Shenet
Växter Råvaror Recept Referens Sök Forum Kontakt Hem
Oljor - Fett - Vaxer

Paraffin


Synonymer
1) Fast paraffin, syltparaffin; Mikrokristallint vax, mikrokristalliniskt vax, kristalliniskt paraffin, mineralvax
2) Mjukt paraffin, halvfast paraffin, vitt mjukt paraffin, gult mjukt paraffin
3) Flytande paraffin, paraffinolja, vit mineralolja, babyolja
Farmakopénamn
1) Paraffinum solidum, Paraffinum durum, Petrolatum
2) Paraffinum molle, Paraffinum molle album, Paraffinum molle flavum
3) Oleum paraffini, Paraffinum liquidum, Paraffinum liquidum leve, Paraffinum liquidum tenue, Paraffinum perliquidum, Paraffinum subliquidum
1) E 905 Mikrokristallint vax
CAS-nummer 1) 8002-74-2, 64742-51-4, 63231-60-7
2) 8009-03-8
3) 8012-95-1, 8042-47-5
1) Paraffin; Cera microcrystallina
2) Petrolatum
3) Paraffinum liquidum
Engelska namn

1) Paraffin, hard paraffin, paraffin wax, petrolatum, paraffin waxes and hydrocarbon waxes, hydrotreated paraffin waxes of petroleum - Microcrystalline wax
2) Low-viscosity paraffin, soft paraffin, white soft paraffin, petrolatum, white petrolatum, white petroleum jelly, yellow soft paraffin
3) Liquid paraffin, viscous paraffin, light liquid paraffin, paraffin oil, white mineral oil, spray paraffin, liquid hydrocarbons from petroleum

Andra namn
Romanska språk
1) Paraffine (franska) - Cire de pétrole micro-cristalline (franska)
3) Huile de paraffine, huile de vaseline (franska)

Andra språk
1) Paraffin, Hartparaffin (tyska) - Mikrokristallinisches Paraffin (tyska)
2) Dickflüssiges Paraffin, Dünnflussiges Paraffin (tyska)
3) Paraffinöl (tyska)
Förväxlingsrisk

Nedan under Varianter ges en (långt ifrån fullständig) ordlista över de vanligaste förvirrande termerna på olika språk.


Tradition

Långtifrån all råolja ur marken är mörk och tjock. En del är så flyktiga att de inte kan förvaras i öppna kärl; närmast bensin eller fotogen - det fruktade vapnet grekisk eld. Andra beskrivs som "naturligt vattenvita". Ytterligare andra är tjocka som gröt. Några varianter i naturen:
Asfalt (beck, jordbeck)
Naturlig asfalt är den tjocka fraktion som ligger kvar på marken när de flyktiga delarna avdunstat. I Första Mosebok berättas från runt 1500 f. Kr:

 
Men Siddimsdalen var full av jordbecksgropar. Och konungarna i Sodom och Gomorra måste fly och föll då i dessa...
 
Denna asfalt exporterades tidigt från trakterna kring Döda Havet till framför allt Egypten, där den användes vid balsamering - ordet mumie tros komma från persernas ord för asfalt, mumiyn. Som byggnadsmaterial har det använts i årtusenden, bl. a. till Babels torn i Babylon omkring 600 f. Kr.
Nafta (fotogen, bensin)
Även råoljans flyktigare fraktioner fanns förstås kring Babylon. Alexanders den stores soldater förundrades mycket över den eldfängda marken och asfalten och oljan som användes till facklor i palatsen. Till slut experimenterade man på en ung sångarpojke som råkade befinna sig i badrummet samtidigt som Alexander. Hela pojken gneds in med nafta och tog omedelbart eld.
Så fort man lärt sig destillera i Europa på 1200-talet började man raffinera råolja för att få fram dessa flyktiga fraktioner; med destillering kan de skiljas åt eftersom de dunstar vid olika temperaturer.
Den första storskaliga oljeindustrin anlades i Ryssland 1873 av två bröder till Alfred Nobel. 1900 kom över hälften av världens olja från Ryssland. Som startår för oljeindustrin brukar dock räknas 1859 då den första oljebrunnen borrades i USA och lade grunden till Rockefellers bolag Standard Oil. Snart började råolja flyta in till europeiska och amerikanska bolag från de mest skilda håll i världen - Filippinerna började leverera 1893, Mexiko 1901, Persien 1909, Irak - det gamla Babylonien - 1934, Saudiarabien på 1930-talet. I importländerna raffinerades oljan. I Sverige anlades det första raffinaderiet 1928 i Nynäshamn. Vid det laget hade fotogen slagits ut av elektriciteten som belysningskälla. Lyckligtvis för industrin krävde nu istället bilmotorn bensin, en fraktion som förr lämpats i havet.
Mineralolja (nafta, petroleum, bergolja, klippolja, råolja)
Första gången mineralolja nämns i skrift är på en kilskriftstavla i Babylonien. Långt senare berättade historikern Herodotoos om petroleumkällor på 400-talet f. Kr. Århundradet därpå förbluffades Alexanders armé av en källa som plötsligt bröt fram vid floden Oxus, dagens Amu Darja i norra Afghanistan. Ur själva jorden flöt
 
en ren och klar olja, som skiljde sig varken i lukt eller smak från olivolja, och dess mjukhet och glans var helt igenom densamma, och detta fast landet inga olivträd hade.
 

Denna oljiga substans utnyttjades tekniskt, t. ex. i Rom som smörjolja på hjulnav och i Nordamerika för att täta kanoter. Färglösa fraktioner användes som läkemedel. Redan i Ebers-papyrusen (1550 f. Kr.) ingår en vit bergolja i ett recept mot inälvsmask. I Rom första århundradet rekommenderades mineralolja både för invärtes och utvärtes bruk och likadant användes den i Nordamerika långt innan européerna kom dit. Marco Polo på 1200-talet berättar om en oljebrunn i Georgien:

 
Denna olja används inte till mat utan till salva vid hudsjukdomar hos människor och djur liksom även för annat ont. Man kan också använda den som bränsle i lampor. I de omkringliggande trakterna används ingenting annat i lamporna och folk kommer långväga från för att hämta den.
 

Under 17-1800-talen blev mineraloljor patentmediciner i USA. Särskilt berömd är Drake oil, även kallad Indian oil ("använd av indianer i hundratals år"), såld och exporterad av en Mr Drake i Pennsylvania. Den hjälpte mot det mesta men inte genom att intas genom munnen eller smörjas på huden utan genom att bäras i en liten flaska runt halsen.
I USA i början av 1900-talet experimenterade plastikkirurger med att injicera smält flytande paraffin bland annat för att fylla ut näsben. Resultaten var inte lysande.
Namnen
• Petroleum: Rå mineralolja som framvällde ur marken kallades tidigt petroleum, d.v.s. bergolja, klippolja (efter grekiska petros = berg, klippa, och latin oleum = olja). Senare fick renade bergoljor samma namn i farmakopéerna, bl. a. i USA och i Sverige (1775). I svensk folkmun blev det oleopeter, petterolja och S:t Petri olja. Engelska petroleum betyder dock fortfarande råolja. På många andra språk kan det betyda fotogen.
• Petrolatum: Namnröra blev det när
vaselin började tillverkas 1871. Det fick i många farmakopéer namnet Petrolatum, som USA:s farmakopé redan använde om paraffin. För att skilja de två åt började man tala om vaselin som "gul petrolatum" och paraffin som "vit petrolatum". Eftersom färgbestämningarna ofta föll bort i dagligt tal blev läget snart mycket förvirrat. Inte blev det bättre av att man i Europa knappt visste skillnaden mellan de två.
• Medicinsk vitolja: När paraffin blev "vit petrolatum" på 1870-talet fanns redan termen vitolja. I Dr Hartmanns
läkarbok för svenska allmogen 1765 betydde det renade mineraloljor - "vita" i motsats till mörk råolja. Då som nu användes de medicinskt och som smörjmedel. Även oljan i presentbutikernas geléljus kallas medicinsk vitolja; tillverkare och importörer beskriver den då utan att rodna som "sånt som finns i babyolja". Med samma logik skulle man kunna säga att babyolja är "sånt som driver bilar".
Farmakopéerna
1) Fast paraffin - amerikanska farmakopéns Petrolatum - blev officinellt i Sverige först med den nordiska farmakopén 1964. I kosmetiska sammanhang blev det känt i Sverige genom ceratet Lipsyl som lanserades 1907.
2) Mjukt paraffin: Upptaget i dagens europeiska farmakopé.
3) Flytande paraffin: Den första officinella mineraloljan i Sverige var renad bergolja (Petroleum) som togs upp i farmakopéns första upplaga 1775. I sjunde upplagan 1879 bytte den namn (Pyroleum Petraeum). I upplagan därpå 1901 ersattes den med flytande paraffin (Paraffinum liquidum), men överlevde länge i folkmedicinen framför allt som laxermedel.
Idag finns både flytande paraffin och renad mineralolja i den europeiska farmakopén.

Framställning
Paraffin kan destilleras ur brunkolstjära och ozokerit (råparaffin) men det vanliga är att det destilleras och fraktioneras ur rå mineralolja. När flyktiga delar som t. ex. petroleumeter (30-70°), bensin (70-120°) och fotogen (150-300°) destillerat bort får man vid temperaturer över 300° ett tjockt destillat som man dels gör smörjolja av, dels renar till olika sorters paraffin.
1) Fast paraffin: Smörjoljedestillatet kyls till -15° så att de fasta delarna (5-15 %) skiljs ut. Destillatet kan också filtreras eller lösas ut med alkalier och syror; många metoder finns. Massan pressas, smälts i formar och får stelna. När den ska beredas höjer man temperaturen undan för undan och får vid olika temperaturer råparaffin och vaselin med olika smältpunkter. Renas och syrableks till önskad renhet och färg. Mikrokristallint vax görs ur samma fraktioner och även ur ozokerit ("råparaffin")
2) Halvfast paraffin: Fås av smörjoljerester vid 360-390°.
3) Flytande paraffin: Smörjoljeresternas flytande delar. Behandlas på samma sätt som fast och halvfast men med mer och starkare svavelsyra. Därefter behandling med starka alkalier, t. ex. natriumhydroxid, och avfärgning med uppsugande pulver som aktivt kol. Det mesta blir smörjolja i maskiner och behöver inte renas mycket. Sådan som ska bli "mineralolja" eller "neutral olja" i livsmedel (muffinsformar, blankmedel på godis) eller kosmetika (babyolja) raffineras genom upprepade filtreringar eller med andra metoder.
Ursprung
Den mesta råoljan importeras och bearbetas sedan i importländerna. I USA raffineras inhemsk råolja.
Beskrivning

Så gott som lukt- och smaklösa men kan avge en lätt lukt av råolja vid uppvärmning till 100°.
1) Fast paraffin: Gamla tiders Paraffinum solidum på svenska apotek var en fet blåvit massa. Dagens raffinerade sorter är fasta, färglösa eller vita och halvgenomskinliga. Till hushållen säljs det i kulor ("syltparaffin"). Utöver renhetsgrad delas paraffin in efter smältpunkt, ju högre desto bättre - från 40° (råparaffin och enkelt raffinerat) till 65° (bästa raffinerade). Smält liknar det vatten. Mikrokristallint vax är hårt och sprött och finns många varianter finns med olika hårdheter och högre smältpunkter än för annat fast paraffin.  
2) Mjukt paraffin: Salviga massor, inte lika sega som vaselin (kan inte dras ut i lika långa trådar mellan fingrarna). Färger från svagt gröngul med lätt blå ton till gul, ljusgul eller vit. Smälter vid 35-54°. 
3) Flytande paraffin: Tjocka oljelika vätskor, lätta varianter är näst intill vattentunna. De minst raffinerade är röda, lite mer renade för tekniskt bruk kan ha gul ton, de mest raffinerade är vita eller klara och färglösa. Kokar vid över 370°. 

1) Fast paraffin: 100 ml väger 89-90 gram. 100 gram = 112-111 ml.
2) Mjukt paraffin: 100 ml väger 86-91 gram. 100 ml = 116-110 ml.
3) Flytande paraffin: 100 ml väger 84-91 gram. 100 gram = 119-110 ml. Apotekets flytande paraffin: 100 ml väger ca 90 gram. 100 gram = ca 111 ml. Förr var det något tyngre. Vikten är ett kvalitetsmått, ju tyngre desto bättre.
• Olösliga i glycerin och vatten - kan inte tvättas av med vatten och tar inte heller upp vatten.
• Olösliga eller svårlösliga i kall alkohol (91 % och starkare), lösliga i uppvärmd alkohol (99 %).
• Kan blandas med smälta vaxer, stearin, hartser och oljor, med ricinolja dock först vid 300°.
• Lösliga i terpentinolja, bensin, lacknafta (grynigt)
.
• Flytande paraffin löser äkta doftämnen dåligt, särskilt terpener. Bäst löses lavendel, neroli, spiklavendel och ylang-ylang, i små mängder styrax. Ett vanligt problem är att blandningen blir grumlig eller mjölkig.
pH
och inkompatibiliteter
2) Mjukt paraffin
• Vattenutdrag 2 % blir neutralt (pH 6-8).
• Tål iblandning av de flesta ämnen utan att påverkas av eller påverka dem.
Innehåll

• Fasta och flytande kolväten (paraffiner) ur mineralolja. Ju större molekyler, desto fastare konsistens.
Fettsyror: Inga. Kemiskt sett är paraffin ingen lipid, d.v.s. varken vax, fett eller olja.
Vitaminer: Inga.
• Tillverkningsrester: Regler finns om högsta halt (cancerogena) polycykliska aromatiska kolväten (PAH).

• Tillsatser: Antioxidanter som BHT och E-vitamin tillsätts för att det inte ska bildas peroxider.
1) Fast paraffin: Mikrokristallina vaxer.
2) Mjukt paraffin: Särskilt stor risk för cancerogena tillverkningsrester, vilket är skälet till att användningen i kosmetika begränsas av EU-lagstiftning.
3) Flytande paraffin: Stabiliseringsmedel kan vara tillsatt.

Varianter
1) Fast paraffin: Parovax (eng. parawax): Blandning av fast paraffin och bivax.
2) Mjukt paraffin: Petrolatum: INCI-namn och svenskt namn använt om både mjukt paraffin och vaselin.
3) Flytande paraffin: Paraffinolja: Använt både om flytande paraffin och som samlingsnamn för mineraloljor och mineralfetter.
 
Liten ordlista för mineraloljor och mineralfetter
Svenska Brittisk engelska Amerikansk engelska
Raffinerade icke flyktiga fraktioner
Fast paraffin Paraffin, hard paraffin, paraffin wax, petrolatum, paraffin waxes and hydrocarbon waxes, hydrotreated paraffin waxes of petroleum
Flytande paraffin, paraffinolja, mineralolja Liquid paraffin, viscous paraffin, light liquid paraffin, paraffin oil, mineral oil, spray paraffin
Flytande vaselin, vaselinolja Liquid petrolatum, heavy liquid petrolatum, light liquid petrolatum
Mjukt paraffin, halvfast paraffin, vitt mjukt paraffin, gult mjukt paraffin Low-viscosity paraffin, soft paraffin, white soft paraffin, petrolatum, white petrolatum, white petroleum jelly, yellow soft paraffin
Mjukt paraffin, mjukt vaselin Petroleum jelly Petroleum jelly
Paraffin, petrolatum Paraffin, paraffin oil, petrolatum Petrolatum
Petroleum, bergolja, S:t Petri olja, petterolja, oleopeter   Mineral oil
Spindelolja Thin oil, spindle oil, liquid petrolatum, heavy liquid petrolatum, light liquid petrolatum
Vaselin, petrolatum, gult vaselin, gult amerikanskt vaselin, naturvaselin, naturligt vaselin Vaseline, petrolatum, yellow petrolatum, petroleum jelly, yellow petroleum jelly
Raffinerade flyktiga fraktioner
Bensin Petrol Gasoline
Fotogen Kerosene, paraffin, paraffin oil, refined petrol  
Tungbensin Naphta, heavy petrol  
Oraffinerade former
Petroleum, bergolja, klippolja, råolja, nafta Petroleum, crude oil, naphta Petroleum, crude oil, naphta
Petroleum Petroleum Petroleum
Ersättning
Ozokerit och ozokeritvarianten ceresin drygades förr ofta ut med fast paraffin. Avslöjas lätt: mer än 70-80 % paraffin blir grynigt när det löses i terpentin, bensin eller lacknafta. 
Vegetabilisk olja kan ersätta mineralolja i hudvårdsrecept.
• "Syntetiskt paraffin" och vax finns också; kan finnas med upp till 10 % i läppstift för att göra det fast.
Hållbarhet
Ska förvaras skyddat för ljus, flytande paraffin lufttätt. Petroleumprodukter innehåller inga dubbelbindningar, inte ens några fettsyror, och kan därför inte förhartsas eller oxideras (härskna). Antioxidanter som BHT och E-vitamin tillsätts för att det inte ska bildas peroxider.
Inköp We don't sell, we tell!

1) Fast paraffin: I hobbybutiker för runt 45 kr per kilo. I livsmedelsbutiker, syltnings- och konserveringshyllan, för runt tian per 90 gram. På apotek för runt 115 kr per 400 gram.
3) Flytande paraffin: På apotek för runt 85 kr per 300 ml, runt 115 kr per liter. På vilken hygienavdelning som helst babyolja för ett par tior per 2-300 ml. I bilbutiker 40 kr per halvliter.


Doftbeskrivning
Alla paraffiner är luktfria, vilket är ett av skälen till att de används så mycket i kosmetika.
Användning
Alla är svåra att parfymera eftersom de löser doftämnen dåligt. Det krävs syntetiska doftämnen eller åtminstone terpenfria eteriska oljor.
Hudvård Alla lägger sig på hudens yta med en fet till vaxig känsla. Tål uppvärmning bra; smälts i vattenbad tillsammans med olja och fett.
Hudläkemedel
Nära 100 olika sorters paraffin används i kosmetika i Europa.
• Paraffin som skydd: Bildar en skyddande barriär mot väder och vind, avvisar kyla och vatten som kommer utifrån, bevarar kroppens värme och fukt, kort sagt, hindrar fukt och andra ämnen både från att tränga in och avgå. Därmed lugnas irriterad hud som får lugn och ro under vaxskyddet.
• Paraffin som mjukgörare: Torr och narig hud
mjukas upp av den feta ytan. För att bibehålla mjukheten krävs allt tätare påstrykningar eftersom huden snart förlorar förmågan att själv bilda och bibehålla fett och fukt - se nedan under Hudreaktioner om "Lypsyl-beroende".
• Paraffin som medium för andra ämnen: Som bärare av aktiva ämnen som ska tillföras genom huden fungerar mineraloljorna dåligt, eftersom de avger ämnena långsamt och ofullständigt. Vid långvarigt bruk hindrar tilltäppningen upptagningen av andra ämnen. Paraffin tas dock upp genom huden; se nedan under Giftighet.
• Paraffin som näringsämne för huden: Paraffin innehåller inga näringsämnen, t. ex. fettsyror eller vitaminer.
• Paraffin som ekonomisk resurs: Paraffins fördelar är framför allt utseendemässiga (färglösa, doftlösa) och ekonomiska (billiga, hållbara, oberoende av odling).
Rengöringsmedel
Flytande paraffin används som rengörande medel rengöringskrämer och liknande. S.k. babyolja kan användas rent. 
Förtjockningsmedel
Fyller ut i krämer och salvor, fast paraffin och mikrokristallint vax särskilt i cerat och läppstift.
Konserveringsmedel
Den "konserverande effekten" består i att paraffin inte kan härskna - ju mer paraffin, desto mindre behövs av annat som kan härskna - men paraffinet påverkar inte de övriga ingredienserna.
3) Flytande paraffin: Billig basingrediens i massageoljor. Används inte i aromaterapi.
1) Fast paraffin: Varmt paraffin fungerar smärtstillande vid ledinflammationer - hela kroppsdelen sänks ner i varmt paraffin.

Paraffin anses inte av någon vara bra för hyn. Inom naturliga sminkbranschen betraktas det som rent skadligt därför att det, i motsats till äkta vaxer och oljor, täpper till porerna och därmed stör hudens funktioner. Kan ge kosmetikaakne (millier), pyttesmå "vita pormaskar" i ansiktet.
1) Fast paraffin: "Lipsyl-beroende" är ingen nätmyt utan en realitet. Läpparna kräver allt tätare insmörjningar med paraffinrikt cerat. Den som vill bli av med vanan tillråds stå ut en vecka eller två medan läpparna hämtar sig; därefter börjar de åter fungera normalt. Den som har torr eller känslig hy bör undvika hudvårdsprodukter med paraffin, inte för att det kanske kan skada hyn utan för att borttagningen kräver starka medel som kan irritera.
2) Mjukt paraffin: Eventuella hudreaktioner antas komma från orenheter, så endast särskilt renade "vita" varianter används.
3) Flytande paraffin:
Det gamla antagandet att mineraloljor inte tas upp genom huden är inte längre självklart; se nedan om giftighet.


Mat och dryck

Alla former av paraffin har varit både tillåtna och förbjudna som livsmedelstillsatser.
1) Fast paraffin: För tillfället tillåts bara paraffinvax (E 905 Mikrokristallint vax). Det får användas till ytbehandling av godis, utom choklad, och på frukt som tvättats så att det naturliga vaxlagret gått bort. Vaxlagret kring hushållsost - rödfägat till jul - är paraffin.
Alla husmödrar har kunnat hantera det, för ett lager paraffin nedsmält överst i syltburken sluter till lufttätt. Man kan fortfarande köpa syltparaffin i livsmedelsbutiken.
3) Flytande paraffin: Paraffinolja får inte tillsättas i livsmedel. Däremot är det tillåtet som processhjälpmedel i några specialla fall: Som "släppmedel till lakritsprodukter och produkter baserade på socker" och till infettning av ifyllnadstråg och invändiga maskindelar i degblandningsmaskiner.

Invärtes bruk
3) Flytande paraffin: Förr ett vanligt laxermedel (man tog en sked eller två) men rekommenderas inte idag; används bara i veterinärmedicin. 
Giftighet
Förr var huvudfrågan om paraffin vilka orenheter från råolja de kunde innehålla och vilken skada dessa i så fall kunde göra. Det problemet anser man sig ha i stort sett löst genom utökade reningsprocedurer. Sedan 1980-talet är det paraffinet som sådant som ses som problematiskt.
1) Fast paraffin: Har låg akut giftighet. Anses inte hälsovådligt eftersom mängderna i mat är små.
3) Flytande paraffin: Passerar i stort sett oförändrat genom mage och tarm men små mängder tas upp och lagras i lever, mjälte, lymfkörtlar och fettvävnad. Försöksdjur har fått skador i dessa vävnader. Giftriskerna är större än för vax eftersom det är lättare att få i sig större mängder. Långvarigt intag kan i sällsynta fall hindra upptaget av essentiella fettsyror och fettlösliga vitaminer som A och D. En vanlig rekommendation är att det i alla fall inte bör intas vid magbesvär eller under längre perioder och inte ges till små barn. Många frågor är obesvarade
Mineraloljor och ledgångsinflammation
3) Flytande paraffin: Svenska studier har visat samband mellan utvärtes användning av mineraloljor och ledgångsinflammation (reumatoid artrit):
• I en studie vid Akademiska sjukhuset i Uppsala (1998) sprutades mineraloljor, "babyoljor" och vanliga hudkrämer in i huden på råttor, som efter två veckor utvecklade kraftig artrit. Utvärtes applicering gav mildare former av artrit.
• En avhandling vid Karolinska institutet i Stockhom (2007) gav liknande resultat. Kosmetiska produkter med mineralolja sprutades in i huden på råttor, som utvecklade ledgångsinflammation. Reaktionen var särskilt kraftig med "babyolja", som var den enda oljan som också gav en lätt och övergående ledinflammation när den ströks på hud som först irriterats. I inget fall märktes någon lokal hudirritation samtidigt. Mineralolja given oralt gav inga reaktioner. Analyser av sjukvårdsstatistik visade också att personer som yrkesmässigt exponeras för mineralolja (t. ex. lackerare, betongarbetare, frisörer) löper ökad risk att utveckla ledgångsinflammation. Eftersom det inte var känt vilka kosmetiska preparat de undersökta använt kunde man inte söka efter samband mellan kosmetikaanvändning och ledgångsinflammation.
Miljö
Alla paraffinsorter är miljöbelastande och förorenande; de bryts ner endast delvis i naturen.
Lagstiftning 2) Mjukt paraffin får ingå i kosmetika endast om "hela raffineringsprocessen är känd och det kan visas att ämnet varur det framställs inte är cancerogent".

Litteratur: Se t ex Antczak och Antczak (2001), Arrianos bok 4:15 (2003), Bolin och Gustaver (1960), Ebbell (1937), Forbes (1970), Gentz och Lindgren (1946), Hartmann (1967), Henrikson (1990), Herodotos (2000), Kennett (1976), Lindgren (1918), Ljungdahl (1953), Lodén (2002), Lodén (2008), Meyer (1952), Mulvey och Richards (1998), Nordiska farmakopén I (1961-1965), Olsson (2002), Pharmacopoea Svecica I (1775), Plutarkos volym 7, bok 17 Alexander (1958), Polo (1967), Reynolds (1996), Svenska farmakopén VIII (1901), Winter (1994). Asfalt: Gamla Testamentet: 1 Mosebok 14:10. Som livsmedelstillsats: Hanssen (1986), Livsmedelsverket (1998), Nilsson (2007), SLV FS 1999:22, Zinck och Hallas-Møller (2005).
• Artiklar: Joanna Rose: En epok eldad med olja (Forskning & Framsteg 2:2006).
Nätpublikationer: Nationalencyklopedin (2004 04 14). Gustav Hess GmbH (2005 09 09). Karolinska institutet: Aspects of the role of mineral oil as immunological adjuvant... (2007 05 06). Pharmacopedia: a commentary on the British Pharmacopoeia 1898 (2007 05 08). Projekt Runeberg: Cleve (1883): Kemiskt handlexikon (2008 07 08). European Commission: CosIng: Cosmetic ingredients and substances (2008 12 02). Livsmedelsverket: E-nummernyckeln (2009 02 13).


© Shenet 1997 - 2013
Adress: http://www.shenet.se/ravaror/paraffin.html
Datum: 2018 07 21 - Uppdaterad: 2011 09 11
Cookieinfo
Made with a Mac