 |
       
Konserveringsmedel - Lösningsmedel Propylenglykol |
||
|
|
|||
|
Synonymer |
Propylenglykol, 1,2-propylenglykol, 1,2-propandiol, 1,2-dihydroxipropan, propan-1,2-diol, metyletylenglykol, syntetiskt glycerin, monopropylenglykol | ||
|
Farmakopénamn |
Propylenglycolum | ||
| E 1520 Propan-1,2-diol | |||
| CAS-nummer | 57-55-6 | ||
| Propylene glycol | |||
|
Engelska
namn |
Propylene glycol, glycol, 1,2-propandiol, propane-1,2-diol, monopropylene glycol | ||
|
Andra
namn |
Romanska språk Propylène-glycol (franska) Andra språk Propylenglykol (tyska) |
||
|
Förväxlingsrisk |
• Propylalkohol
• Polyetylenglykol, PEG - se under olivåterfettning |
||
|
|
|||
|
Tradition |
1953 när
Ljungdahl skriver om propylenglykol är det så
nytt att han måste hämta uppgifterna från
amerikanska The National Formulary. 2004 ingick det i ca 1.800 produkter registrerade hos Kemikalieinspektionen. Farmakopéerna Nordiska farmakopén 1964 är däremot bekant med ämnet. Idag finns det i den europeiska farmakopén. |
||
|
Framställning |
Framställs
syntetiskt ur propangas i petroleumindustrin; propenoxid får reagera med vatten under tryck och vid temperaturer upp till 200°. Mono-, di- och tri-propylenglykol bildas och separeras genom vakuumdestillation. Kemiskt är det
en alkohol (tvåvärd alkohol, glykol). Ursprung Inget tillverkas i Sverige. 340.000 ton tillverkades i USA 1990. |
||
|
Beskrivning |
Genomskinlig och färglös sirapslik vätska, påminnande om glycerin som det är besläktat med. Luktlös eller med svag lukt av "sjukhus" och skarp, söt, värmande och lätt bitter smak. Hygroskopisk, d.v.s. tar upp fukt fån luften. Smälter vid -60°, kokar vid 187°, i blandning med vatten vid ännu högre temperatur. Lika delar propylenglykol och vatten fryser vid -40°. | ||
| 100 ml väger ca 100 gram. | |||
| • Sällan
blandbart med vegetabiliska oljor
men används som lösningsmedel för fettlösliga ämnen som eteriska oljor. Det löser dock inte limonen (upp till 90 % i citrusoljor som apelsin, grapefrukt, citron). • Lättlösligt i vatten och alkohol och används ungefär som alkohol som lösningsmedel för vattenlösliga ämnen. pH och inkompatibiliteter • Vattenlösning 2 % blir neutral (pH 6-8) till svagt sur (pH 4-6). • Reagerar häftigt med en del starka oxidationsmedel. |
|||
| Innehåll | 95 % propylenglykol, resten vatten. | ||
|
Varianter |
• Optiska
varianter: d-propylenglykol (högervridande) och l-propylenglykol
(vänstervridande) som är optiskt aktiva, och
dl-propylenglykol som är en optiskt inaktiv blandning
av de två. • Det finns många sorters glykol som ser ut ungefär som propylenglykol och används på liknande sätt. Etylenglykol är giftigare invärtes och tas troligen också upp av huden. |
||
|
Ersättning |
• Som
fuktgivande ämne kan propylenglykol, sorbitolsirap
och glycerin ersätta
varandra. Med propylenglykol blir krämerna mindre
klibbiga, magra emulsioner
lösare och mjukare. Fastast blir de med glycerin. • Ersätter glycerin också som lösningsmedel, särskilt för ämnen som är olösliga i vatten. Propylenglykol löser bättre; "som glycerin och alkohol tillsammans", som någon uttrycker det. • Ersätter den giftigare kylarvätskan etylenglykol ("glykol") som antifrysmedel. |
||
|
Hållbarhet |
Ska förvaras i väl slutet kärl eftersom det är hygroskopiskt = tar upp fukt från luften. Fungerar i sig konserverande genom att motverka mögelbildning och jäsning. | ||
|
Hos importörer av eteriska oljor för runt 55 kr per 250 ml och till ungefär samma pris i hälsokostbutiker som för råvaror till kosmetika. På apotek för runt 130 kr per liter, farmaceutiska kvaliteter för 135-205 kr per liter. Hembränningsbutikernas "essenser" är smaksatt propylenglykol för 10-30 kr per 25-250 ml. | ||
|
|
|||
|
Användning
Som extraktionsmedel, t. ex. för att göra örtextrakt och som lösningsmedel för eteriska oljor, som i parfymstift. |
|||
| • Rumsparfym: Absorberar fukt från luften och kan genom detta fungera som luftdesinfektionsmedel - 1 del på 15 miljarder delar luft räcker. | |||
|
Hudläkemedel Bakteriedödande och svampdödande - använt på torr och fjällig hud, atopiskt eksem, seborré och olika slags hudsvamp. Fuktgivande och fuktbindande; håller kvar fukt i huden nästan lika bra som glycerin, bättre än pantoten och tre gånger så bra som sorbitol. Magra emulsioner med propylenglykol blir lite lösare än med glycerin. • Kräm: upp till 5 %, ibland ända upp till 20 % Förtjockningsmedel Förestras med syror till estrar, t. ex. med alginsyra till gelémedlet propylenglykolalginat och med stearinsyra till propylenglykolstearat. Ett 60-tal sådana stearater, oleater, myristater o.s.v. av propylenglykol och något fett används i kosmetika som mjukgörande och ytspänningsminskande ämne. Konserveringsmedel Dödar vissa bakterier och jäst- och mögelsvampar. 2-5 % i vattenhaltiga preparat preparat förstärker den konserverande effekten av parabener. Lösningsmedel Vanligast är propylenglykol som lösningsmedel för doft och färg som inte löses i vatten - i deodoranter i stift- och sprayform, läppstift, mascara, ögonsmink och annat flytande och fast smink. Det håller stift och färgblandningar fuktiga och fungerar också som allmän neutral utfyllnad i det mesta. |
|||
| Också här som lösningsmedel och utfyllnad, och har använts som mjällmedel - svampdödande. | |||
| Bad | Lösningsmedel för flytande färg för badbomber och kolsyrebad - vore färgämnena vara lösta i vatten skulle pulvren börja brusa så fort färgen tillsattes. | ||
| Lösningsmedel för eteriska oljor i tandkräm. Hembränningsbutikernas "essenser" duger som baser i munvatten. | |||
|
• Ofta första ingrediens i tvål av glycerintvålmassa
- gör tvålen genomskinlig och binder fukten så att den inte svettas. |
|||
| Kan ge övergående sveda och värmekänsla på hud och slemhinnor. Propylenglykol som ligger an länge mot huden, som i krämer, kan ge känsliga personer kontakteksem. Personer med normal hud kan reagera med irritation och allergi vid 10 %, personer med eksem redan vid 2 %. | |||
|
|
|||
|
Mat
och dryck |
• Lösningsmedel: Propylenglykol (E 1520 Propan-1,2-diol) får användas i livsmedel som lösningsmedel
för aromämnen och andra tillsatser (3 gram per kilo). Som sådan bärare behöver det inte deklareras. Det används särskilt i industribakade
bakverk; eftersom det också är fuktbevarande förhindrar
det samtidigt att bakverken torkar. I drycker får det användas på samma sätt med upp till 1 gram per kilo. Hembränningsbutikernas
"essenser" består av arom och färg
lösta i propylenglykol. Av dessa blandningar häller
man 25 ml i 750 ml sprit och vips har man tuttifrutti-shot. • Konserverande: I större mängd förhindrar propylenglykol konserverande jäsning och mögelbildning men som skydd mot sådant får det inte användas. Det var antagligen vad muffinstillverkarna gjort när Livsmedelsverket hösten 2000 upptäckte att fyra av fyra muffinssorter innehöll 4-17 gånger tillåten mängd propylenglykol. • Fuktbevarande, bland annat i snus. Mjukgörare och smörjmedel vid industriell livsmedelstillverkning. |
||
| Invärtes bruk | Lösningsmedel för vattenlösliga ämnen i läkemedel. | ||
|
Giftighet |
Giftigt för lägre organismer som svampar och bakterier. Hur skadligt det är för människor diskuteras. Av alkoholerna är det en av de minst giftiga. Svenska Arbetarskyddsstyrelsen
betraktar det som rätt harmlöst. • Invärtes: I normala mängder bryts propylenglykol ner till sina beståndsdelar, som förekommer normalt i kroppen. Akut giftigt är det först vid doser på över en liter. Givet både intravenöst, invärtes eller utvärtes stör det nervsystem, blodsystem och syra-basbalansen. Större mängder (som när det används som lösningsmedel för läkemedel) kan också ge överkänslighetsreaktioner. Ammande mödrar får rådet att inte smörja hudkrämer med propylenglykol som verksamt ämne på bröstvårtorna, för att inte i onödan exponera barnet. FAO/WHO:r rekommendation om acceptabelt dagligt intag (ADI) är upp till 25 mg per kilo kroppsvikt, alltså 175 mg för en person på 70 kilo. • Utvärtes: Att propylenglykol tas upp genom skadad hud och påverkar kroppen den vägen är klart. |
||
|
Miljö |
Lätt nedbrytbart. Godkänt av Svenska naturskyddsföreningen som Bra Miljöval av lösningsmedel. | ||
|
|
|||
|
• Litteratur:
Se t ex Antczak och Antczak (2001), Bolin och Gustaver
(1960), Ljungdahl (1953), Lodén (2002), Lodén (2008), Nordiska
farmakopén (1961-1965), Reynolds (1996). Som
livsmedelstillsats: Hanssen (1986), Livsmedelsverket
(1998), SLV FS 1999:22, Zinck och Hallas-Møller (2005). • Nätpublikationer: Nationalencyklopedin (2004 04 14). SNF: Bra Miljöval: Solvents (2005 07 20). Kemikalieinspektionen: 1,2-Propandiol (2007 11 01). Performance Process Inc., Nottingham Co.: d-Limonene uses and industries (2008 06 14). Livsmedelsverket: E-nummernyckeln (2009 02 13). European Commission: CosIng: Cosmetic ingredients and substances (2008 12 02).. |
|||
|
|
|||
|
© Shenet 1997 - 2013 |
|||
