 |
       
Extrakt Propolis |
||
|
|
|||
|
Moderdjur
|
Honungsbi (Apis mellifica) | ||
|
Synonymer
|
Bikitt, kittvax, stoppvax, förvax, jungfruvax | ||
| CAS-nummer | 85665-41-4 | ||
| Propolis cera ["the waxy component of the resinous material found in beehives"] | |||
|
Engelska
namn
|
Propolis, virgin wax, bee glue | ||
|
Andra
namn
|
Romanska språk
Propolis (latin) Andra språk Própolis (grekiska) |
||
|
Förväxlingsrisk
|
• Jungfruvax: Förr
namn på det gulvita bivax
som görs av unga bin; senare blekt bivax.
• Pollen: Se under honung. • Bidrottninggelé, eng. royal jelly: Protein som bilarverna matas med; sägs föryngra huden. • "Gileadbalsamknoppar": Ibland sålda som balsam, ibland som propolis. Hartsrika knoppar från balsampoppel (Populus balsamifera). Namnet efter en gammal Gileadbalsam som i sin tur fått namn efter det anrika meckabalsamträdet. |
||
|
|
|||
|
Tradition
|
Pro polis = framför
staden, d.v.s. skyddet framför kupan, är ett
segt och bakteriedödande ämne som bina gör
av harts. Stradivarius lär ha använt det i lacken
till sina fioler för att förhindra mögeltillväxt. Farmakopéerna Många farmakopéer har upptagit propolis men inte den svenska. |
||
|
Framställning
|
Bina
Råvaran är skyddande harts från träds bladknoppar. I Sverige finns mesta hartsen på knoppar av björk, gran och tall. Bina avger ett sekret från käken som får hartsen att lossna, gnager av den, fäster den på bakbenen och tar hem den - 15 mg per flygtur . I bikupan tar andra arbetsbin över och tuggar hartsen med mer enzymrikt sekret och bivax till propolis. Färdigt propolis används som byggnadsmaterial i vaxkakorna och till att täta kupans ingång (pro polis = framför staden). Det skyddar både mekaniskt som isoleringsmaterial och som allmänt skyddsmedel mot bakterier, virus, svamp och mögel i kupan - arbetsbina stryker benen mot propolisytan när de kommer hem, drottningen täcker cellen med ett lager propolis innan hon lägger sina ägg, insekter och möss som tar sig in i kupan och blir dödade täcks snabbt över med ett lager propolis. Biodlaren Biodlaren rengör ramarna på hösten efter honungsskörden - se om detta under bivax - och tar till vara propolis för sig. Det rensas mer eller mindre: sköljs med vatten, får lufttorka, tvättas i 95 % alkohol, rensas från vax- och birester, filtreras. |
||
|
Beskrivning
|
Bruna till svarta gryn, flagor eller massor, lite kådiga och sega, feta för känseln och med träig och lite bittersöt smak och lukt. I handel finns det sällan rent utan i olika lösningar, kapslar, tabletter etc. | ||
| Mått och vikt | 100 ml väger ca 130 gram. 100 gram = ca 77 ml. | ||
| • Olösligt i
vatten och glycerin.
• Kan i smält tillstånd blandas obehindrat med feta ämnen som vaxer, paraffin, fetter, vegetabiliska och eteriska oljor. • Hartsämnena är lösliga i alkohol - det är lätt att göra en tinktur med propolis. |
|||
|
Innehåll
|
Innehållet varierar med ursprungsland och binas
kost. Man har räknat ihop ca 300 ämnen, varav
hälften är antioxidanta flavonoider. • Hartsämnen (50-55 %). • Bivax (30 %). • Borneol och andra doftämnen (10 %). • Pollen (5 %). • Spår av näringsämnen (5 %) som E-vitamin, A-vitamin, B-vitaminer, samtliga mineraler utom svavel, 16 av 20 aminosyror. • Blandade nedbrytningsprodukter. |
||
|
Varianter
|
• Propolis alkoholextraheras också till propolisvax. Återstoden kallas propolisharts. | ||
|
• Ren propolis: Ibland
hos biodlare på torgmarknader för runt 100
kr per dl. • Dragéer (89 %): I hälsokostbutiker för runt 80 kr per 50 st. |
||
|
|
|||
|
Doftbeskrivning
Inte stark, men den doft som finns är söt, lite träigt kryddig och honungslik - påminner om styrax. Användning Som fixatör för att få doftblandningar att behålla lukten bättre. |
|||
| • Rumsparfym: Förr vanligt som fixatör
i luktpåsar,
potpourrier och
pomandrar. • För luftvägarna: "Såsom rökmedel hjälper det mot gammal hosta", meddelar Dioskorides första århundradet. |
|||
|
Hudläkemedel
Pålagt borttager det revorm, säger Dioskorides första århundradet och beskriver propolis som "starkt värmande, retande och utdrager stickor". Grekerna använde det för att dra ut var och assyrierna i allmän sårbehandling. I salvor, särskilt ihop med kåda, används det fortfarande i huskurer för att dra ut stickor och uppges läka självsprickor mycket snabbt. Det sägs göra god nytta särskilt i eksempreparat, t. ex. mot seborré. Propolis är lokalbedövande, bakteriedödande, svampdödande, jästdödande samt tillväxthämmande på herpesvirus, både typ 1 som ger munsår och typ 2 som ger genital herpes. Pålagt på herpesmunsår kan propolis halvera läkningstiden. Det ingår i en läppsalva mot munsår som säljs på apotek. |
|||
| Förekommer i tandkräm och munvatten. Propolis har visat sig hämma bildningen av speciella ämnen som bidrar till karies och tycks också vara effektivt mot tandköttsinflammation. | |||
| Känsliga personer kan få allergiska reaktioner men propolis kan specialrenas så att riskerna minskar. | |||
|
|
|||
|
Invärtes
bruk
|
Förekommer i flera naturmedel för sina antibiotiska egenskaper, bland annat dödar det influensavirus, och tros också fungera som en antioxidant som stärker immunförsvaret. Speciella ämnen i propolis har också visat sig hämma flera cancerformer. En huskur är att tugga propolis regelbundet under vintern vilket sägs kunna förebygga attacker av pollenallergi och även lindra nästäppan på våren. Propolisen (eller bivax, honung eller pollen) ska då vara från hemorten så att det har rätt uppsättning pollen. | ||
|
Giftighet
|
Nej, men kan ge allergiska reaktioner. | ||
|
|
|||
|
• Litteratur:
Se t ex Kirkevold
och Gjessing (2004), Mattson (1994), Wicklund
(1990).
• Artiklar: Olle Haglund: Propolis: bikupans universalmedel (ProSana 3:2001). • Nätpublikationer: European Commission: CosIng: Cosmetic ingredients and substances (2008 12 02).. |
|||
|
|
|||
|
© Shenet 1997 - 2010 |
|||
