Shenet - Rapsolja

Oljor

Rapsolja

Moderväxt

Raps (Brassica napus) och besläktade arter

Synonymer

Rapsolja, rapsatolja, rovolja

Farmakopénamn

Oleum rapae, Oleum raparum, Rapae oleum

CAS-nummer

1) 89958-03-2
2) 120962-03-0

INCI-namn

1) Brassica napus seed oil ["the oil expressed from the seeds"]
2) Canola oil ["an oil derived from Brassica napus, low in erucic acid"]

Engelska namn

1) Rape oil, rape seed oil, rape oil, ramic oil, colza oil
2) Canola oil, rape oil low in erucic acid

Andra namn

Romanska språk
Huile de colza (franska)
Nordiska språk
Rapsolje (danska)
Andra språk
Rapsöl, Rübeöl (tyska)

Förväxlingsrisk

• Rovolja, colzaolja: Av annan Brassica-art.
• Colza-raps, mineral colza oil: Flytande paraffin.

Tradition

Rovolja
Raps har odlats och pressats länge i Sverige, men någon "Nordens olivolja" har oljan aldrig varit som antyds i reklamen. Rovolja ur raps, rybs och andra ogräs som man inte skiljde på förr, var vår främsta lysolja innan petroleumprodukterna kom på 1800-talet. Därefter blev rovoljan råvara i såpa och tvål och ibland också, som en svensk kännare säger 1910: "till och med till matolja, fastän i så fall av sämre slag". I nästa upplaga 1935 meddelas att "dess forna bruk som matolja torde helt ha upphört".
Lysolja och biobränsle
Först på 1970-talet då det förädlades fram rapssorter utan giftig erukasyra började oljan användas som livsmedel. Det var en kraftigt raffinerad produkt, marknadsförd på 80-talet som "Nordens olivolja" av oljeväxtodlarnas branschorganisation, som till och med lyckades ersätta en del importerad sojaolja och majsolja med rapsolja. När reglerna för EU-stöd ändrades blev rapsodling hastigt och lustigt olönsam. Oljeproduktionen minskade till mindre än en tredjedel på tio år, från 420.000 ton (1990) till 120.000 ton (2000). Oljan må ha försvunnit men rapsodlingen hämtade sig. Nu får man stöd för att odla de gamla sorterna till biobränsle, alltså lysolja som förr.
Farmakopéerna
Rapsolja var officinell - en ersättning för dyr olivolja - i Sverige under hela 1900-talet t.o.m. farmakopéns sista upplaga 1946. Den kom inte med i 1964 års nordiska - utkonkurrerad av den billigare jordnötsoljan - men finns upptagen i dagens europeiska.

Framställning

Frön av sommarraps (med 35-40 % olja) eller vinterraps (med 40-45 % olja) värmebehandlas och mals. Sommarryps (med 34 % olja) och vinterryps (med 35-38 % olja) behandlas på samma sätt. Rovolja är en sammanfattande benämning på olja ur båda. Fröna kan vara oskalade eller skalade, vanligen det första; det är enklare att raffinera bort skalens lukt, smak och färg efteråt än att skala fröna före.
• Kallpressning: Pulvret pressas utan värme (under 30°). Den varsammaste behandlingen efter det är att helt enkelt låta oljan stå och sedimentera i upp till 3-4 veckor. När slemämnena som oljan är rik på har sjunkit till botten tappas den av och är färdig. Så görs ekologiska rapsoljor i Sverige.
• Varmpressning: Pulvret pressas med värme (80°). Den vanliga metoden förr i Sverige. Pressresterna kunde inte ges till djuren utan användes som bränsle i oljekvarnen.
• Extrahering: Pressresterna, med en fjärdedel av oljan kvar, extraheras med lösningsmedel, vanligen hexan vid 60°. Den vanliga framställningsmetoden; enligt Carlshamns mejerier är konventionellt odlad raps är för giftig för att kunna kallpressas.
• Raffinering: Mer eller mindre beroende på hur oljan framställts. Varmpressad och extraherad olja raffineras alltid och mycket, särskilt om den ska bli matolja - skräp filtreras bort, slemämnen tas bort med svavelsyra och alkalier, den bruna färgen bleks bort med uppsugande pulver, lukten "deodoriseras" bort med het vattenånga, vaxrester med kyla, enzymer från senap med värme o.s.v. Se mer under oljor.
Ursprung
Små mängder kallpressas av ett par mindre svenska företag och av enskilda bönder. Extrahering är den vanliga industriella metoden i t. ex. Tyskland, Danmark och Sverige (Exab i Karlshamn).

Beskrivning

• Kallpressad, icke raffinerad: Ljusgul, klargul, guldgul eller brungul, grön om fröna pressats oskalade. Typisk grönt nötig smak och lukt, starkare om fröna pressats med skal. Ganska tjock och tjocknar i kyla (-1° till -8°) till salvkonsistens.
• Pressad eller extraherad och raffinerad: Ljust gul till färglös. Utan smak eller med lätt besk smak, svag lukt. Kan raffineras ända till doft- och smaklös och är då oätlig. Stelnar vid runt 0°.

Mått och vikt

100 ml väger ca 91 gram. 100 gram = ca 110 ml.

Löslighet

• Olöslig i vatten, glycerin och alkohol; blandningen delar sig i två skikt och måste skakas om före användning.
• Kan blandas obehindrat med vegetabiliska och eteriska oljor och smältas med fetter, hartsämnen och vaxer.

Innehåll

Fettsyrornas fördelning:

Mättade fettsyror runt 5 %
• Palmitinsyra 1-4 %
• Stearinsyra 1-2 %.
• Arakinsyra under 1 %
• Behensyra under 1 %
Enkelomättade fettsyror 50-65 %
• Omega 9: Oljesyra 29-62 %
• Gadoljesyra 1-2 %
• Erukasyra (eng. cis-docos-13-enoic acid): Äldre rapssorter kunde innehålla 40-65 % av denna giftiga fettsyra. Moderna sorter förädlade sedan 1970-talet (canola) innehåller mindre än 1 %.
Fleromättade fettsyror 30-35 %
• Omega 6: Linolsyra 12-30 %
• Omega 3: Linolensyra 4-12 %
Övrigt
• Glycerin (5-8 %) som i förestring med fettsyrorna bildar själva oljan.
• Oförtvålbara ämnen (vax, fria fettsyror, E-vitamin, steroler, skvalen...): 0,9-2 % d.v.s. 900-2.000 mg per 100 gram.
• Steroler (avenasterol, brassicasterol, campesterol, ergosterol, stigmasterol, sitosterol, kolesterol...): Runt 0,16 %, d.v.s. 160 mg per 100 gram, mest av alla oljor.
• Skvalen: 0,03 %, d.v.s. 30 mg per 100 gram.
Vitaminer
• E-vitamin: 0,02-0,06 % naturligt d-alfa-tokoferol, d.v.s. upp till 60 mg per dl. Tveksamt om något finns kvar i raffinerade varianter.
Tillsatser och föroreningar
• Lösningsmedel (hexan): Rester kan finnas i extraherad olja.
• Pesticider: Rester kan finnas i olja av besprutad växt. Vetegroddoljans halt (under 3 ppm = miljondelar, d.v.s. under 0,3 mg per 100 gram) sägs vara långt under vad som finns i andra oljor.

Varianter

1) Oljor med erukasyra: INCI-namn: Brassica olifiera.
2) Oljor utan eller nästan utan erukasyra: INCI-namn: Canola.

Ersättning

• Colza-raps, mineral colza oil = flytande paraffin, ursprungligen som ersättning för rapsolja (lysolja).
• Oljan av lindådra (Camelina sativa), populär stekolja i vissa delar av Tyskland, kunde förr gå i svensk handel som Deutches Sesamöl, rovolja och rapsolja. "Rovolja" kunde förr förresten vara lite vad som helst - det finns fler ogräs med mycket oljerika frön än man kan tro. Oljorna blir sällan ätliga men har dugt till lysolja.

Hållbarhet

Håller sig relativt bra - hållbarhetstiden brukar anges till 1,5-3,5 år, den längre tiden om oljan är hårt raffinerad - om den förvaras svalt (inte över 25 °, helst i kylskåp) i mörkt och lufttätt kärl. Smak och lukt hos gammal olja beskrivs som "vedervärdig". Raffinerad kan användas till örtolja.

Inköp

We don't sell, we tell!

Extraherad olja av konventionellt odlad raps i livsmedelsbutiker för en tia litern. Hos importörer av eteriska oljor för 80-100 kr kr litern och till ungefär samma pris i hälsokostbutiker. Ekologisk, kallpressad och sedimenterad direkt av bonden på t. ex. Bondens marknad för runt 60 kr halvlitern. På apotek för runt 145 kr litern.

Hudvård

Halvfet olja åt det torra hållet som absorberas snabbt (10-30 minuter).
Hudläkemedel
Som andra oljor mjukgörande och skyddande, därtill näringsrik - i hudolja, salva och fetare kräm inklusive handkräm och fotkräm för sprucken hud. Ger bra glid i cerat. Uppmjukande medel på torr och skorpig hud och bra på inflammerad. I en svensk studie av raffinerad rapsolja fann man att den kan lindra klåda och hudirritationer nästan lika bra som kortison, antagligen på grund av den höga halten steroler; steroler från oljan är ännu bättre än kortison.
• Örtolja: 100 % - tål uppvärmningen, särskilt raffinerad olja.

Hudtyp

Torr, känslig.

Hårvård

Som hårolja vid irriterad och kliande hårbotten.

Massage

"Nordens olivolja", har någon kallat rapsoljan. Båda har använts länge till ingnidning på smärtande muskler och leder, rapsoljan t. ex. i giktsmörjelser. Ökar blodcirkulationen när den gnids in på huden. Tas upp snabbt och är bra när aktiva ämnen ska arbetas in, som i cellulitblandningar, men blir lätt torr och ändå klibbig i helkroppsmassage.

Fast tvål

Kallrörd tvål
• Fördelar: Billig och hudvänlig. Som andra flytande oljor hjälper den till att göra löddret hållbart.
• Nackdelar: Förtvålas långsamt. Löddrar inte mycket och bubblorna blir små. Mycket gör tvålen mjuk.
Förtvålningstal
134 = det krävs 134 gram natriumhydroxid för att förtvåla 1 kilo rapsolja utan erukasyra (canola, den vanliga idag) (runt 13 % av oljans vikt), vilket är lite. Den äldre sortens rapsolja med erukasyra har det lägsta förtvålningstalet av alla oljor (124) efter jojobaolja (också den innehåller en hel del erukasyra). Den används inte ensam utan alltid blandad (inte mer än hälften rapsolja) med fetter som förtvålas snabbare och ger fasthet och bättre lödder. Vanligast är kokosfett (20 % eller mer).
Varmrörd tvål
Bredvid hampolja och dagens tallolja den olja som använts mest till såpa i Norden. Det handlade då om äldre rapssorters olja med erukasyra.

Hudreaktion

Kan ge kosmetikaakne, små knottriga utslag som går bort då man slutar använda oljan. Överkänslighetsreaktioner förekommer. Den som är känslig för lösningsmedel kan pröva en pressad olja, den som är känslig för besprutningsmedel en olja från ekologisk odling - båda mycket svårhittade.

Mat och dryck

Ofta som andraolja i margarin (efter palmolja). Har åter börjat komma i bruk som matolja. Högraffinerad olja är inte avsedd att ätas.

Invärtes bruk

Har använts som lavemang på samma sätt som man använt olivolja.

Giftighet

1981 drabbades tusentals människor i Spanien av the toxic oil syndrome efter att ha ätit matolja. Fortfarande diskuteras om det var den enkelomättade erukasyran från rapsolja som förgiftat, om oljan varit denaturerad eller om rapsolja helt enkelt fick skulden för att skydda ekonomiskt viktigare oljor, läs olivolja. Andra vegetabiliska oljor med hög halt erukasyra äts utan problem, t. ex. senapsolja i Indien.

Miljö

Rapsolja illustrerar minst tre miljörisker.
• Odlingsgifter: Enligt margarintillverkaren Carlshamn är den svenska konventionellt odlade rapsen så hårt besprutad att den är alltför giftig för att kunna kallpressas. Små mängder av ekologiskt odlad raps finns att få.
• Rovdrift: Rapsodlingen har minskat drastiskt sedan ändrade EU-regler om jordbruksstöd i gjort rapsodling olönsam. Svenskt margarin görs nu istället av palmolja, vars moderväxt tokodlas i Asien på bekostnad av tropisk regnskog.
• GMO: Se under moderväxten raps.

• Litteratur: Se t ex Andersen (2004), Bolin och Gustaver (1960), Elkington och Hailes (2000), Grotenfelt (1920), Jönsson (1910), Jönsson och Simmons (1935), Linné (1975), Lodén (2002), Lodén (2008), Meyer (1952), Nielsen (1991), Nordiska farmakopén (1961-1965), Oberbeil (2002), Svenska farmakopénVIII (1901), Svenska farmakopén XI (1946), Wilhelmsson (2003).
• Artiklar: Lodén, M och Andersson, A-C: Effect of topically applied lipids on surfactant-irritated skin (Br J Derm 1996;134(2):215-220). Wallenhammar, A. C: Ekologisk oljeväxtodling (Ekologiskt jordbruk 28:1999; SLU 1999).
• Nätpublikationer: Fineli, finska Folkhälsoinstitutets livsmedelsdatabas (2005 03 14). Gustav Hess GmbH (2005 09 09). Miller's Homemade Soap Pages: Design your own soap recipes (2007 05 08). Svensk raps (2009 10 02). European Commission: CosIng: Cosmetic ingredients and substances (2008 12 02). Statistiska centralnyrån (1972): Historisk statistik för Sverige: Del 3: Utrikeshandel 1732-1970 (2010 09 06).

© Shenet 1997 - 2011
Adress: http://www.shenet.se/ravaror/rapsolja.html
Datum: 2012 02 04 - Uppdaterad: 2010 10 25
Cookieinfo