 |
       
Oljor Rapsolja |
||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||
|
Moderväxt |
Raps (Brassica napus) och besläktade arter | ||||||||||||||||||||
|
Synonymer |
Rapsolja, rovolja | ||||||||||||||||||||
|
Farmakopénamn |
Oleum rapae, Oleum raparum, Rapae oleum | ||||||||||||||||||||
| CAS-nummer | 1) 89958-03-2 |
||||||||||||||||||||
1) Brassica napus seed oil ["the oil expressed from the seeds"] |
|||||||||||||||||||||
|
Engelska
namn |
1) Rape oil, rape seed
oil, rape oil, ramic oil, colza oil 2) Canola oil, rape oil low in erucic acid |
||||||||||||||||||||
|
Andra
namn |
Romanska språk Huile de colza (franska) Nordiska språk Rapsolje (danska) Andra språk Rapsöl, Rübeöl (tyska) |
||||||||||||||||||||
|
Förväxlingsrisk |
• Rovolja, colzaolja: Av annan Brassica-art. • Colza-raps, mineral colza oil: Flytande paraffin. |
||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||
|
Tradition |
I den mån smör-
och isterbältet haft något i oljeväg som
kan matcha Sydeuropas olivolja
och Asiens sesamolja så
är det rovolja, det sammanfattande namnet på
oljor ur raps, rybs och besläktade och obesläktade
ogräs. Rovolja är en enkel sort som använts
som smörjolja, lysolja och under 1900-talet till
såpa och tvål och ibland också, som en svensk kännare
säger 1910: "till och med till matolja, fastän
i så fall av sämre slag". Sverige 1935 meddelas i en svensk bok om nyttoväxter om rapsen att "dess forna bruk som matolja torde helt ha upphört". Först på 1970-talet då det förädlades fram rapssorter utan giftig erukasyra började oljan återigen användas som livsmedel. Under 1980-talet marknadsfördes den som "Nordens olivolja" av oljeväxtodlarnas branschorganisation och ersatte ett tag verkligen också en hel del importerad soljaolja och majsolja. Odlingen ökade stadigt under 90-talet då EU vräkte jordbruksstöd över rapsodlingar. I slutet av årtiondet ändrades reglerna och rapsodling blev hastigt och lustigt olönsam. Oljeproduktionen minskade tvärt till mindre än en tredjedel: från 420.000 ton (1990) till 120.000 ton (2000). Det har inte hänt mycket sedan dess. Istället ökar återigen de importerade oljorna, som idag till en tredjedel består av palmolja. Farmakopéerna Rapsolja var officinell - en ersättning för dyr olivolja - i Sverige under hela 1900-talet t.o.m. farmakopéns sista upplaga 1946. Den kom inte med i 1964 års nordiska - utkonkurrerad av den billigare jordnötsoljan - men finns upptagen i dagens europeiska. |
||||||||||||||||||||
|
Framställning |
Frön av sommarraps (med 35-40
% olja) eller vinterraps (med 40-45 % olja) värmebehandlas
och mals. Sommarryps (med 34 % olja) och vinterryps
(med 35-38 % olja) behandlas på samma sätt.
Rovolja är en sammanfattande benämning på
olja ur både raps och ryps. Fröna kan vara
oskalade eller skalade, vanligen det första; det
är enklare att raffinera bort skalens lukt, smak
och färg efteråt än att skala fröna
före. • Kallpressning: Pulvret pressas utan värme (under 30°). Den varsammaste behandlingen efter det är att helt enkelt låta oljan stå och sedimentera i upp till 3-4 veckor. När slemämnena som oljan är rik på har sjunkit till botten tappas den av och är färdig. Så görs ekologiska rapsoljor i Sverige. • Varmpressning: Pulvret pressas med värme (80°). • Extrahering: Pressresterna, med en fjärdedel av oljan kvar, extraheras med lösningsmedel, vanligen hexan vid 60°. • Raffinering: Mer eller mindre beroende på hur oljan framställts. Varmpressad och extraherad olja raffineras alltid och mycket, särskilt om den ska bli matolja - skräp filtreras bort, slemämnen tas bort med svavelsyra och alkalier, den bruna färgen bleks bort med uppsugande pulver, lukten "deodoriseras" bort med het vattenånga, vaxrester med kyla, enzymer från senap med värme o.s.v. Se mer under oljor. Ursprung Små mängder kallpressas av ett par mindre svenska företag och av enskilda bönder. Extrahering är den vanliga industriella metoden i t. ex. Tyskland, Danmark och Sverige (Exab i Karlshamn). Enligt Carlshamns mejerier är konventionellt odlad raps för giftig för att kunna kallpressas. |
||||||||||||||||||||
|
Beskrivning |
• Kallpressad, icke
raffinerad: Ljusgul, klargul, guldgul eller brungul, grön
om fröna pressats oskalade. Typisk
grönt nötig smak och lukt, starkare om fröna
pressats med skal. Ganska tjock och tjocknar
i kyla (-1° till -8°) till salvkonsistens. • Pressad eller extraherad och raffinerad: Ljust gul till färglös. Utan smak eller med lätt besk smak, svag lukt. Kan raffineras ända till doft- och smaklös och är då oätlig. Stelnar vid runt 0°. |
||||||||||||||||||||
| 100 ml väger ca 91 gram. 100 gram = ca 110 ml. | |||||||||||||||||||||
| • Olöslig i vatten,
glycerin och alkohol;
blandningen delar sig i två skikt och måste
skakas om före användning. • Kan blandas obehindrat med vegetabiliska och eteriska oljor och smältas med fetter, hartsämnen och vaxer. |
|||||||||||||||||||||
| Innehåll | Fettsyrornas fördelning: | ||||||||||||||||||||
|
Mättade fettsyror
runt 5 % |
|||||||||||||||||||||
|
Varianter |
1) Oljor med erukasyra: INCI-namn:
Brassica olifiera. 2) Oljor utan eller nästan utan erukasyra: INCI-namn: Canola. |
||||||||||||||||||||
|
Ersättning |
• Colza-raps, mineral colza oil = flytande
paraffin, ursprungligen
som ersättning för rapsolja (lysolja). |
||||||||||||||||||||
|
Hållbarhet |
Håller sig relativt bra - hållbarhetstiden brukar anges till 1,5-3,5 år, den längre tiden om oljan är hårt raffinerad - om den förvaras svalt (inte över 25 °, helst i kylskåp) i mörkt och lufttätt kärl. Smak och lukt hos gammal olja beskrivs som "vedervärdig". Raffinerad kan användas till örtolja. | ||||||||||||||||||||
|
Extraherad olja av konventionellt odlad raps i livsmedelsbutiker för en tia litern. Hos importörer av eteriska oljor för 80-100 kr kr litern och till ungefär samma pris i hälsokostbutiker. Ekologisk, kallpressad och sedimenterad direkt av bonden på t. ex. Bondens marknad för runt 60 kr halvlitern. På apotek för runt 145 kr litern. |
||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||
|
Halvfet
olja åt det torra hållet som absorberas
snabbt (10-30 minuter). Hudläkemedel Som andra oljor mjukgörande och skyddande, därtill näringsrik - i hudolja, salva och fetare kräm inklusive handkräm och fotkräm för sprucken hud. Ger bra glid i cerat. Uppmjukande medel på torr och skorpig hud och bra på inflammerad. I en svensk studie av raffinerad rapsolja fann man att den kan lindra klåda och hudirritationer nästan lika bra som kortison, antagligen på grund av den höga halten steroler; steroler från oljan är ännu bättre än kortison. • Örtolja: 100 % - tål uppvärmningen, särskilt raffinerad olja. |
|||||||||||||||||||||
| Torr, känslig. | |||||||||||||||||||||
| Hårvård | Som hårolja vid irriterad och kliande hårbotten. | ||||||||||||||||||||
| "Nordens olivolja", har någon kallat rapsoljan. Båda har använts länge till ingnidning på smärtande muskler och leder, rapsoljan t. ex. i giktsmörjelser. Ökar blodcirkulationen när den gnids in på huden. Tas upp snabbt och är bra när aktiva ämnen ska arbetas in, som i cellulitblandningar, men blir lätt torr och ändå klibbig i helkroppsmassage. | |||||||||||||||||||||
|
Kallrörd tvål |
|||||||||||||||||||||
| Kan ge kosmetikaakne, små knottriga utslag som går bort då man slutar använda oljan. Överkänslighetsreaktioner förekommer. Den som är känslig för lösningsmedel kan pröva en pressad olja, den som är känslig för besprutningsmedel en olja från ekologisk odling - båda mycket svårhittade. | |||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||
|
Mat
och dryck |
Ofta som andraolja i margarin (efter palmolja). Har åter börjat komma i bruk som matolja. Högraffinerad olja är inte avsedd att ätas. | ||||||||||||||||||||
|
Invärtes
bruk |
Har använts som lavemang på samma sätt som man använt olivolja. | ||||||||||||||||||||
|
Giftighet |
1981 drabbades tusentals människor i Spanien av the toxic oil syndrome efter att ha ätit matolja. Fortfarande diskuteras om det var den enkelomättade erukasyran från rapsolja som förgiftat, om oljan varit denaturerad eller om rapsolja helt enkelt fick skulden för att skydda ekonomiskt viktigare oljor, läs olivolja. Andra vegetabiliska oljor med hög halt erukasyra äts utan problem, t. ex. senapsolja i Indien. | ||||||||||||||||||||
|
Miljö |
Rapsolja illustrerar minst
tre miljörisker. • Odlingsgifter: Enligt margarintillverkaren Carlshamn är den svenska konventionellt odlade rapsen så hårt besprutad att den är alltför giftig för att kunna kallpressas. Små mängder av ekologiskt odlad raps finns att få. • Rovdrift: Rapsodlingen har minskat drastiskt sedan ändrade EU-regler om jordbruksstöd i gjort rapsodling olönsam. Svenskt margarin görs nu istället av palmolja, vars moderväxt tokodlas i Asien på bekostnad av tropisk regnskog. • GMO: Se under moderväxten raps. |
||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||
|
• Litteratur:
Se t ex Andersen (2004), Bolin och Gustaver (1960),
Elkington och Hailes (2000), Grotenfelt (1920), Jönsson
(1910), Jönsson och Simmons (1935), Lodén
(2002), Lodén (2008), Meyer (1952), Nielsen (1991), Nordiska farmakopén
(1961-1965), Oberbeil (2002), Svenska farmakopénVIII
(1901), Svenska farmakopén XI (1946), Wilhelmsson (2003). • Artiklar: Lodén, M och Andersson, A-C: Effect of topically applied lipids on surfactant-irritated skin (Br J Derm 1996;134(2):215-220). Wallenhammar, A. C: Ekologisk oljeväxtodling (Ekologiskt jordbruk 28:1999; SLU 1999). • Nätpublikationer: Fineli, finska Folkhälsoinstitutets livsmedelsdatabas (2005 03 14). Gustav Hess GmbH (2005 09 09). Miller's Homemade Soap Pages: Design your own soap recipes (2007 05 08). Svensk raps (2009 10 02). European Commission: CosIng: Cosmetic ingredients and substances (2008 12 02).. |
|||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||
|
© Shenet 1997 - 2010 |
|||||||||||||||||||||
