 |
       
Infusioner Röllekainfusion |
|
|
|
||
|
Moderväxt |
Rölleka (Achillea millefolium) | |
|
Synonymer |
Röllekainfusion, röllekate | |
|
Farmakopénamn |
Infusum millefoli | |
| CAS-nummer | 84082-83-7 | |
| • Achillea millefolium flower extract ["an extract obtained from the flowers"] • Achillea millefolium extract ["an extract of the leaves and flowers"] |
||
|
Engelska
namn |
Yarrow infusion | |
| Förväxlingsrisk | Andra extrakt av rölleka som: • Röllekatinktur - med alkohol |
|
|
|
||
|
Tradition |
Röllekan
har gammal tradition som sårväxt. Culpeper
i mitten av 1600-talet rekommenderar bladen i sårsalvor.
Arvid Månsson vid samma tid tvättar färska
sår med det brända vattnet (vattendestillat
av örten) morgon och kväll - "detta
är gott för dem och örten stämmer
också blod". Han stöter också örten
med sjudet fläsk och lägger på sår,
och det läker dem. Som det uttrycks kort och gott
i Linnés Flora Oeconomica (1749): "Bondfolket
bruka henne förnämligast att lägga på
sår."
Farmakopéerna Officinellt i Sverige från början (1775) och 1800-talet ut. Liksom växtdrogen försvann den i ett par årtionden i början av 1900-talet men togs åter upp 1925. Det vanliga var att man industade vattenutdraget till ett tjockt extrakt som togs som piller - ett läkemedel unikt för Sverige, inte använt i andra länder. |
|
|
Beskrivning |
Gul- till bruntonad vätska. | |
| Beräkna som vatten - 100 ml väger ca 100 gram. | ||
| • Olöslig
i vegetabiliska och eteriska
oljor; blandningen delar sig i två skikt och måste
skakas om före användning. • Kan blandas obehindrat med vatten, glycerin och alkohol. |
||
|
Innehåll |
• Vatten Vattnet och värmen drar ut vattenlösliga ämnen som garvämnen och vattenlösliga färgämnen. Möjligen får man ut den blodstillande alkaloiden achillein - växternas alkaloider löses i vatten bara när de förekommer som salter tillsammans med organiska syror. Konserveringsmedel är nödvändigt om infusionen ska sparas längre än några dagar - en vecka. Förslag: • Alkohol: Av vodka (40 %) krävs rätt stor mängd för att alkoholen ska fungera konserverande (en tredjedel av volymen). Gör i så fall ett kallt vodkautdrag samtidigt som det varma vattenutdraget, så blir det en kombinerad infusion - röllekatinktur med både vattenlösliga och alkohollösliga ämnen, inklusive lite eterisk röllekaolja. • Konserveringsmedel för livsmedel går bra, som natriumbensoat (runt 1 %), bensoesyra (0,2 %), torrt Atamon = mest natriumbensoat med bensoesyra (0,5 %), flytande Atamon = natriumbensoat och mjölksyra (1 %). • Surt - citronsaft, vassla, vinäger, citronsyra, mjölksyra - konserverar inte på allvar men fördröjer försämring och bibehåller den röda färgen. • Heltäckande parabenblandning (1 % = 20 droppar per dl). • Bensoetinktur (3 %): Här är det inte den lilla mängden alkohol som konserverar utan bensoehartsen. Tillsätts som när man gör jungfrumjölk. |
|
|
Varianter |
• Rosmarindekokt - utdrag med kokande vatten. Används på samma sätt. Mer garvämnen, ännu mer sammandragande. • Röllekatinktur - utdrag med alkohol. • Röllekaextrakt - se under extrakt. |
|
|
Hållbarhet |
Infusionen håller sig ca en vecka i kylskåp: ska den sparas längre eller användas i t. ex. kräm måste den konserveras. | |
|
|
||
|
Hudläkemedel
Antiseptisk och inflammationshämmande, starkt sammandragande och uttorkande. Gammalt ansiktsvatten för att lugna irriterad hud. Regelbundet bruk stramar upp huden och sägs göra den len. Till baddning av svårläkta och variga sår, hudskador och hudsprickor, smärre brännskador, som omslag på bölder, eksem och andra hudsjukdomar. På svullnader, åderbråck och hemorrojder för sin sammandragande verkan på venerna. Har också använts mot skabb, mest på boskap. |
||
| Oren hy, akne, hy med stora porer, rynkig hy. | ||
| Gammalt hårsköljningsmedel vid mjäll, klåda och småsår i hårbotten. Torkar ut, så den passar endast för fett hår. Som tonande sköljning - bleker. | ||
| I sammandragande munvatten. | ||
| Bad | Stark infusion (eller dekokt) vid eksem och andra hudproblem. | |
| Överkänsliga personer kan reagera allergiskt på den färska växtsaften, som också kan ge soleksem. Bör inte användas regelbundet under längre perioder. | ||
|
|
||
|
Invärtes
bruk |
Te på rölleka har använts mycket som torkande och sammandragande medel inom kinesisk, indisk och europeisk medicin, t. ex. vid diarré, idag som naturmedel för mage, tarmar, njurar, lever och galla. I Balkanländerna har röllekainfusion varit ett malariamedel. | |
| För mycket taget invärtes kan ge huvudvärk och yrsel. | ||
|
|
||
| Recept | ||
| Recept I | • Vatten
- 2,5-5 dl • Torkad röllekaört - 10 gram Vatten hälles kokande över bladen och får dra en kvart. Silas. (Källa: Nielsen 1991) |
|
| Recept II | • Vatten
- 1 kopp • Finhackad röllekaört - 2 tsk (10 ml) Vatten hälles kokande över örten. Får dra täckt 10-15 min, silas. (Källa: Juneby 1999) |
|
|
Recept
III |
• Vatten
- 1 dl • Blommor av rölleka - 1-2 msk (15-30 ml) Vattnet hälls kokande över bladen. Får dra en timme under lock. Silas. (Källa: Okänd 1999) |
|
|
|
||
|
• Litteratur:
Se t ex Bergmark (1983), Culpeper (1976), Färnlöf och Tunón (2001), Gentz och Lindgren (1946), Juneby (1977), Juneby (1999), Kruskopf (1959), Lindeberg (1982), Lindeberg (1988), Lindgren
(1918), Linné (1971), Ljungdahl (1953),
Månsson (1987), Nielsen (1991), Nylén och
Olsson (1982), Pharmacopoea Svecica I (1775), Stary
och Jirásek (1975), Stodola och Volák
(2000), Svenska farmakopén (1901). • Nätpublikationer: European Commission: CosIng: Cosmetic ingredients and substances (2008 12 03).. |
||
|
|
||
|
© Shenet 1997 - 2011 |
||
