![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() Tinkturer Röllekatinktur |
||
|
||
Moderväxt |
Rölleka (Achillea millefolium) | |
Synonymer |
Röllekatinktur, millefoliumbrännvin | |
Farmakopénamn |
Tinctura millefoli, Tinctura millefolii | |
CAS-nummer | 84082-83-7 | |
• Achillea millefolium flower extract ["an extract obtained from the flowers"] • Achillea millefolium extract ["an extract of the leaves and flowers"] |
||
Engelska
namn |
Tincture of yarrow, yarrow tincture | |
Andra
namn |
Nordiska
språk Rølliketinktur (danska) |
|
Förväxlingsrisk | Andra extrakt av rölleka som: • Röllekainfusion - med vatten |
|
|
||
Tradition |
Ett gammalt folkmedicinskt medel som använts till hjälp för det mesta både invärtes och utvärtes. | |
Blommorna
eller hela örten dras ut i alkohol. Filtreras.
|
||
Beskrivning |
Lätt brunfärgad sprit. | |
60 % alkohol: 100 ml väger
91 gram. 100 gram = 111 ml. 40 % alkohol: 100 ml väger 95 gram. 100 gram = 105 ml. 25 % alkohol: 100 ml väger 95 gram. 100 gram = 105 ml. För detaljer, se alkoholmått. |
||
Olöslig i
oljor. Alkoholhalt under 95 %
löser endast delvis hartsämnen
och eteriska oljor. Kan blandas obehindrat med vatten, glycerin och alkohol. |
||
Innehåll |
Röllekaessens, garvämnen, ett par alkaloider (bitterämnet achillein, stychydrin). | |
Varianter | • Röllekainfusion - utdrag med vatten. • Röllekaextrakt - se under extrakt. |
|
Hållbart - spriten konserverar. Förvara väl tillslutet så att alkoholen inte avdunstar. | ||
|
||
Hudläkemedel
Detta sammandragande, blodstillande, desinfekterande och inflammationshämmande spritutdrag har varit ett universalmedel i de svenska stugorna - till tvätt och omslag på sår, även svårläkta, på hudskador, hudsprickor, bölder, smärre brännskador, på bulor och svullnader. Tinkturen är starkt sammandragande även på venerna, varför den används på åderbråck och hemorrojder. Mycket sammandragande ansiktsvatten. |
||
Endast fet hy, aknehy, hy med stora porer. | ||
I hårvatten vid mjäll, klåda och småsår i hårbotten och eksemaktiga utslag med småsår och utslag. | ||
I sammandragande alkoholhaltiga munvatten. | ||
Känsliga kan få soleksem av växtsaften och vid upprepad kontakt allergiska reaktioner. Alkoholen torkar ut - använd endast utspädd tinktur. Bör inte användas regelbundet under längre perioder. | ||
|
||
Mat
och dryck |
Ingår i magstärkande likörer. | |
Invärtes
bruk |
Kramplösande, antiinflammatorisk, väderfördelande, aptitstimulerande, ökar utsöndringen av matsmältningsvsafter och gallsafter - använd vid t ex magknip och smärtsamma menstruationer. Vid förkylning använd som hosthämmande och milt antibiotiskt medel. Blodtryckssänkande, svettdrivande vid feber. Blodstillande (starkt sammandragande) vid inre blödningar men också menstruationsbefrämjande - används vid oregelbundna blödningar. Invärtes dos är ett par ml. | |
Inte vid normalt bruk. | ||
|
||
Recept | ||
Recept
I (tinktur) |
Spiritus dilutus (utspädd sprit, 65-70 %) - 100 viktdelar Rölleka - 20 viktdelar Härav göres tinktur. Tinctura Millefolii. (Källa: Pharmaca Composita 1896 efter Pharmaca Composita I 1891) |
|
Recept II
(millefoliumbrännvin) |
Gott brännvin
Blommor av rölleka Blommorna läggs i spriten så att alla täcks av den. Buteljen täpps till och får stå i skugga 3-4 veckor - skaka då och då. Silas. (Källa: Ohlmarks 1984 efter Palmstruch, 1802) |
|
Recept III
(extrakt) |
Alkohol
(25 %) - 1 del Blommor eller hela örten av rölleka - 1 del Extractum millefoli fluidum. (Källa: Juneby 1977, 1999) |
|
Recept
IV (tinktur) |
Alkohol
(25 eller 45 %) - 5 delar Blommor eller hela örten av rölleka - 1 del (Källa: Juneby 1977, 1999) |
|
|
||
Litteratur:
Se t ex Bergmark (1983), Culpeper (1976), Gentz och Lindgren (1946), Juneby (1977), Juneby (1999), Kruskopf (1959), Lindeberg (1982), Lindeberg (1988), Lindgren
(1918), Linné (1971), Ljungdahl (1953),
Månsson (1987), Nielsen (1991), Nylén och
Olsson (1982), Ohlmarks (1984), Pharmacopoea Svecica
I (1775), Stary och Jirásek (1975), Stodola och
Volák (2000), Svenska farmakopén (1901).
Nätpublikationer: European Commission: CosIng: Cosmetic ingredients and substances (2009 10 03). |
||
|
||
© Shenet 1997 - 2013 |