verkan, förmåga att förhindra eller fördröja härskning av fett och oljor. Detta ledde till experiment med olika arter av Thymus (timjan), Origanum (oregano, mejram), kryddnejlika, ingefära och muskot. Man destillerade och extraherade med alkaliska vattenlösningar, vegetabiliska oljor och flyktiga lösningsmedel utan att få tillräckligt starka och effektiva utdrag, tillräckligt fettlösliga eller tillräckligt rena från lösningsmedelsrester.
På 1960-talet förstod man att den antioxidanta effekten av rosmarin och salvia kom av fenoler och att de var minst lika effektiva som de mycket använda syntetiska fenolerna BHA/BHT. På 1980-talet hittades ytterligare ämnen som visade sig lika bra eller ännu bättre och under ett par årtionden kom många nya extrakt ut på marknaden för användning i livsmedel och kosmetika. Rosmarin extraherades med allt från fettsyreestrar till aceton och på 90-talet började man använda koldioxid. Idag arbetas mycket på att få fram extrakt som inte ger lukt, smak och färg vid höga doseringar. Ännu är de luktfria inte effektiva och de effektiva luktar.

• Oljelösning av rosmarinextrakt är löslig i olja, fett, eteriska oljor, smälta hartser och annat fettlösligt. Det konstgjorda fettet Capric (triglycerider av fettsyror) verkar försämra fettlösligheten för en del extrakt. Okänt om det är fallet också med naturliga triglycerider (oljor och fetter).
• Oljelösning av rosmarinextrakt är olöslig i vatten och vattenlösliga ämnen som glycerin och propylenglykol. Några vattenlösliga vatten- och alkohollösningar finns också på marknaden.
pH och inkompatibiliteter
• Fenoler tål alkalier dåligt och brukar undvikas i tvål.

• Rosmarinolja (som innehåller samma fenolsyror som extrakten) vill man ha kvar så lite som möjligt av eftersom den ger smak och lukt. Allt under 5-10 % rosmarinolja är bra.
Lösningsmedel
• Extraktpulvren späds ut med alkohol (vattenösliga) eller (fettlösliga). Det senare är vanligast. En del extrakt består till 80 % av den syntetiska oljan Capric (triglycerider av fettsyror).
• Rester av alkohol kan finnas i extrakt som renats från färg.
Poly-fenoler
Det speciella i extrakten är poly-fenolerna av typen diterpener, i innehållsdeklarationer ihopklumpade till "carnosolic compound" eller något liknande, som kan utgöra 7-8 % av ett extrakt i oljelösning. De vanligaste poly-fenolerna är:
• Karnolsyra (pikrosalvion): Utgör 25-45 % av en del extraktpulver medan andra innehåller bara femtedelen. Oxideras lätt till bitterämnet
• Karnosol (pikrosalvin), som är det huvudsakligen verksamma ämnet i en del extrakt. Det har antioxidant effekt liksom syran men svagare.
• Rosmarinsyra: Viktigaste ämnet i vattenlösliga extrakt.
• Rosmanol
• Rosmaricin
• Rosmarikvinon

Antioxidationsmedel
Rosmarinextrakt används som antioxidans i allt som innehåller mycket fett - vegetabilisk olja, fett och fettlösliga ämnen, feta preparat som hudolja, salva och örtolja. Effekten uppges vara kraftigare än med BHA/NHT. Doseringen för en oljelösning som säljs i Sverige är mycket lik doseringen av liknande extrakt i Europa:
• Fett, tjocka oljor med mycket mättat fett: 0,02-01 % (0,4-2 droppar per dl)
• Tunna oljor med mycket fleromättat fett: 0,2-0,4 % (4-8 droppar per dl)
Hudvårdsmedel
Terpener och ännu mer poly-fenoler är kända som hämmande på jäst, svamp, bakterier och virus. Karnolsyra uppges hämma virus. Pikrosalvin beskrivs som bakteriehämmande och antiinflammatoriskt. Polyfenoler sägs också minska blåmärken, stärka kapillärväggarna och öka blodcirkulationen.
• Medel mot blåmärken: 0,5-1 % (10-20 droppar per dl)
• Cerat: 0,5 % som virushämmande ingrediens (10 droppar per dl)

Antioxidant i håroljor och pomador.

Livsmedelsindustrin använder rosmarinextrakt i feta halvfabrikat och färdigmat som dressingar, såser, kyckling- och köttprodukter. Doseringen i matoljor och köttprodukter är ungefär som för oljor till hudvård; 1-10 droppar oljelösning per dl.