 |
       
Hartser Perubalsam |
|||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||
|
Moderväxt |
Perubalsamträd (Myroxylon balsamum var. pereirae) | |||||||||||||||||||||||||||
| CAS-nummer | 8007-00-9, samma som eterisk perubalsamolja och perubalsamextrakt | |||||||||||||||||||||||||||
| INCI-namn | Myroxylon pereirae resin ["oleoresin obtained from the bark exudate of Myroxylon pereirae"] |
|||||||||||||||||||||||||||
| Farmakopénamn | Balsamum peruvianum | |||||||||||||||||||||||||||
|
Engelska
namn |
Peru balsam, balsam Peru, balsam of Peru, Peruvian balsam, Indian balsam, Honduras balsam, Surinam balsam, black balsam | |||||||||||||||||||||||||||
|
Andra
namn |
Romanska språk Baume du Pérou noir, baume du Péron, baume du San Salvador, baume blanc de Son Santé (franska) Nordiska språk Perubalsam (norska) Andra språk Perubalsam (tyska) |
|||||||||||||||||||||||||||
|
Förväxlingsrisk |
• Perubalsam eterisk olja och extrakt: Även oljor och extrakt kallas ofta bara perubalsam. • Tolubalsam |
|||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||
|
Farmakopéerna |
||||||||||||||||||||||||||||
|
Påvens metod Påvens bulla till skydd för perubalsamträden beskrev hur balsamen skulle skördas (endast av präster): En skåra görs i trädet, trasor stoppas in, när de är fulla av uppsugen balsam kokas de ur i vatten, varvid balsamen flyter upp till ytan och kan skummas av. Brännmetoden En mer exakt beskrivning lyder: 1. Balsamo de Panal eller Balsamo de Trapo (första två omgångarna) Trädstammen bultas tills ytterbarken lossar hel från veden. Detta ger den första omgången balsam som sipprar fram som en gul vätska och samlas upp med trasor som vrids eller kokas ur. Genom att bränna veden lätt med facklor tills den är lätt förkolnad får man en ny omgång. 2. Balsamo de Contrastique eller Balsamo de Contrapique (tredje omgången) Därefter gör man ett djupt snitt i veden och får fram en tredje omgång balsam. Under koket blir den brun och sirapslik och lägger sig på kärlets botten. Upptagen ur vattnet blir den svart. 3. Balsamo de Cascaro (fjärde omgången) Slutligen tar man bort hela den skadade barken och kokar alltihop i vatten och får en sista omgång med stark och grov balsam. Ur ett träd kan fås 1-3 kilo. Exporterad perubalsam består av en renad blandning av dessa omgångar i bestämda proportioner. Spanska metoden Senare rationell spansk metod: Träden huggs ner och kokas ur. Ursprung Amerika: Brasilien; mest San Salvador, "balsamkusten", där trädet också odlas för sitt virke. |
||||||||||||||||||||||||||||
| • Balsam ur stammen: Sirapstjock och trögflytande men ska inte vara klibbig eller kunna dras ut i trådar (ett tecken på konstgjord balsam i 1900-talets svenska farmakopéer), mörkbrun eller brunsvart, i tunt lager klar eller brungul. Torkar inte i luften. Smaken är först mild, sedan skarp och brännande.
• Balsam pressad ur frukterna: Ljusgul. |
||||||||||||||||||||||||||||
|
||||||||||||||||||||||||||||
| Varianter | • Perubalsam
eterisk olja och extrakt. |
|||||||||||||||||||||||||||
|
Ersättning |
• Tolubalsam - anses finare. | |||||||||||||||||||||||||||
| Hållbarhet | Förvaras torrt och skyddat mot ljus. | |||||||||||||||||||||||||||
|
Farmaceutisk kvalitet på apotek för runt 245 kr per 100 ml. | |||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||
|
Doftbeskrivning Söt, blommig och vaniljlik med rökig botten, påminnande först om kanel, sedan om bensoin och vanilj. Vid uppvärming ska ingen främmande lukt, t. ex. av terpentin, avges. Den kryddigare tolubalsam anses ha finare doft. Flyktighet Basnot. Doftblandning Mycket effektiv fixatör, av den typ av som fördröjer andra doftämnens avdunstning genom hög kokpunkt och molekylstruktur, den antas så att säga innesluta de övriga doftämnena i en skyddande hinna. Ger sötma och en mjuk puderton som passar med nästan allt - kryddofter (kryddnejlika, muskotnöt), blomdofter (ros, tuberos, viol, ylang-ylang), allt som är det minsta extotiskt (labdanum, patchouli, sandelträ) och oväntat bra med den friska och stingiga petitgrain. I orientdofter blandar man gärna perubalsam med mysk, sibet, kumarin och vanillin. Användning Mycket använd för att doftsätta rengöringsmedel. Används mindre idag än förr. Orientdofter (upp till 0,8 %) och blomdofter. En balsamtinktur på perubalsam kan bli en utmärkt fixerande grundsprit i alkoholbaserad parfym. |
||||||||||||||||||||||||||||
För rökelsemetoder med glöd eller låga, se under Rumsdoft på samlingssidan Hartser. |
||||||||||||||||||||||||||||
|
Hudläkemedel
Trädets pulveriserade bark används i växtländerna som deodorant. Balsamen har använts i växtländerna och i Europa på hudskador, klåda, akut eksem, hudsprickor, liggsår och andra envisa sår och är fortfarande vanlig i hemorrojdsalvor. Sedan den kartlagts som ovanligt besvärlig allergen har den kommit ur bruk i hudvård. Det återstår att se om resinoiden är till lika effektiv som sårvårdsmedel. I 1964 års nordiska farmakopé fanns fortfarande perubalsamvaselin (Vaselinum balsami peruviani). • Hemorrojdmedel: 1-50 % perubalsam i t. ex. ricinolja. Rengöringsmedel Balsamen är antiseptisk och parasitdödande och användes förr i Europa som skabbmedel. • Skabbmedel: 5-10 % perubalsam |
||||||||||||||||||||||||||||
| Torr och narig hud. | ||||||||||||||||||||||||||||
| Gammal ingrediens i hårpomada vid sårig hårbotten och mjäll. Balsamens aktiva ämne bensylbensoat ingår i dagens apotekspreparat mot hårlöss. | ||||||||||||||||||||||||||||
| Förr mycket använd i bad vid luftvägsbesvär, särskilt hosta. | ||||||||||||||||||||||||||||
| Används idag mest i tvålparfym, där den är hållbar och fungerar problemfritt, förutom att den får tvålen att mörkna; därför mest i färgade tvålar. Gör tvålen hårdare. | ||||||||||||||||||||||||||||
| Perubalsam har varit i bruk länge och sedan mitten av 1900-talet är den en av de mest väldokumenterade orsakerna till överkänslighetsreaktioner (täppt näsa, kontakteksem) och allergiska reaktioner. När man väl utvecklat överkänslighet mot perubalsam uppstår ofta överkänslighet också mot liknande ämnen, t. ex. eteriska oljor som benzoin, copaiva, kanel och tolubalsam och mot de mest oväntade ämnen som citrusoljor, bensoesyra, bivax, kumariner, propolis och trätjäror. I kosmetika är den förbjudensom doftämne; se Lagstiftning nedan. Eterisk olja och extrakt ger inte lika starka reaktioner. | ||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||
|
Mat
och dryck |
Till för inte länge sedan var perubalsam ett vanligt surrogat för vanilj särskilt i choklad. Både balsam och oljor används fortfarande i livsmedel, som desserter, bakverk och godis (upp till 0,0015 %) och i drycker. | |||||||||||||||||||||||||||
|
Invärtes
bruk |
I Centralamerika är perubalsam ett mycket använt hostmedel och så har det också använts i europeisk skolmedicin. I Sverige gav man fram fram till antibiotikans genombrott på 1940-talet perubalsam vid lungtuberkulos, kronisk bronkit och urinvägsinfektioner. Balsamen minskar slemsekretionen, löser slem, stimulerar hjärtverksamheten och höjer blodtrycket. Idag lär den användas i cancerbehandling inom ickeetablerad medicin. | |||||||||||||||||||||||||||
| Lagstiftning | Får inte ingå som doftämne i kosmetika, däremot som luktmaskör, filmbildare och hårkonditioneringsmedel. Parfymindustrin hade före sekelskiftet 2000 en överenskommelse om att använda eterisk olja och resinoid i stället för balsam. För säkerhets skull förbjöd EU balsamen som doftämne, varpå följde åratal av kacklande, eftersom det visade sig att balsamen och oljorna hade samma CAS-nummer, d.v.s. rent formellt blev alla former förbjudna. CAS i USA tänkte minsann inte heller hitta på något nytt nummer bara för att man grälade i Europa. Till slut fick man utfärda ett särskilt EU-dekret om att förbudet bara gällde balsamen, inte eteriska oljor och extrakt ur den. |
|||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||
|
•
Litteratur:
Se t ex Aftel (2003), Gattefossé (1993), Gentz och Lindgren (1946), Jönsson
(1910), Jönsson och Simmons (1935), Lawless (1992),
Leung (1980), Lindgren (1918), Ljungdahl (1953), Lodén
(2002), Meyer (1952), Naves (1947), Nordiska farmakopén
I (1961-1965), Pharmacopoea Norvegia II (1879),
Pharmacopoea Svecica I (1775), Poucher
och Howard (1974), Svenska farmakopén VIII (1901),
Svenska farmakopén IX (1908), Svenska farmakopéb X (1925), Svenska farmakopén XI (1946). Vetenskapliga kommittén
om perubalsam: SCCNFP/0771/03 (2003). • Nätpublikationer: Kemikalieinspektionen: Försålda kvantiteter av bekämpningsmedel (2008 09 15). Kemikalieinspektionen: Preparatinformation (2008 09 15). SCCNFP/0392/00: An inital list of perfumery materials which must not... (2008 12 13). SCCP/0771/03: An update of the initial list of perfumery materials... . SCCP/0988/06: Opinion on Peru balsam (2008 12 13). European Commission: Cosing: Cosmetic ingredients and substances (2008 12 17). |
||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||
|
© Shenet 1997 - 2013 |
||||||||||||||||||||||||||||
